Flertalet av de bostadsområden, vilka vi idag kallar för ?utsatta?, uppkom som ett resultat av den bostadspolitik som tog sin början efter andra världskrigets slut och kan sägas ha nått sin kulm i det vi känner igen som miljonprogrammet. Målet med, den relativt nya, storstads- och den urbana politiken är att bryta mönster av det utanförskap som existerar inom dessa områden. Den senaste reinkarnationen av denna politik är det lokala utvecklingsavtalet (LUA). Kommuner ingår avtal med staten utifrån ett ramverk vilket säger att kommunerna åtager sig att genom samverkan och tvärsektoriella partnerskap arbeta med urbant utvecklingsarbete.

Syfte: Vårt syfte med denna uppsats är att visa hur en handelsplats påverkas av nätverk och aktörer i samverkan. Frågeställningar: Våra centrala frågor för denna uppsats kommer att vara: Varför väljer kunder att inte handla i Landskrona centrum? Vad har nyckelpersonernas makt och ledarskap för roll i nätverket? Hur skapas en enhetlig identitet i ett uppbyggt nätverk för handel? Resultat: Ur våra fokusgrupper och nyckelpersoner finner vi att det finns olika orsaker till varför kunder väljer att inte handla i Landskrona centrum. En anledning kan vara att det är en svag balans mellan det naturliga flödet, invånare, och det rörliga flödet av besökare som flanerar i staden som medför att genomströmningen försämras. En annan anledning till att kunderna väljer att inte handla i Landskoran centrum är på grund av den butiksdöd som finns.

Uppsatsens syfte är att se vilka urval, lokala och regionala nyhetsprogram gör innehållsmässigt och geografiskt. De analysenheter vi valt är TV4Nyheterna Jönköping och SVT Smålandsnytt. Vi jämförde även de två programmens inslag beträffande typ och längd.Vi studerade under tre veckors tid nyhetssammanfattningen 21.55 från TV4Nyheterna Jönköping och nyhetssammanfattningen 22.15 från SVT SmålandsNytt. Anledningen till att vi valde nyhetssammanfattningar var för att vi vill se vad som kanalerna ansåg vara de viktigaste händelserna under dagen, det som var värt att sammanfatta.Den valda metoden är kvantitativ innehållsanalys. Valet gjordes för att vi ville undersöka statistiskt mätbara variabler, som tid, olika ämnen i inslagen och antal inslag per kommun.

Det här examensarbetet som skrivs inom landskaps- arkitektprogrammet vid SLU, Alnarp har som huvud- syfte att undersöka hur köpcentrum, centralt belägna i staden, påverkar den omgivande stadsmiljön. Ge- nom en fallstudie av ett aktuellt köpcentrumsprojekt, kopplad till teorier om bl.a. stadsbyggnad avser jag att i uppsatsen försöka svara på frågorna: Vad kan det finnas för drivkrafter bakom lokaliseringar av köpcentrum centralt i städerna? Vad får köpcentrumsetableringar centralt i städerna för konse- kvenser för den omgivande stadsmiljön? Som objekt för fallstudien har jag valt Östra Centrum- projektet i Kristianstad, där kommunen tillsammans med företaget Steen & Strøm just nu planerar för en omvälvande förnyelse av stadskärnan med ett köpcen- trum som huvudattraktion. Fallstudien är kvalitativ och undersöker vad som kan komma att hända när Östra Centrumprojektet realise- ras och varför.

Vi tror att ett lektionsupplägg och en färdighetsträning i matematik som intresserar och engagerar eleverna är avgörande för om eleverna tycker matematiken känns rolig och meningsfull. Vi har haft en lektion i år 4 på en skola i södra Sverige. Därefter har vi utfört fyra kvalitativa intervjuer med åtta elever som blev intervjuade i par. Under intervjun fick eleverna spela ett spel som handlade om stapeldiagram och sedan fick de tillsammans göra ett eget diagram som visade vilka fritidsintressen de hade. Avslutningsvis fick eleverna svara på frågor om vad de tyckte om vårt arbetssätt.

Utsatta befolkningsgrupper som bland annat omfattar individer med la?g utbildning, la?g inkomst, arbetslo?sa a?r inom folkha?lsovetenskapen prioriterade ma?lgrupper att arbeta med eftersom de generellt har en sa?mre ha?lsa. Genom att bedriva olika interventioner fo?r att hja?lpa och sto?dja dessa individer a?r det o?vergripande syftet att reducera oja?mlikheter i befolknings ha?lsa. Studien tar sin utga?ngspunkt i en intervention fo?r individer med en komplex problematik ga?llande bland annat la?ngtidsarbetslo?shet och sjukskrivning som a?r i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser.

Projektet är ett förslag till utyggnad av Västerås centrum ner mot vattnet på gammal hamnmark. Målet var att skapa en vision för platsen som skulle vara tillfredställande för byggherren, kommunen, bostadsköparen, företagaren och invånarna i Västerås..

Det är temat demokrati och eventuella förbättringar för de fattiga som står i centrum. Chavez anhängare porträtteras som våldsbenägna, men på samma gång så får vi en bild av faktiska förbättringar och maktskifte till förmån för de fattiga..

Bakgrund: Kvalitetsutveckling inom vården pågår i hela världen. Internationell forskning indikerar att förbättringscoacher kan vara en framgångsfaktor i förbättringsarbetet. Det är i dag oklart hur man kan utveckla interna coacher till att stödja kontinuerliga förbättringar. Studien utvärderar ett lokalt, tvärprofessionellt coachprogam inom vård och omsorg i ett geografiskt område i Sverige med en etablerad samverkanskultur. För att främja ökad kundcentrering ingick en pensionär i programmets planeringsgrupp.

Det är temat demokrati och eventuella förbättringar för de fattiga som står i centrum. Chavez anhängare porträtteras som våldsbenägna, men på samma gång så får vi en bild av faktiska förbättringar och maktskifte till förmån för de fattiga..

Syftet var att utifrån vald forskningslitteratur studera vilka samhälleliga stödinsatser till föräldrar med intellektuella funktionsnedsättningar och deras barn som fungerar väl. Vidare studerades huruvida stödinsatserna var förenliga med socialtjänstens utredningssystem Barns Behov i Centrum (BBIC). Studien fokuserade på tre teman utifrån BBIC: barnets behov, föräldrarnas förmåga samt faktorer i familj och miljö. Metoden var en kunskapsöversikt som tolkades med den hermeneutiska cirkeln. Resultatet visade att stödja föräldrarna stödjer barnet vilket är förenligt med BBIC.  Samhällsstöd baserat på empowerment och företrädarskap fungerar bra.

Inledning: Trots den positiva utvecklingen av folkhälsan i Sverige har skillnaderna i hälsa mellan olika befolkningsgrupper ökat sen 1980-talet. En strategi som kan användas för att minska skillnaderna i hälsa är att arbeta hälsofrämjande på lokal nivå.Syfte: Syftet med studien är att ta reda på hur personalen upplever arbetet med det folkhälsoprojekt som ska genomföras och tanken som finns med att delar av projektet ska kunna implementeras i den ordinarie verksamheten.Metod: Till denna studie har använts en kvalitativ metod där datainsamlingen skett genom intervjuer och analyserats med kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Resultaten visar på att personalen överlag var positivt inställd till att arbeta med folkhälsoprojektet och till att försöka få in fungerande delar i ordinarie verksamhet.Personalen ser också till övervägande del positivt på den samverkan som finns. De hinder som finns, både på lång och kort sikt, rör framför allt det organisatoriska.Slutsats: Personalen har en medvetenhet om hälsa och en positiv syn på att arbeta hälsofrämjande. Det finns förutsättningar för folkhälsoprojektet att lyckas om man ser till varje mötesplats egna möjligheter och behov. Samverkan ses som positivt, vilken är en förutsättning för att hälsofrämjande arbete ska lyckas.

Barns Behov I Centrum (BBIC) är ett dokumentationssystem som används inom barnavårdsutredningar för att utreda, planera och följa upp insatser. Denna C-uppsats är en kvalitativ studie där syftet är att undersöka hur barns delaktighet kan se ut enligt socialsekreterare i barnavårdsutredningar efter implementeringen av BBIC, inom socialtjänsten. Våra frågeställningar lyder: Hur arbetar socialsekreterare för att göra barn mer delaktiga? Anser socialsekreterarna att BBIC:s mål med att göra barn delaktiga i utredningar uppnås? Vilka problem kan socialsekreteraren stöta på i arbetet med att göra barn mer delaktiga? Vi har gjort sex stycken intervjuer med olika socialsekreterare från olika kommuner i Stockholmsområdet. Vi har använt oss av Urie Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori samt Harry Shiers delaktighetsmodell.I studien framkommer det att socialsekreterarna har det yttersta ansvaret för att främja barns delaktighet i utredningarna.

Sn¨o ¨ar en viktig del av den hydrologiska cykeln eftersom sn¨o binder upp storam¨angder vatten. Det ¨ar d¨arf¨or f¨ordelaktigt att kunna estimera m¨angdensn¨o, lokalt s°av¨al som globalt. Med hj¨alp av programvaran Matlab haren automatiserbar metod utvecklats f¨or att estimera sn¨odjup genom attanalysera oscillationer i SNR-data fr°an GPS-signaler. Huvudresultaten fr°anden utvecklade metoden f¨oljer trenderna hos referensdatan v¨al. F¨or en GPSstationutanf¨or Visby med referensv¨arden tagna 1,3 km bort, ber¨aknadeskorrelationen till n¨armare 90% medan RMS f¨or avvikelserna blev cirka 4 cm..

Förändra en problematisk struktur, i detta fall ett förortscentrum, med små förändringar. På grund av förutsättningarna har förändringarna i detta fall inriktats mot att integrera separerade platser..