I detta arbete har jag försökt utröna vilken bild av Ryssland som kommer till uttryck i de fyra största svenska dagstidningarnas (Aftonbladet, Expressen, Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter) rapportering av konflikten i Georgien sommaren 2008. Med utgångspunkt i Sture Nilssons Rysskräcken i Sverige ? Fördomar och verklighet  har jag konstruerat en idealtyp, bestående av begreppen fientlighet, rädsla och misstro . Med detta som analysverktyg har jag studerat den rapportering som skedde mellan 2008-08-08 ? 2008-08-12, dvs.

Vi kodade 1318 artiklar från fyra tidningar: Aftenposten och Dagens Näringsliv i Norge och de svenska tidningarna Dagens Nyheter och Dagens Industri. Studien var kvantitativ och undersökte vem som syns i ekonomijournalistiken..

Studien utgick från de vetenskapliga frågeställningarna: ?Hur yttrade sig klimatskepticism i Dagens Nyheter, Verdens Gang, The Times och The New York Times under perioden 1:a januari till 30:e juni år 2010?? och ?Hur skiljde sig rapporteringen mellan dessa tidningar?? För att kunna svara på dessa frågor användes gestaltningsteori och kvalitativ metod. Med kvalitativa textanalyser samt gestaltningsanalys undersöktes hur tre olika gestaltningar yttrade sig i fyra ledare och fyra reportage. De gestaltningar som studien baserades på var ?vetenskaplig osäkerhetsgestaltning?, ?tvetydighetsgestaltning? och ?ekonomisk gestaltning? som alla i tidigare forskning har gått att koppla till klimatskepticism.

Studiens syfte är att beskriva hur en konflikt mellan en salladsbarsägare i Göteborgoch ett fackförbund framställdes på nyhetsplats i tidningarna Aftonbladet, DagensNyheter och Göteborgs-Posten under tiden 5 december 2006 till 31 mars 2007.Fackförbundet satte salladsbaren i blockad den 5 november 2006 eftersom ägaren inteville teckna kollektivavtal. Detta fick stor uppmärksamhet i media och flera högtuppsatta politiker uttalade sig om händelsen. Konflikten liknades vid flera tillfällenvid den bibliska berättelsen om David och Goliat.För att undersöka hur tidningarna rapporterade och hur de olika aktörerna framställdesgjorde vi en kvalitativ diskursanalys. Våra teoretiska utgångspunkter är till exempelteorier om nyhetsframställning och språk.Vi kom efter vår undersökning fram till att de tre olika tidningarna rapporterade omkonflikten på ett liknande sätt. I de flesta fall framställdes salladsbarens ägare SofiaAppelgren som David och facket som Goliat.

 Uppsatsen utreder hur språk och dialekt, relaterar till identitet och i vilken riktning språkförändringar i en lokal dialekt, Torsömålet, har skett mellan 1950 och 2000. Vidare diskuteras även hur språkundervisning kan stödja språk- och identitetsutveckling. Resultaten visar att språket är nära förbundet med identiteten genom socialisationsprocessen och att de därför inte kan separeras. I dialektundersökningen visar resultaten att den lokala dialekten har genomgått förändringar i alla undersökta variablerna såsom, förändring relaterat till tid, språk och kön, samt språk och ålder. Som ett resultat av dessa slutsatser föreslås språkundervisning belysa alla språkets varieteter för att undervisningen ska stödja utvecklingen av både språklig kompetens och identitet, så kallad kontrastiv undervisning.

Den svenska järnindustrin har en många hundraårig lång tradition och järn har under stora dela av tiden varit en av landets främsta exportvaror. Järnindustrin har därför spelat en viktig roll för såväl den nationella ekonomin som för gruvorternas lokala arbetsmarknad. Den äldsta järnmalmsgruvan med tillhörande industri finner vi i norra Uppland, närmare bestämt i orten Dannemora. Där har järnmalmsbrytningen förekommit sedan tidigt 1500-tal och gruvan har även, tack vare sin högkvalitativa malm, varit landets mest framgångsrika. Den malm som brutits i Dannemora gruva har även varit känt och eftertraktat på både den nationella och internationella marknaden och det är tydligt att gruvan har haft ett gott rykte i stora delar av Europa.Den här uppsatsen vill genom en kvalitativ undersökningsmetod, bestående av litteraturstudier i kombination med intervjuer, försöka svara på hur en verksamhet som Dannemora gruva med lång historia har betydelse för det lokala samhället.

I tidigare studier framkommer det att intresset för lokal mat har ökat i Sverige och att restauranger har en viktig roll i att förmdela lokala mattraditioner. Syftet med denna studien är att undersöka samarbetet mellan lokala livsmedelsproducenter och krögare. Metoden för studien är forskningsintervjuer som har gjorts med krögare och livsmedelsproducenter runtomkring Göteborg. Studien har en kvalitativ ansats och strävar efter kunskap om förutsättningarna för ett sådant samarbete. Informanterna har bland annat tillfrågats om hur samarbetet mellan livsmedelsproducenter och krögare ser ut.

Syfte och frågeställningarSyftet med uppsatsen är att göra en komparativ studie av två svenska nyhetstidningars förmedling av de inledande skeendena i Jacksonrättegången. Jag analyserar om rättegången är en medieskandal enligt James Lull och Stephen Hinermans kriterier. Följande frågeställningar besvaras: Är Jacksonrättegången en medieskandal enligt James Lull och Stephen Hinermans kriterier? Om det är en skandal, hur förhåller sig den till Tomlinsons teori om denglobaliserande skandalen? Hur har media konstruerat berättelsen kring Jacksonrättegången och hur förbereds publiken inför rättegången? Hur förhåller sig förmedlingen av Jacksonrättegången till det offentliga och det privata? Vad finns det för nyhetsvärderingar i förmedlingen av Jacksonrättegången? Vad finns det för likheter och skillnader mellan de utvalda nyhetstidningarnas sätt att förmedla Jacksonrättegången?TeoriI teoridelen används Lull och Hinermans kriterier på vad en medieskandal är samt teorier om medieskandaler enligt Thompson och Tomlinson. I narratologiavsnittet ligger fokus på berättarteknik med språk, dramaturgi och vinkling samt ett avsnitt om nyheter som berättelser där Bird och Dardennes beskrivning används.

Syftet med uppsatsen är att beskriva och problematisera vad det innebär för en medlemsbaserad och demokratisk styrd idéburen organisation att förtroendevalda ordföranden har ett chefsansvar för anställda medarbetare på lokal nivå. Detta undersöktes genom nio kvalitativa intervjuer från den lokala nivån inom organisationen utifrån frågeställningar om chefsstrukturens konsekvenser avseende de lokala avdelningarnas arbete med organisationens huvudsakliga uppdrag samt konsekvenser avseende de lokala avdelningarnas arbetsmiljö. En kvalitativ metod har tillämpats och uppsatsen har designats som en fallstudie där det undersökta fallet utgörs av en medlemsbaserad och demokratiskt styrd idéburen civilsamhällesorganisation [CSO]. Den aktuella organisationen kan sägas stå inför en rad organisatoriska utmaningar, varav en specifikt handlar om interna krav på en rationaliserad lokal styrningsstruktur. För att analysera studiens empiriska material har tidigare forskning och teorier relaterade till styrning och ledning av CSOer, samt forskning om rationaliserings- och professionaliseringsprocesser inom det civila samhället, tillämpats.Analysen av det empiriska materialet visar att chefsstrukturen på lokal nivå påverkas av organisationens demokratiska styrningsstruktur på så vis att ordförande väljs till en ofta otydligt definierad situation där både ett idéburet uppdrag och ett chefsuppdrag ska kombineras.

Syftet med denna studie är att studera mediernas rapportering kring ett antal specifika händelser kopplade till SOS Alarm. Med vår undersökning avser vi att bidra till kunskapen om hur tidningarna Aftonbladet och Dagens Nyheter framställer SOS Alarm i sina nyhetspubliceringar. Mediernas rapportering är viktig att studera då mediebilden av SOS Alarm kan påverka allmänhetens förtroende för denna viktiga samhällsaktör. Detta är viktigt på grund av att den bild och på det vis som medierna framställer olika händelser påverkar människor, vår sociala och kulturella kontext, att se och uppfatta verkligheten vi lever i. Medierna utgör ett kraftfullt verktyg för människors åsikter, värderingar och påverkar människors beteende.Studien har använt sig av kvalitativ textanalys och inriktat sig på 43 tidningsartiklar från Aftonbladet och Dagens Nyheter.

SVT Nordnytt är Sveriges Televisions regionala nyhetsprogram för Norrbotten.Syftet med den här uppsatsen var att ta reda på hur sändningarna har nyhetsvärderats, hur de har sett ut utifrån ett semiotiskt perspektiv och hur de fungerat på teven som medium, utifrån SVT Nordnytts nyhetssändningar som gått 21:45 på vardagar.Vi använde oss av en kvalitativ innehållsanalys för att kunna svara på hur nyhetsvärderingen gått till och hur sändningarna fungerat på teven som medium. Vi använde oss även av en kvalitativ analys utifrån ett semiotiskt perspektiv, då vi analyserade de fyra högst nyhetsvärderade inslagen utifrån denotation och konnotation. Detta för att ta reda på hur sändningarna sett ut utifrån ett semiotiskt perspektiv.Vår slutsats var att SVT Nordnytt värderar nyheter om politik högst och att de följer den traditionella nyhetsvärderingen som vi har använt oss av i denna uppsats. De når även ut till publiken genom identifikation, men det är något SVT Nordnytt skulle kunna arbeta mer med. Genom att titta på vår undersökning utifrån ett semiotiskt perspektiv kom vi fram till att mycket av det som visas kodas på sådana sätt att bara ett visst kulturellt kollektiv kan förstå sändningarna.

Temat för denna studie är tätorters utveckling och regionala rumsliga inordning. Med utgångspunkt i det amerikanska begreppet sprawl, som brukar användas för att beskriva hur framför allt nordamerikanska städer har utvecklas, har statistik över tätorter i Örebros lokala arbetsmarknadsregion bearbetats och analyserats. Syftet med undersökningen har varit att relatera begreppet sprawls innebörder till de befolknings-, yt- och täthetsmässiga förändringar som tätorterna i Örebros lokala arbetsmarknadsregion genomgår under perioden 1980-2005 och den rumsliga formering som härmed genereras baserat på dem. Genom att utforska vad som avses med begreppet sprawl erhålls en tämligen klar bild av den stadsutveckling som begreppet beskriver. Denna beskrivning ligger sedan till grund för hur det statistiska materialet kan analyseras.

During the last 15 years the Swedish media market has developed a great deal, thanks to the rise of new media. Literature, articles and investigations have contributed to producing the chapter of background of this essay. How the local newspaper and its organization has changed over time is being accounted in this essay. From the newspaper being the only product on the market to now having a spread out product portfolio. By doing the qualitative interview with research representatives of six local newspapers the aimis to answer the following questions: Who were your competitors 15 years ago? Who are your competitiors today? In what way has the increased competition changed your way of working at the division of advertisement and how do you consider the the increase of mediachannels having affected the customer? How do you see the future? The main results show that all six representatives agree on the fact that the competition has increased during the last 15 years.

Tanken med detta examensarbete var att undersöka om det finns någon ?röd tråd? i grundskolans teknikundervisning. Som teoretisk utgångspunkt har jag tagit en rapport från Teknikföretagen, som visar en relativt dyster bild av svensk teknikundervisning i grundskolan. Därefter har jag genomfört en egen kvalitativ studie där jag har intervjuat fyra lärare och studerat berörda skolors lokala arbetsplaner, för att djupare kunna undersöka vilka faktorer som faktiskt styr och påverkar teknikundervisningen på skolor i närområdet. Studien är stadieövergripande från förskoleklassen och upp till grundskolans år 9.

I vår studie har vi undersökt hur journalister gestaltar tre amerikanska skolskjutningar i svensk och amerikansk press. Skolskjutningarna ägde rum på Columbine High School, Virginia Tech och Sandy Hook Elementary School.Vi har analyserat sammanlagt 91 texter publicerade i Aftonbladet, Dagens Nyheter och New York Times. Teorierna vi har valt till vår studie är gestaltningsteori, media events och moralpanik. Kvantitativt har vi undersökt hur journalisterna valt att gestalta gärningsmännen och vilka som fått komma till tals i artiklarna. Kvalitativt har vi närstuderat 12 texter med fokus på skillnaderna mellan de svenska och amerikanska journalisternas gestaltning.Slutsatserna vi kan dra från vår studie är att rapporteringen skiljer sig åt mellan svenska Dagens Nyheter och amerikanska New York Times.