Sökresultat:
1660 Uppsatser om Lokala utvecklingsgrupper - Sida 43 av 111
Från konsument till medproducent : förekomsten och utvecklingen av Community Supported Agriculture i Sverige
Community Supported Agriculture (CSA) is an unconventional model of agriculture expected to contribute to a more sustainable food supply and a sustainable landscape; the development of rural areas; a stronger relationship between producer and consumer and a healthier diet. This study, with a focus on food production and the link between the producer and consumer, describes the origin and current development of CSA in Sweden, including the prerequisites for CSA in a Swedish context. Organizations and entrepreneurs working with CSA and related projects are identified and interviewed. The notion of CSA in Sweden is still in its infancy, but a rapidly growing interest currently can be detected. The fact that the identified CSAs are found in different Swedish regions with variations in degree of urbanization and intensity of agriculture indicates that the prerequisites are there for the concept to grow, both in rural as well as urban areas.
Kreditgivning 2009 : Finanskrisens påverkan på kreditgivning till lokala företag
Världen har drabbats av en finanskris. Ingen har sluppit undan och i svenska mått jämförs denmed depressionen under 30-talet och den kris som därefter drabbade världen och Sverige. Uppkomsten till krisen kan spåras till USA och deras bostadsmarknad som under 2000-talet satts i rejäl gungning. När marknaden till slut brakade ihop totalt efter Lehman Brothers fall i september 2008 var krisen ett faktum, även om det redan tidigare kunnat skönjas stora problem.Sveriges banksystem står för den absolut viktigaste finansieringskällan hos de små och medelstora företagen, vilka utgör ungefär 95 % av Sveriges alla företag. De stora bankerna har gjort förluster i diverse utländska banker och även här i Sverige.
Rurbanism - en ny social rörelse? : stadsodling och byggemenskap i staden
Syftet med denna uppsats är att undersöka hur människor i en svensk storstad påverkas av exponering för miljöhot och en ökad medvetenhet om hur ett miljömässigt och hållbart liv kan uppnås. Jag har med stöd i Anthony Giddens, Ulrich Becks och Alberto Meluccis teorier, genom intervjuer och observationer hämtat exempel från aktuella alternativa storstadspraktiker som odling och byggemenskap. Dessa utgör nya sätt för storstadsmänniskor att utforma sin omgivande fysiska och sociala miljö och organisera sitt boende.
Studien visar att människor som ägnar sig åt detta har en längtan efter småskalighet, leva mer i det lokala och fylla det med en djupare mening. Bakom initiativen finns även en önskan om närhet till naturen, kollektiv gemenskap, att finnas i ett sammanhang, som tidvis ges en andlig eller metafysisk innerbörd till dess utövare.
De människor som ägnar sig åt dessa alternativa praktiker kan eventuellt anses utgöra en social rörelse. Dessa alternativa uttryck och praktiker har också potential att i framtiden bli en integrerad del av samhällets utformning.
.
Kombinationstjänst - hur bidrar forskaren på kliniken?
Under de senaste decennierna har lagkrav och olika policys kopplade till miljöfrågor snabbtökat. Miljöcertifieringar är marknadsbaserade alternativ som företag kan välja att följa ochinkorporera i sina arbetsprocesser. Syftet med den här uppsatsen är att beskriva och diskuterahur Skanska Sveriges miljöarbete har organiserats. Som en del av Skanskas gröna initiativ harföretaget valt att arbeta med olika miljöcertifieringar för byggnader. Denna studie visar hurverksamhetens organisering har påverkats av arbetet med certifieringarna.
Den yngre generationens delaktighet i det lokala utvecklingsarbetet : En fallstudie av dialogprocessen i utvecklingsarbetet "Skellefteå 2030"
The ambition to involve younger people in future planning processes in order to get full participation of all groups in the society requires a deep and well-planned dialogue. Although, participation not always means inclusion. The purpose of this study was to analyze how the younger generation in the society is included in the future work. This is based on a case study of the developmental work in the municipality of Skellefteå.Questions that were answered were how the municipality has made the participation possible? To what extent has the younger generation been involved? How did this group experience their participation? The methodology consisted of mixed methods that include observations, surveys to the session leaders and to the participants in the dialogue and three interviews with two participants and one municipal civil servant.The result showed that the open information didn´t reach the younger generation to the open dialogues although the dialogue design gave good conditions for participation.
Tillit och misstro till molntjänster : Identifiering av vilka kriterier som skapar tillit till molntjänster
Cloud computing innebär att datorkraft och IT-resurser i form av servrar, lagring och lokala nätverk görs tillgängliga via internet, cloud computing har ökat snabbt i användning de senaste åren. Möjligheterna med molntjänster har lett till nya utmaningar avseende tillit till molntjänster genom att öppna för helt nya förhållanden mellan leverantör och kund. I dagsläget så är tillit till molntjänsterna ett stort problem för kunder såsom mikroföretag samt små och medelstora företag.Vårt examensarbete syftar till att beskriva mikroföretags samt små och medelstora företags tillit och misstro till molntjänster, samt identifiera vilka kriterier som bidrar till detta. Resultatet visar att det är svårt att tydligt definiera tillit och misstro hos företag, då deras situationer och verksamheter skiljer sig. Tack vare vår litteraturstudie i kombination med våra intervjuer har vi skapat oss en bra bild av vilka kriterier som bidrar med tillit och misstro till molntjänster.
Strukturförändringar inom svensk styckningsindustri : strategival och möjligheter
Syftet med denna studie är att kartlägga små och medelstora styckningsföretags förutsättningar och möjligheter vid en förändring av marknaden. Utifrån kartläggningen skall studien belysa vilka möjligheter som finns för ett företag gällande vertikal och horisontell integration eller avveckling samt olika strategier, nämligen kostnadsöverlägsenhet, differentiering och fokusering.
Konkurrensökningen beror till stor del av dagligvarukedjornas ökade centralisering samt konsumentpackat kött (kpk) Centraliseringen av handelns kötthantering ändrar förutsättningarna för köttindustrin. Tidigare, innan dagligvarukedjorna infört konsumentpackat kött köpte butikerna ofta kött från lokala styckningsföretag. På grund av centraliseringen av daglivaruhandelns styckningverksamhet kan endast stora styckningsföretag leverera tillräckligt stora kvantiteter kött.
Lokala arbetsgivares förväntningar på kyrkoherderollen 2011 : Om kyrkoherdens ledarskap i Växjö stift
This study aims to examine attitudes and conceptions of staff who work with mentally disabled persons, concerning normalization and gender. Six qualitative interviews with such professionals were performed and subsequently analyzed. Since the method of this study is qualitative, no claim of generalizability is made. The interview material has been categorized into themes by means of coding. The result of the study is presented according to those themes.
Förslag till gestaltning av miljön kring en byggnad med nyklassicistiska drag
Syftet med arbetet har varit att genom undersökning av denna klassicistiskt inspirerade tidsperiod välja ut lämpliga växter för att ta fram förslag för hur man skulle kunna skapa en miljö med historisk karaktär kring Gula magasinet i Nävekvarn. I denna process har jag studerat litteratur om sådana växter och annat material som skulle kunna användas för att sätta en stilriktig karaktär på miljön. Jag har även gjort en undersökning kring bruksorten Nävekvarn och om Gula magasinet och kortfattat sammanställt detta. I min undersökning har jag besökt Nävekvarn och Sörmlands museum för att hitta den lokala information som finns om platsen. Jag har även tagit bilder på platsen och samtalat med boende och verksamma i Nävekvarn för att få veta vad de har för syn på magasinet, hur det har och kommer att användas i framtiden.
Hur gör läraren när eleven far illa? - en undersökning om hur lärare agerar eller bör agera när barn misshandlas och kränks, fysiskt eller psykiskt
Syftet med arbetet är att få klarhet i hur lärare tänker om sina skyldigheter när de får vetskap om att ett barn blir barn misshandlat och kränkt, fysiskt eller psykiskt. Arbetet ska bidra till större kunskap om hur, eller när läraren agerar. I undersökningen ingår intervjuer med lärare och socialsekreterare och svaren visar att olika tolkningar av regelverket, tillsammans med otillräcklig kunskap, kan göra att barnets bästa blir åsidosatt.Barnmisshandel kan definieras på många olika sätt men tydliga tecken en lärare bör vara uppmärksam på är om barnet exempelvis missköter skolarbetet. Av den här undersökningen framgår det vilka skyldigheter personal har både i skolan, och utanför, och hur olika personalkategorier agerar som praxis. Det framgår även vilket tillvägagångssätt man bör använda sig av.
Krishantering: en beskrivning och jämförelse av två kommunala
skolors krisberedskap samt dess implementering i det
pedagogiska arbetet
Uppsatsens syfte var att beskriva kommunala skolornas krisberedskap samt hur denna implementeras i den pedagogiska verksamheten. För att besvara uppsatsens syfte har vi använt följande frågeställning: Hur är innehållet rörande skolornas krisberedskap/krisplan utformade? Får personalen någon utbildning/fortbildning i krishantering? Hur väl är personalen införstådd i den lokala krishanteringsplanen? Metoderna vi har valt att använda är intervju- och enkätundersökning. Undersökningsgruppen bestod av två skolor i Luleå kommun, en grundskola och en gymnasieskola. I vår undersökning har det framkommit att gymnasieskolan har en väl utarbetad krisplan och en särskild krisgrupp som utbildas kontinuerligt och dess uppgift är att leda och utforma skolans krisarbete.
Centrum i periferin : om konsumtion & stadslandskap
Hur påverkas stadslandskapet av kommersiella drivkrafteroch aktörer? På vilket sätt påverkar invånarnastaden genom sina konsumtionsmönster? Och hurpåverkas det mänskliga vardagslivet i staden i sin turav de kommersiella fysiska miljöerna? Är plats ochkonsumtionsvanor de starkaste identitetsmarkörerna förmänniskor idag och på vilket sätt manifesteras och upprätthålls detta i stadsmiljön? Vilken typ av stadslandskap kan komma att behövas, eller bildas, i en framtid som kräver en mer resurssnål konsumtion?Det här arbetet diskuterar konsumtionssamhället, tronpå ekonomisk utveckling och ständigt högre materielltvälstånd som en väg till lycka, samt vad detta betyderför stadens miljöer och de som lever i dem. Diskussionenkretsar både kring vad kommersiella krafter fårför konsekvenser för stadens fysiska miljö liksom hurkonsumtionssamhället påverkar vår tids uppfattningom vad som är stad. Olika tendenser och fenomen i detnutida stadslandskapet som kan kopplas till konsumtionssamhället tas upp, exempelvis sprawl, anonymitet,icke-platser, globala intressen som ställs mot lokala,tendensen att automatiskt förknippa stadsliv medshoppingliv, liksom de privata aktörernas ökade inflytandeöver stadsutvecklingen.Olika typer av kommersiella miljöer i staden behandlas,från gågatan till gallerian, från det lokala centrumet till det externa. I arbetet reflekteras kring vikten av att försöka frigöra sig från invanda föreställningar om hur olika stadsmiljöer bör se ut och fungera för att på så sätt hitta bättre lösningar eller starta en diskussion, till exempel om det ofta bortglömda ytterstadslandskapet på gränsen mellan stad och land.En specifik kommersiellt präglad stadsmiljö studerasnärmare.
Diskursiv dynamik och diskursiva strategier i miljöpolitiken: En analys av den svenska hållbar utveckling-diskursen i en Malmökontext
Hållbar utveckling har, allt sedan Brundtlandrapporten 1987 och Rio 1992, utgjort den fundamentala idén för långsiktiga miljö- och utvecklingspolitiska strävanden och kommit att dominera miljöpolitiken/policyn i många länder. Med utgångspunkt i Hajers teori om diskursiva strategier för ekologisk modernisering, studeras i denna uppsats (1) hur hållbar utveckling påverkat svensk miljöpolitisk diskurs samt (2) hur den diskursiva dynamiken kring skiftet i svensk miljöpolitik - från kretsloppstänkande och Agenda 21 till ekologisk modernisering - efter socialdemokratins nya vision om 'det gröna folkhemmet', bör förstås.I en fallstudie i Malmö studeras närmare hur förändringen av den miljöpolitiska diskursen återspeglas i en lokal kontext samt huruvida det är nationell styrning, lokal logik eller ömsesidiga samspel inom ramen för de diskursiva förändringarna som gör att den lokala praktiken 'blir vad den blir'..
Digitalisering av Universitetsservice kvalitetsstyrning genom programmet AutoFlowChart
Universitetsservice US-AB är ett tryckeri som specialiserat sig på akademiska trycksaker såsom avhandlingar, visitkort samt studentlitteratur.
Sedan en tid tillbaka har företaget arbetat mot ISO 9001 standarden. De dokument som styr standarden har hittills förvarats i pärmar på de lokala kontoren. Detta har visat sig vara ineffektivt då det är lätt hänt att pärmarna bara blir stående och de anställda på grund av det inte hålls uppdaterade.
Syftet med detta examensarbete är att göra dessa dokument mer användarvänliga genom programmet AutoFlowChart från Netforms. Arbetet resulterade i en HTML-sida som Universitetsservice US-AB kan använda i sitt intranät, vilket gör att medarbetarna får snabb och lätt åtkomst till alla dokument. Detta medför även att när dokumentationen uppdateras på intranätet får samtliga fyra kontor direkt åtkomst till uppdatering.
Dokumenten skulle även utformas så att de blir mer lättlästa och får ett trevligare utseende.
"Den här va dubbelt så bra tycker ja" : En studie om barns tankar kring matematik i allmänhet och matematik med musik och dans som redskap
Detta arbete undersöker vad de lärare och elever som deltagit i undersökningen, har för uppfattningar angående respons på elevers skriftliga arbeten inom svenskämnet. Undersökningen genomfördes på en gymnasieskola i mellersta Sverige och inkluderade 41 informanter. Samtliga informanter intervjuades och elevernas och lärarnas uppfattningar jämfördes sedan med varandra i syfte att gestalta eventuella kontraster och likheter. Undersökningen visar att det finns både likheter och skillnader mellan lärarinformanternas och elevinformanternas uppfattningar om respons på elevers skriftliga arbeten i svenskämnet. Sex av tio lärarinformanter nämnde exempelvis att respons på den globala textnivån prioriteras i deras skrivundervisning men sju av tio elevinformanter anser att det är vanligt förekommande att lärarrespons prioriterar den lokala textnivån i elevtexter. Att det finns tydliga skillnader mellan lärarinformanternas och elevinformanternas uppfattningar om respons kan indikera att responsarbetet mellan lärarinformanterna och elevinformanterna bör vidareutvecklas ytterligare för att det ska vara givande för samtliga parter. .