Sök:

Sökresultat:

607 Uppsatser om Lokalt ägande - Sida 2 av 41

Adaptiva metoder för systemidentifiering med inriktning mot direkt viktoptimering

Direkt viktoptimering (Direct Weight Optimization, DWO) Àr en ickeparamterisk systemidentifieringsmetod. DWO bygger pÄ att man skattar ett funktionsvÀrde i en viss punkt genom en viktad summa av mÀtvÀrden, dÀr vikterna optimeras fram. Det faktum att DWO har en inparameter som man mÄste veta i förvÀg leder till att man pÄ nÄgot sÀtt vill skatta denna inparameter. Det finns mÄnga sÀtt man kan göra denna skattning pÄ men det centrala i denna uppsats Àr att skatta inparametern lokalt. Fördelen med detta Àr att metoden anpassar sig om till exempel systemet Àndrar beteende frÄn att variera lÄngsamt till att variera snabbare.

Studier och idrott : En jÀmförande studie mellan riksidrottsgymnasium och lokalt idrottsgymnasium i idrotterna fotboll och golf

Syftet med studien har varit att undersöka faktorer som pÄverkar eleven vid val till lokalt idrottsgymnasium eller riksidrottsgymnasium inom idrotterna fotboll och golf samt undersöka hur eleverna upplever kombinationen skola/idrott och deras framtida mÄlsÀttningar med sin idrott och sina studier.Undersökningen bestod av en enkÀt, vilken besvarades av 48 elever som studerade i Ärskurs 3 lÀsÄret 2004/2005 pÄ det lokala idrottsgymnasiet Borgarskolan i GÀvle, riksidrottsgymnasiet golf i Perstorp och riksidrottsgymnasierna fotboll i VÀsterÄs och Norrköping. Undersökningen kompletterades med sex intervjuer, en instruktör, en lÀrare och fyra elever.Valet av idrottsgymnasium inom golf styrs, enligt denna undersökning, av bra trÀningsförhÄllanden samt en duktig instruktör. Att trÀningsgruppen hÄller hög kvalité har ocksÄ betydelse. FörÀldrarna har större pÄverkan vid val till riksidrottsgymnasium Àn vid val till lokalt idrottsgymnasium i bÄde fotboll och golf. Vid val av idrottsgymnasium inom fotboll tycks valet frÀmst pÄverkas av trÀningsförhÄllanden och kvalitén pÄ trÀningsgruppen .

Kundregisterbaserat kalkylprogram för lokal och serveransluten anvÀndning

Byggnadsautomation har i dagslÀget ett kalkylprogram gjort i Excel som Àr helt fristÄende frÄn deras kvalitetsprogram. Dom vill i och med detta fÄ ett tvÄ delat system som anvÀndaren bÄde ska kunna köra med eller utan anknytning till Internet. Programmet har tillgÄng till en befintlig kund och komponentregister som man kommer Ät via en Web Service. Om det inte finns nÄgon Internet uppkoppling sÄ kommer dessa register att sparas lokalt för att sedan synkroniseras nÀr det finns tillgÄng till Internet. En kalkyl ska kunna sparas och öppnas antingen pÄ servern eller lokalt som i detta fall Àr en SQLite databas.

Informationsstöd för lokal ekonomi

För att ett företag ska kunna tillÀmpa lokal ekonomi, det vill sÀga ekonomistyrning pÄ produktionsavdelningsnivÄ, Àr det viktigt att produktionsledaren har ett lokalt informationsstöd. Denna uppsats belyser design och anvÀndning av ett sÄdant stöd. Det som har undersökts Àr hur ett högteknologiskt tillverkningsföretag i lastbilsindustrin arbetar vid design av ett lokalt informationsstöd. Undersökningen har Àven belyst vad det lokala informationsstödet bestÄr av samt vad som uppnÄs vid anvÀndning av ett sÄdant stöd. Genom en kvalitativ fallstudie pÄ Ferruform i LuleÄ undersöktes detta.

VÀgen till ett attraktivare VallÄs : en processutvÀrdering av lokalt utvecklingsarbete och samverkan i nÀtverk

För andra gÄngen startar nu det kommunala bostadsbolaget i Halmstad (HFAB) upp ett lokalt utvecklingsarbete för att förbÀttra ett bostadsomrÄde. Med de boendes deltagande vill man skapa tankar kring hur man kan göra stadsdelen VallÄs till en mer attraktiv stadsdel.Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att, ur ett deltagardemokratiskt perspektiv, undersöka hur bred samverkan kring stadsdelsförnyelse fungerar. För att kunna göra detta avser jag att genomföra en kvalitativ processutvÀrdering. Jag kommer att anvÀnda mig av Nils Herttings teorier om deltagardemokratier och analysmodell gÀllande förhoppningar och risker i den samverkansintensiva politiken.Min uppsats visar att projekt har en deltagardemokratisk grund och att man lyckats fÄ med grÀsrötter och ökat den demokratiska kompetensen. Samtligt finns det vissa tendenser pÄ att man frÀmst attraherar redan engagerade medborgare.

Lokalproducerad litteratur : om den lokalt förankrade litteraturens plats i skolan

Jag har under min egen skoltid i VÀsterbotten aldrig kommit i kontakt med vÀsterbottnisk litteratur. Med denna uppsats vill jag undersöka om och hur man jobbar med lokalt förankrad litteratur i skolorna idag. Jag har intervjuat fyra lÀrare pÄ tre olika gymnasieskolor i VÀsterbotten. Det visar sig att det knappt förekommer nÄgon vÀsterbottnisk litteratur i undervisningen alls. LÀrarna Àr överens om att tidsbrist Àr en bidragande faktor till att den lokala litteraturen prioriteras bort.

DrÀktighetsimmunologi hos hÀst

Under drÀktigheten modulerar embryot stoets immunförsvar pÄ flera sÀtt för att undvika att stötas bort. Embryots invasiva trofoblaster Àr de enda trofoblaster som uttrycker sÄ kallade major histocompatibility complex class I (MHC I). Invasiva trofoblaster bildar endometrial cups och dÀrefter nedregleras MHC I, vilket bedöms vara viktigt för embryots fortlevnad. Endometrial cups utsöndrar Àven immunsupprimerande faktorer och kan pÄverka de maternella cellernas cytokinuttryck pÄ flera sÀtt. Delade meningar rÄder om huruvida stoets immunförsvar gÄr mot ett cellmedierat eller antikroppsmedierat svar under drÀktighet.

Polisens arbete mot narkotika : Vad görs nationellt och lokalt?

Narkotika Àr idag ett vanligt problem i Sverige. Ett intressant Àmne Àr hur man pÄ bÀsta sÀtt behandlar detta problem. Det Àr svÄrt att konfrontera missbrukare och det krÀvs erfarenhet och kunskap för att tackla problemen pÄ bÀsta sÀtt. Vi vill med denna rapport belysa metoder som kan anvÀndas av polisen i deras arbete mot narkotika. Vad görs nationellt, men frÀmst, vad görs pÄ myndighetsnivÄ? Rapporten begrÀnsas pÄ myndighetsnivÄ till Södermanland och VÀstra Götaland.

Lokalt glÀttade ytor pÄ matt oljemÄleri - tre metoder som kan regenerera ytstrukturen

Uppsats för avlÀggande av filosofie kandidatexamen iKulturvÄrd, Konservatorprogrammet15 hpInstitutionen för kulturvÄrdGöteborgs universitet2014:01.

Hur fungerar det?- En studie om internkommunikation inom SEB

Syftet Àr att studera vilka informations- och kommunikationskanaler som anvÀnds inom SEB (centralt som lokalt) och vad desssyfte Àr; att undersöka hur centralt styrd den lokala internkommunikationen pÄbankkontoret i Halmstad Àr; vilken betydelse internkommunikationen har för SEB: s företagskultur (centralt som lokalt); vilken syn anstÀllda har pÄ kommunikation.Internkommunikation studeras ingÄende, dÀrefter förhÄllandet mellankommunikation och information. Olika perspektiv för kommunikation och olikaformer för kommunikation kartlÀggs. Muntliga, skriftliga, elektroniska och enkombination av dessa kanaler diskuteras. Slutligen ges en beskrivning avkommunikationspolicy och dessutom Àmnet företagskultur.Kvalitativa intervjuer med nyckelpersoner inom olika omrÄden och nivÄer pÄ SEB har genomförts.Flera olika kommunikationsmönster och kanaler existerar i en organisation. Dock fungerar inte alltid samma kanal som enhetlig spridningsvÀg pÄ de olika nivÄerna i organisationen.

Det gemensamma ansvaret för lokal folkhÀlsoutveckling : En studie om folkhÀlsoarbetets villkor pÄ kommunal nivÄ

Titel: Det gemensamma ansvaret fo?r lokal folkha?lsoutveckling - En studie om folkha?lsoarbetets villkor i tva? svenska kommuner. Bakgrund: Befolkningens ha?lsa a?r beroende av fungerande samha?llsstrukturer da?r kommuner har en central uppgift att vara med och skapa dem. Arbetet att skapa goda villkor fo?r ma?nniskors ha?lsa a?r en komplex uppgift.

Effekter av ett lokalt kollektivavtal för lÀrare pÄ kommunal skola : - ur lÀrarnas perspektiv.

Sedan 2012 har man kunnat skapa lokala kollektivavtal som ökar lÀrarnas schemalagda arbetstid till 40 timmars arbetsvecka frÄn de traditionella 35 timmar, detta i syfte att öka lÀrares förutsÀttningar. Denna studie vill upplysa om den pÄverkan samhÀllsutvecklingen har pÄ lÀraryrket och de behov pÄ arbetsorganisationsförÀndringar detta medför för lÀrare. Denna kvalitativa studie har undersökt avtalseffekter ur ett lÀrarperspektiv, dÀr tio pedagoger intervjuats. Studiens resultat för fram effekter inom fyra omrÄden: arbetstider, samarbete, extra undervisningstid samt arbetsmiljö. Resultatet för fram skillnader mellan olika lÀrarkategorier och pedagogernas Äsikter kring den planeringstid samt undervisningstid som ökats.

En framtid pÄ kredit : en kvalitativ studie om studenters attityder till studielÄn och belÄning

I detta examensarbete studeras universitetsstudenters attityder till och beteenden kring i huvudsak studielÄntagande, men Àven andra former av lÄn berörs. Det övergripande syftet med denna studie Àr, genom att intervjua tolv universitetsstudenter om deras syn pÄ studielÄn, att belysa hur individuella attityder till stu-dielÄn och belÄning konstrueras och förÀndras. Studiens fokus Àr pÄ studielÄnta-gande och utgÄngspunkten Àr en grupp utvalda studenter frÄn olika program, kurser och Ärskurser pÄ Linköpings universitet. Uppsatsen Àr av kvalitativ natur och metoden som anvÀnds Àr semistrukturerade intervjuer samt en fokusgruppintervju. Huvudresultaten som framkommit av studien Àr att informanternas atti-tyder till lÄntagande grundas i familjens vÀrderingar och pÄverkas och omformas genom stÀllningstagandet till studielÄn..

Vad Àr ett lokalproducerat livsmedel för dig?

Konsumenter i Sverige i dag har stor tillgÄng pÄ livsmedel och mat frÄn hela vÀrlden. Möjligheten till att vÀlja och vraka i sitt val av livsmedel och att inte behöva fundera över om det Àr sÀsong eller inte stÀller högre krav Àn tidigare pÄ vÄra svenska producenter. De mÄste producera mer och marknadsföra sig tydligare. Det visar sig i vÄr undersökning att ett stort antal konsumenter vÀljer att handla lokalt producerade livsmedel, mycket med hÀnsyn till den lokala producenten. Att handla lokalt Àr ett sÀtt att överbrygga avstÄndet mellan producenten och konsumenten och att bevara mÄngfalden.

Matavfallets klimatpÄverkan vid energiutvinning : En systemstudie om matavfallets klimatpÄverkan ur lokalt och globalt perspektiv i Göteborg

Denna rapport Àr resultatet av ett examensarbete som utfördes vÄren 2011 pÄ Renova i Göteborg. Examensarbetets övergripande syfte Àr att visa hur man bÀst tillvaratar energi i matavfall ur klimatsynpunkt. KlimatpÄverkan redovisas ur ett sÄvÀl lokalt som ett globalt systemperspektiv och mÀts i koldioxidekvivalenter (CO2e). I det lokala systemperspektivet inkluderas endast klimatpÄverkan frÄn energianvÀndningen samt produktionen i Göteborg, med andra ord inkluderas endast skorstensemissionerna. I det globala systemperspektivet inkluderas alla emissioner som uppstÄr vid omhÀndertagande av matavfall sÄvÀl lokalt som globalt och det Àr ur detta systemperspektiv som den verkliga klimatpÄverkan redovisas.I studien presenteras tre olika behandlingsscenarion för omhÀndertagande av den energi som finns matavfall.

<- FöregÄende sida 2 NÀsta sida ->