Sök:

Sökresultat:

551 Uppsatser om Lokaler - Sida 2 av 37

"Jag får ont i huvudet men det är deras framtid" En studie om möjligheter och begränsninga inom fritidshemmets fysiska inomhusmiljö

Syftet med denna studie är att titta på vilka Lokaler som finns till förfogande på olika fritidshem i en sydsvensk stad som är integrerade i skolan, och se hur dessa används. Vi har även undersökt om miljöns utformning är anpassad för fritidshemsverksamheten, och berört vad det finns för möjligheter och begränsningar med fritidshemmens Lokaler. Våra frågeställningar är: Vilka Lokaler finns till förfogande för fritidshemsverksamheten och hur används dessa? Vad har fritidspedagoger för tankar om inomhusmiljön, meningsfull fritid, elevinflytande och samverkan med skolan? Vilka möjligheter och/eller begränsningar finns det för fritidshemsLokaler? Vi har försökt att svara på våra frågor utifrån vår undersökning, relevanta teorier och forskning. Vår undersökning har vi gjort på fyra fritidshem i en sydsvensk stad där vi har använt oss av observation och intervju som metod.

Energideklaration av byggnad med praktikfall

Enligt lag (2006:985) om energideklaration för byggnader, som träder i kraft fullt ut i årsskiftet 2008/09, har fastighetsägare en skyldighet att energideklarera ens byggnader. För en fastighetsägare kan utförandet av en energideklaration leda till minskade driftkostnader, detta då energianvändningen är en stor del av en byggnads drift. Genom ett bra samspel mellan energiexperten och fastighetsägaren ökar chansen till lyckade åtgärdsförslag. Nyckeltal som ska användas för att avgöra huruvida en byggnads energiprestanda är låg eller hög, har i skrivande stund en låg kvalité. I rapporten referensnivåer och energianvändning i Lokaler, som Carl Bro har sammanställt på uppdrag av Boverket, betonas det att de framtagna nyckeltalen för Lokaler endast ska ses som en hjälp i inledningsskedet av energideklarationerna.

Population i isolering : en inventeringsutvärdering

Under 2005 och 2008 inventerades förekomsten av större vattensalamander(Triturus cristatus) i Gävleborgs län. Ett till synes isolerat fynd gjordes väster om Hofors. Inventeringarna utfördes med flaskfällor och visuell observation och Lokaler valdes via kartblad enligt kriterier på vattenytans areal, rörelse och distans till väg. Syftet med detta arbete var att undersöka huruvida den observerade isoleringen var faktisk eller endast ett resultat av den använda inventeringsmetodiken. Detta arbete baserades på en radie kring en känd population där radien baserades på spridningsdistans, mognadsålder samt tid sedan den förra studien. Lokaler valdes sedan ut inom radien med krav på areal vattenyta och förekomsten av stillastående vatten varpå inventeringar utfördes med flaskfällor.

Påverkansfaktorer vid byte av kontorslokaler: fallstudier av
hur företags beslutsprocesser påverkas av olika faktorer vid
omlokaliseringar.

Syftet med studien var att beskriva hur marknadskommunikationen påverkade potentiella kundgrupper vid byte av kontorsLokaler, samt hur andra faktorer påverkade beslutsprocessen. De teoretiska ämnesområden som studerades var industriell marknadsföring, industriella inköp och industriella inköpsbeteenden. Preferenser vid byte av Lokaler var ett annat teoretiskt område som låg till grund för undersökningen. I den empiriska undersökningen genomfördes fallstudier av nio företag som ansågs vara potentiella kunder till att hyra Lokaler i en kontorsfastighet norr om Stockholm city. Datainsamlingsmetoden var personliga intervjuer, där den person som intervjuades från varje företag skulle ha varit delaktig under beslutsprocessen.

Internhyror i praktiken : En studie av internhyressystemets styreffekter vid Uppsala universitet

Under senare år har det blivit av allt större vikt att effektivisera statliga myndigheters verksamheter. Ett sätt att göra detta är att använda internhyror för att synliggöra kostnader för Lokaler. Vid Uppsala universitet tillämpas ett internhyressystem för att fördela lokalkostnader mellan fakulteter och institutioner. Denna studie analyserar vilka styreffekter detta system medför genom att jämföra den Samhällsvetenskapliga fakulteten och den Teknisk- naturvetenskapliga fakulteten. Metoden som använts är av kvalitativ art och intervjuer har genomförts med åtta representanter från olika verksamheter inom universitetet.

Nyckeltal för energianvändning i lokaler

Energianvändningen i en lokal redovisas idag endast som kWh per m2. I exempelvis en stor lokalsom inte producerar varken varor eller tjänster kommer energianvändningen vara låg vilket kanbetraktas som positivt. Skolor och forskningsLokaler producerar tjänster och produkter vilket ärav samhällsnytta men den höga intensiteten på verksamheten brukar innebära högreenergianvändningen per m2. Målet med detta examensarbete är att kunna presentera alternativanyckeltal för energianvändning som kan appliceras på Lokaler och med rapporten förse KTH ochAkademiska Hus med ett eller flera nyckeltal för bättre presentation av energianvändning i Lokaler.För att kunna besvara problemformuleringen som ställts i detta examensarbete har enarbetsprocessbeskrivning utformats. Arbetsprocessen har delats upp i olika faser med ett antaldelmål som specificerats.

Miljöinvesteringar i kommersiella fastigheter

Behovet av bra miljölösningar växer ständigt i dagens samhälle och fastighetsmarknaden är en marknad som är i stort behov av att spara energi. I dagens läge har ett antal miljöklassningssystem etablerat sig på den svenska fastighetsmarknaden. Dessa system är ofta bra att arbeta med när det gäller nyproduktion och omfattande ombyggnationer, även om det innebär det stora ekonomiska kostnader för fastighetsägaren. Att det kostar mycket för fastighetsägaren att få en byggnad miljöklassificerad och att det saknas tydliga incitament till miljöanpassning gör att utvecklingen bromsas. För att tydliga incitament till miljöinvesteringar ska skapas så krävs det att fastighetsägarna ska kunna se en tydlig ekonomisk lönsamhet i investeringen.

Sydlig ladlav, Cyphelium Notarisii, på Gotland : ekologi, utbredning och bevarande

Syftet med den här rapporten var att ta reda på hur bestånden av sydlig ladlav, Cyphelium notarisii (Tul). Blomb & Forsell, utvecklats på Gotland sedan senaste inventeringen 1997. Målsättningen var att också få fram mer kunskap om artens ekologi, biologi och status för att på detta sätt öka möjligheten att bevara arten. Fiskemuseet Kovik har byggnader med sydlig ladlav. Eftersom byggnaderna transporterats dit från olika håll på Gotland indikerar detta att laven kan finnas i fler områden och kanske är vanligare än vi i nuläget vet.

Integrering och samverkan : ett hot eller ett löfte

Denna uppsats syfte är att belysa om gemensamma respektive fristående Lokaler påverkar upplevelsen av hur integrering och samverkan fungerar. De två grupper som ingår i studien är skolpersonal och behandlingspersonal på fyra institutioner i Västra Götaland inom Statens Institutionsstyrelses skol- och behandlingshem. I studien har särskilt intresse riktats mot den samverkansproblematik som blir aktuell när någon grupp är i kraftig minoritet. Studien är uppdelad i en kvantitativ del och en kvalitativ del där intressanta områden från enkätanalysen ligger som grund för intervjuområden. Studien påvisar signifikanta skillnader hur integrering och samverkan upplevs fungera mellan grupper i fristående respektive gemensamma Lokaler.

Strategier kring vakanser på kontorsmarknaden

Det har alltid funnits tomma och outhyrda Lokaler i Stockholm. Vakanser är något som alltid har funnits, och därför också känns som ett ständigt aktuellt ämne. Fastighetsföretag har alltid försökt se till att så mycket som möjligt av Lokalerna är uthyrda, men vilka strategier finns och används vid frågor om vakans?Studien undersöker vad som sägs på marknaden i Stockholm. Med hjälp av intervjuer av ansvariga inom detta ämne hos olika kommersiella fastighetsföretag har en bild med tankar och åsikter från dessa personer målats upp för att få en inblick i vad som är viktigt att tänka på när det gäller vakanser.

Fastighetssäkerhet i kommersiella lokaler

Syftet med denna rapport var att undersöka hur fastighetsägare arbetar med Fastighetssäkerhet i kommersiella Lokaler. Rapporten skall även belysa vad man kan göra som fastighetsägare för att minska störningar i verksamheten orsakad av obehöriga samt att öka hyresgästernas trygghet. Metod: Denna rapport är utförd med en kvalitativ fallstudie med en abduktiv ansats. Datainsamling har skett genom intervjuer med representanter från sex olika företag, som på olika sätt är involverade i fastighetssäkerhet så som försäkringsbolag, säkerhetsbolag samt fastighetsbolag. Rapporten bygger således till största delen av primärdata men även till viss del av sekundärdata i form av statistik. Resultat: Det finns många åtgärder som kan göras för att förbättra säkerheten i och kring Lokaler.

Skola och lärande i glesbygd och tätort. En jämförelse utifrån lärarintervjuer.

Det här arbetet behandlar skola och lärande i glesbygd och tätort. Syftet är att visa på likheter och skillnader mellan skolor i glesbygd och stad. Vilka skillnader i arbetssätt som finns och hur lärarna uppfattar sin lärarroll på grund av arbetsplatsens geografiska placering. Vidare belyses skillnader och likheter vad gäller byggnader och Lokaler. Arbetet bygger på intervjuer med verksamma lärare, både i glesbygd och i tätort.

Sammansättning av hyresgäster i kommersiella lokaler -en studie av sex fastighetsföretag i Skåne

Fastighetsförvaltaren ska underlätta för hyresgästen att lyckas i sin affärsverksamhet. För att möjliggöra detta kan det vara av vikt att ha en väl fungerande sammansättning av hyresgäster. Det är även av betydelse att fastighetsföretaget har en förståelse för hur den egna verksamheten påverkas hyresgästens verksamhet. Uppsatsen är en studie av hur sex fastighetsföretag i Skåne arbetar med sammansättningen av hyresgäster i kommersiella Lokaler. I vilken utsträckning fastighetsföretagen arbetar med sammansättningen skiljer sig åt.

Förekomst av dagfjärilar i ett skogslandskap i västra Värmland

Idag sker det en ständig förändring av landskapet, vilket har lett till en minskning av ängs- och hagmarker. Trenden under 1950 talet bidrog till att många ängs- och hagmarker planterades igen med skog och ett homogent skogslandskap växte fram. Konsekvenserna av detta är att många dagfjärilsarter både i Sverige och Europa har minskat i utbredning och antal. I den här studien undersöktes förekomsten av dagfjärilar, speciellt rödlistade arter, i västra Värmland. Tjugosex Lokaler valdes ut för att undersöka om förekomsten av rödlistade fjärilsarter begränsades av deras spridningsmöjligheter.

Tillgänglighet för rörelsehindrade i Halmstad kommun

FN:s generalförsamling antog den 13 december den nya konventionen om funktionshindrade personers rättigheter. Målet med den är att människor med funktionshinder skall kunna leva självständigt och delta till fullo i livets alla aspekter. 2001 satte Sveriges regering upp ett mål att alla enkelt avhjälpta hinder i Lokaler öppna för allmänheten skall vara åtgärdade senast 2010. Rörelsehindrade motionerar i stor utsträckning för att hålla sig i form och som del av sin rehabilitering. Trots det stannar en del hemma på grund av att tillgängligheten är för dålig.

<- Föregående sida 2 Nästa sida ->