I denna studie undersöker jag på vilket sätt ett lokalt bankkontor arbetar för en hållbar utveckling. Jag har genomfört en förstudie för att öka min förståelse om regionen och det lokala näringslivet som bankkontoret verkar i. Jag genomförde en semi-strukturerad intervju med kontorschefen och företagsrådgivaren på deras kontor. Efter den intervjun skickade jag ut enkäter till små företag i det lokala näringslivet för att ta reda på om bankkontoret och företagarna kommunicerade på ett liknande sätt med varandra. Jag gjorde en grundlig teori sökning och fann intressant forskning på området på KTH Centrum för bank och finans.

I Sverige idag pratas det flitigt om hur företagandet kan förbättras och blickarna har i allt större utsträckning riktats mot Norditaliens industriella distrikt där företag samverkar i dynamiska kluster och nätverk. I fronten för dessa står ett så kallat lokomotivföretag. Karakteristiskt för denna aktör är att den är mycket framgångsrik och är djupt rotade i den lokala dimensionen, samtidigt som den är ledande på en global marknad. De viktigaste egenskaperna är omsorgen för den lokala miljön och den sociala funktionen, gedigna yrkeskunskaper samt betydelse för företagens kompetensutveckling. Syftet med studien var att på ett induktivt, aktörsorienterat metodsynsätt studera vad som kan känneteckna ett Norrbottniskt lokomotivföretag och vilken nytta dessa skapar i sin region.

In recent decades, public relations and news management have become increasingly important in organizations? communication efforts. This thesis aims to show how the Kalmar municipality works with this type of strategic communication to build the Kalmar brand and how their communication efforts can be improved. The thesis is mainly based on theories concerning Public relations and News Management but also the medias impact on forming opinion. An important issue throughout the thesis is that all theories must be related to the fact that the study concerns an organization in the public sector and the obligations that comes with that fact.

Syftet med denna uppsats är att skapa ökad förståelse för ansvarstagande i relation till nätmobbning på högstadiet. Jag har studerat förväntningar på hur ansvaret för nätmobbning hanteras enligt den statliga nivån, det vill säga: skollagen, diskrimineringslagen, värdegrunden i Lgr11 och Skolinspektionens text ?Skolors arbete med plan mot kränkande behandling?. Hur ansvaret för nätmobbning ska hanteras enligt den lokala nivån, det vill säga: tre skolors ?Plan mot kränkande behandling? eller ?Likabehandlingsplan?? Och hur ansvaret för nätmobbning ska hanteras enligt den individuella nivån, det vill säga: vad har elever och lärare för erfarenheter och åsikter om ansvar för nätmobbning? För att undersöka detta har jag genomfört enkätundersökningar med lärare och elever, analyserat de ovan nämnda dokumenten och bearbetat resultaten i en kvalitativ analys med teoretisk förankring i vad som är ansvar och vad som är mobbning.

Förändringar pågår ständigt i samhället och är beroende av många olika processer. Så är även fallet längs kusten, vilket avspeglar sig bl a i bebyggelsen och nyttjandet av landskapet. Under början av 1900-talet blev kusten ett alltmer attraktivt rekreationsområde och stora områden togs i anspråk för fritidsbebyggelse. Idag är bilden en annan och kustzonen har blivit allt mer attraktiv som permanentbostadsort. Detta ställer nya krav på både miljön och bebyggelsen i kustlandskapet.

Det händer mycket i den svenska skolan just nu. Sommaren 2011 börjar en ny läroplan gälla med allt vad det innebär av förändringar. Men vad har egentligen förändrats sedan den förra läroplanen från 1994? I världen runtomkring oss sker saker som mer och mer påverkar oss här hemma i Sverige. Vi har under våren kunnat följamedierapporteringen om uppror för demokrati i Nordafrika och Mellanöstern och om kärnkraftskatastrofen i Japan.

Skogen är inte bara en viktig ekonomisk resurs för Sverige och en livsmiljö för många växt- och djurarter. Den bidrar också till stora upplevelsemässiga och rekreativa värden, det vill säga sociala värden. Skogen ska tillgodose många behov och konflikter kan uppstå mellan olika intressenter. Fokus i detta examensarbete var ett skogsområde i byn Dalasjös närhet i Vilhelmina kommun i norra Sverige där en intressekonflikt uppstått mellan skogsägarens planer på att föryngringsavverka och den lokala befolkningens önskan om att behålla området intakt för rekreation och sociala aktiviteter. Huvudsyftet med studien var att genomföra en kartläggning och beskrivning av skogens sociala värden i Dalasjö och den aktuella intressekonflikten.

Syftet med det här arbetet är att undersöka vilken plats ett nationellt prov skulle kunna ha i Samhällskunskap A. Vi försöker besvara hur ett nationellt prov kan påverka en likvärdig bedömning och det lokala frirummet. Eftersom nationella prov i Samhällskunskap inte undersökts tidigare har vi valt att utforma ett försöksprov och testa det på en pilotgrupp. I utformandet och testandet måste hela tiden frågor som beaktar frirummet och likvärdighet diskuteras. Provets utformning innehåller fyra delar; artikelsamling, lärarhandledning, prov och bedömningsmatris.

Bakgrund: Till följd av flertalet företagsskandaler runt om i världen har efterfrågan på effektiva regleringar för kontroll av företagen ökat. Ett resultat av detta är de bolagsstyrningskoder som blivit allt vanligare. En av grundpelarna i koderna är oberoende styrelseledamöter eftersom detta anses förbättra övervakningen. Ledamöterna ska vara oberoende gentemot företaget, företagsledningen samt storägarna. Trots detta behandlar majoriteten av studierna kring detta endast effekterna av oberoende gentemot ledningen.  Syfte: Syftet med studien är att se hur olika typer av oberoende hos styrelsen påverkar effektiviteten i deras roll som övervakare och resursgivare samt om denna påverkan modereras av företagets ägarkoncentration.  Metod: Vi har utfört en kvantitativ studie med deduktiv ansats. Vi undersöker alla noterade bolag på Nasdaq OMX Stockholm.

Denna studie handlar om organisationsförändring och vilken påverkan denna kan ha haft på verksamheten och dess organisationskultur. Studien är ett uppdrag jag fått av HSB Norr. Uppdraget var att utifrån deras omorganisation se om förändringsprocessen har lett till att det krävts en förändring i verksamheten. Ledningen har försökt skapa ett mer homogent arbetssätt ute på de lokala kontoren och även ett mer resultatinriktat sätt att arbeta. Syftet med studien var att se vilka konsekvenser omorganiseringen haft sett ur ett ledningsperspektiv.

AbstraktSyftet med examensarbetet var att undersöka vilka uppfattningar lärare i Idrott och Hälsa har om kursplanerna i ämnet Idrott och Hälsa A. För att besvara syftet formulerades följande frågeställning: Hur uppfattar lärare i Idrott och Hälsa kursplanen i Idrott och Hälsa A? Vilken betydelse anser lärare i Idrott och Hälsa A att kursplanen har för utformandet av lektionerna?Studien är uppbyggd på en kvalitativ metod där vi intervjuat 8 gymnasielärare i Idrott och Hälsa. Lärarna är fördelade på 6 olika skolor i västra Sverige. Utsagorna som framkom av intervjun har därefter analyserats efter en hermeneutisk ansats.

Studien syftar till att skapa en översiktsbild av miljöjournalistiken kring Östersjön under 2012. Vi undersöker vilka perspektiv artiklarna har; är de lokala, nationella, internationella eller globala? Vilka miljöproblem är de som får mest utrymme i tidningarna och skiljer det sig beroende på var tidningen finns rent geografiskt och från olika perioder under året? Vi undersöker även vilka huvudaktörer/huvudkällor som får plats i artiklarna, samt vilket kön som dominerar huvudaktörerna/huvudkällorna.När miljörörelsen tog fart på 60-talet var det mest kvinnor som skrev om miljön i tidningarna och denna undersökning skönjer hur könsfördelningen såg ut under 2012 när det gällde producerade artiklar om miljöproblematiken i Östersjön. Artikelanalysen är kvantitativ men kompletteras av intervjuer med journalister på de olika tidningarna. Totalt har 174 artiklar från sex dagstidningar analyserats.

Abstract______________________________________________________________________Title:A study about creating understanding for different kinds of empowermentLevel:Bachelors thesis in Business Administration, 15 creditsAuthor:Fredrik LegovicSupervisor:Tomas KällquistDate:2014 - JuneAim:The main purpose of this study is to increase the understanding for different kinds of empowerment and how it affects the staff in the public sector.Method:The choice of method was based on the research aim. The method used to meet the objective was qualitative. The qualitative study was conducted with a hermeneutic basis, where individuals were asked to describe their experience of empowerment and how they feel affected of it. This thesis has a deductive approach, where existing theories dealing empowerment formed the basis for the design of interview substrate, which is then paired with the empirical evidence, based on this the conclusions was drawn.Result & Conclusion:What separates the different kinds of empowerment and how it affect the staff depends most of all on how the management chooses to communicate and share information with their staff.Suggestions for future research:A study regarding managers that works with different kinds of empowerment, and how that affects them, could be regarded as an interesting future research.Contribution of thesis:It shows that different kinds of empowerment affect the staff in different ways, which I made clear to the readers.Keywords:empowerment, thinking skills, relations and organizational - structure and theory.

I dagens samhälle har individen ett stort ansvar för sin egen hälsa trots att olika levnadsvillkor leder till skillnader i motion och hälsa. Därför har centrala myndigheter, och då i synnerhet grundskolan, i uppgift att fostra eleverna till att leva ett hälsosamt liv. Syftet med uppsatsen är att beskriva hur hälsobegreppet i ämnet idrott och hälsa kan behandlas. Syftet är också att ta reda på vad begreppet hälsa kan innebära, vilka mål som finns inom området hälsa samt hur lärares inställningar till hälsoundervisning kan se ut. Arbetet tar sin teoretiska utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv.

Uppsatsen analyserar samråds- och dialogprocesserna vid planeringen av Väsjöområdet i Sollentuna kommun ur ett miljörättviseperspektiv, för att utreda hur dessa processer kan förbättras i att inkludera underrepresenterade grupper. Uppsatsen utreder även vilken syn på natur och miljö som förmedlas vid dessa processer och vad det får för påverkan på vem som ska involveras. Studien har utförts i form av en fallstudie där informanter från Sollentuna kommun intervjuats och dokument rörande exploateringen av Väsjöområdet studerats. Uppsatsens teoretiska ramverk består av miljörättvisa och medborgardeltagande. Den geografiska avgränsningen för uppsatsen utgår från de upprättade detaljplaneområdena gällande Väsjöområdet och tiden mellan juni 2006 och våren 2014.