Sökresultat:
1669 Uppsatser om Lokala samrćd - Sida 62 av 112
Den lokala lobbyn : En studie om informella kontakters betydelse för kommunala beslut
Forskningen om lobbyism i Sverige har hittills i huvudsak fokuserat pÄ riksdagen. I den hÀr uppsatsen undersöks lobbyism pÄ kommunal nivÄ utifrÄn ett mottagarperspektiv med fokus pÄ beslutsfattare och deras erfarenheter av lobbyism. Syftet Àr att belysa hur beslutsfattare i svenska kommunfullmÀktige uppfattar att lobbyism gÄr till i sina egna kommuner. Studiens utgÄngspunkt utgörs av lobbyismens relation till demokrati och i den kvalitativt genomförda undersökningen anvÀnds en analysram baserad pÄ tre vÀrden för demokratisk lobbyism, benÀmnda transparens, jÀmlikhet och etik. Empirin har samlats in genom intervjuer med Ätta kommunala fullmÀktigeledamöter.
Brandrelaterade insekters lokala artrikedom i förhÄllande till olika miljövariabler : Fokus pÄ betydelsen av konnektivitet pÄ brandfÀlt i boreal skog i VÀsterbottens lÀn
The last century, forest fires have decreased in frequency due to efficient fire-suppression along with the growth of the industrial forestry. Since 1990, fire has been reintroduced under controlled forms to recreate burnt habitats. Many species that are dependent on, or benefits from, forest fires have increased since fire was reintroduced. The importance of connectivity is often addressed in ecological research. This is particularly important for species dependent on short-lived habitats such as burnt forests.
Hur kan man förstÄ relationen mellan styrdokumentens intentioner och grundskolans praktik?
I samband med att vÄr senaste lÀroplan lpo 94 (LÀroplan för det obligatoriska skolvÀsendet, förskoleklassen och fritidshemmet) togs i bruk, skedde en förÀndring frÄn en regelstyrd till en mÄl- och resultatstyrd skola. I nuvarande lÀroplan anges mÄl och vÀsentliga riktlinjer, medan anvisningar om metoder och stoff och om hur undervisningen ska organiseras saknas. Detta stÀller stora krav pÄ lÀraren, som bÄde personligen och tillsammans med kollegor och sina elever ska kunna tolka och i praktiken genomföra de intentioner som ges uttryck för i styrdokumenten.Syftet med denna undersökning var att fördjupa förstÄelsen av relationen mellan styrdokumentens intentioner och praktiken i skolan. För att komma Ät den förstÄelsen gjorde vi en kvalitativ undersökning, dÀr vi intervjuade fyra stycken lÀrare i grundskolans tidiager Är om hur de uppfattar sitt arbete utifrÄn Lpo 94. I intervjuerna belystes arbete med planering, arbete med lokala arbetsplaner och hur lÀrarna uppfattar Lpo 94.
VÄld i skolan - en studie över hur tvÄ skolor arbetar för att förebygga vÄld och disciplinproblem, Violence in school - a study of how two schools
Vi har i vÄr studie valt att undersöka hur tvÄ skolor med helt olika förutsÀttningar arbetar med att förebygga vÄldsproblematiken. Den ena skolan ligger i en miljonprogramomrÄde med hög arbetslöshet och utanförskap, men dÀr det ocksÄ finns mÀnniskor som arbetar med stort engagemang för att möjliggöra en positiv utveckling för skolan och dess elever. Den andra skolan Àr en landsortsskola, som har sin egen problematik avseende vÄld och krÀnkningar som ofta förekommer i den tysta digitala vÀrlden och som allt mer blivit elevernas sÀtt att umgÄs pÄ. Skilda former av vÄld Àr ett problem i bÄda skolorna. Det fysiska vÄldet uppstÄr ibland nÀr knuffar och fysisk kontakt trappas upp och urartar.
Facket, de unga och nyttan : En kvalitativ studie om fackets rekryteringsstrategi av unga medlemmar
Fackliga organisationer har allt svÄrare att rekrytera personer under 30 Är och i Äldersgruppen anstÀllda mellan 16-24 Är Àr enbart 38 procent som Àr fackligt organiserade. Denna studie inriktas dÀrav pÄ att undersöka hur fackliga organisationer arbetar med att rekrytera personer under 30 Är. Datainsamlingen sker genom intervjuer av sex fackliga organisationer samt en organisation som bestÄr av ett samarbete mellan tre fackliga organisationer. Intervjuerna inspirerades av tidigare forskning samt teoretiska utgÄngspunkter och utifrÄn det redovisas resultatet utifrÄn fyra teman. Det första temat handlar om hur viktiga mÄlgruppen personer under 30 Är Àr för de fackliga organisationerna.
Uppförandekoder i globala svenska företag : - För syns skull?
I denna studie jÀmförs 15 företags uppförandekoder. MÄlet med studien var att undersöka om globala företag med stark koppling till svenskt nÀringsliv har uppförandekoder som Àr lika till innehÄllet och vad som kunde förklara resultatet. Studien var starkt inspirerad av en amerikansk studie som undersökt likhet mellan 66 företag i USA, men Àven studier betrÀffande affÀrsetik och undersökningar om företags hantering av en global marknad. Tidigare studier har resonerat kring legitimitet som potentiell förklaring av fenomenet. I vÄrt resultat baserat pÄ en innehÄllsanalys och intervjuer finner vi inte samma tendens till plagiering av uppförandekoder som studierna baserat pÄ amerikanska företags uppförandekoder presenterar.
BYGGBRANSCHENS MILJĂUTMANING ENLIGT PLATSCHEFER, ARBETSLEDARE OCH YRKESARBETARE: EN INTERVJUSTUDIE GJORD PĂ BYGG- OCH FASTIGHETSUTVECKLINGSBOLAGET NCC CONSTRUCTION SVERIGE AB
Byggsektorn stÄr för en stor del av det totala avfallet i Sverige och stÄr dÀrmed inför stora miljöutmaningar. DÀribland finns NCC Construction Sverige (nedan kallat NCC), Sveriges tredje största byggföretag med cirka 10 000 anstÀllda. PÄ varje bygg- eller anlÀggningsarbetsplats pÄ NCC upprÀttas en miljöplan dÀr olika krav omhÀndertas: lagkrav, lokala föreskrifter, bestÀllarkrav samt interna krav.Studien genomfördes i samband med författarens praktik pÄ NCC i Göteborg, avdelning AnlÀggning, med syftet att synliggöra yrkesarbetare, arbetsledare och platschefers syn pÄ miljöarbetet pÄ företaget - idag och historiskt. Totalt genomfördes 8 anonyma personintervjuer; tvÄ platschefer, tvÄ arbetsledare och fyra yrkesarbetare intervjuades under hösten 2014.Studien visade att ekonomiska incitament Àr viktiga för att miljöarbetet ska kÀnnas berÀttigat för dem som utför det - framför allt för skeptikerna. Pappersbördan Àr hög och vissa anser att miljöarbetet enbart Àr en pappersprodukt utan egentlig mening.
Motsvarar ekonomerna frÄn MÀlardalens Högskola arbetsgivarnas krav? -En analys utifrÄn tio företag
Problem I vilken utstrÀckning motsvarar ekonomerna frÄn MÀlardalens högskola de krav som arbetsgivarna i VÀsterÄs och Eskilstuna med omnejd stÀller pÄ nyutexaminerade ekonomer?SyfteGenom att kartlÀgga och analysera eventuella brister som förekommer hos utexaminerade ekonomer frÄn MÀlardalens högskola utifrÄn ett arbetsgivarperspektiv, Àr huvudsyftet med denna uppsats att komma med förslag till hur ekonomutbildningen kan kompletteras för att bÀttre motsvara arbetsgivarnas krav.MetodFör att uppnÄ studiens syfte har intervjuer gjorts med tio företag i regionen dÀr representanter fÄtt svara pÄ frÄgor om brister och förtjÀnster hos ekonomer frÄn MÀlardalens högskola, samt vilka krav som stÀlls pÄ nyutexaminerade ekonomer. Uppsatsens referensram bygger pÄ sekundÀrdata frÄn vÀsentliga webbplatser och böcker om Àmnet högskolestudier och rekrytering.SlutsatsResultatet av denna studie Àr huvudsakligen att vi funnit att ekonomerna frÄn MÀlardalens högskola i hög utstrÀckning motsvarar de krav som arbetsgivarna i regionen stÀller pÄ sina nyanstÀllda. De utvecklingsomrÄden hos högskolan som framkommit Àr frÀmst att kontakten med lokala arbetsgivare kan bli bÀttre genom exempelvis praktik eller fler gÀstförelÀsare och att kurserna i högre grad kan knytas till verkligheten. Det har Àven visat sig att mÄnga företag ser det som positivt om studenterna breddar sina kunskaper inom bland annat engelska, andra sprÄk, IT och teknikförstÄelse..
Förskolebarn i matematikens vÀrld
Olika forskningsprojekt och studier visar att matematikresultaten i skolan har försÀmrats och att grundskoleeleverna tappar intresse för Àmnet matematik. Det nya styrdokumentet, lpfö 98 reviderad 2010, betonar vikten av matematik och sprÄk i förskolan. I vÄr studie har vi undersökt hur förskolebarnens matematiska kunskapsnivÄ pÄverkas av pedagogernas arbetssÀtt i förskolan. Vi har vidare tagit reda pÄ hur essentiella elevers baskunskaper i matematik Àr, nÀr de börjar förskoleklassen i skolan. För att komma fram till ett resultat har vi valt den kvalitativa metoden och har observerat förskolebarn i 4-5Ärs Äldern i tvÄ förskolor med tvÄ olika lokala pedagogiska planeringar i tvÄ kommuner.
Kompensatoriska stödÄtgÀrder med avseende pÄ inlÀrningsstilar, minnestrÀning och studieteknik
Abstrakt
Dadi-Bouhoum, Nadia & Peyron, Carolina (2007). Kompensatoriska stödÄtgÀrder med avseende pÄ inlÀrningsstilar, minnestrÀning och studieteknik
?NÀstan allt man gör Àr ju studieteknik?
Compensatory support focused on learningstyles, memory-practise and study-techniques.?Almost everything we do is study-techniques?
Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö högskola
Syftet med följande studie Àr att undersöka vilka kompensatoriska hjÀlpmedel som specialpedagoger arbetar med i grundskolan i Ärskurserna F-9. De kompensatoriska stödÄtgÀrder vi vill undersöka Àr de som Àr inriktade pÄ inlÀrningsstil, minnestrÀning och studieteknik. Vi vill med detta examens arbete belysa och beskriva en del av alla de hjÀlpmedel och metoder som finns för att underlÀtta skoltiden för elever i svÄrigheter av olika slag.
Vi har genom en kvalitativ forskningsintervju byggt upp ett samspel mellan tvÄ personer, respondenten och intervjuaren.
Studiens resultat visar att mÄnga specialpedagoger Àr vÀldigt kreativa och engagerade i arbetet med att förbÀttra elevernas studieteknik och minne.
Vilken autonomi har amerikanska dotterbolag i Sverige? : En fallstudie av ett amerikanskt dotterbolags Human Resource Management.
MÄnga multinationella företag (MNC) stÀlls inför problemet hur de skall kunna implementera sina strategier i alla sina dotterbolag dÄ det kan finnas bÄde stora kulturella och legala skillnader mellan olika lÀnder. Ett omrÄde som detta mÀrks tydligt pÄ Àr human resource management (HRM) dÄ företaget mÄste anpassa sig till bÄde den lokala arbetsmarknadens regler och lagar samt MNC:ts övergripande strategi. För att kunna hantera det hÀr problemet finns det flera lösningar och ett vanligt sÀtt Àr att föra över mer eller mindre beslutanderÀtt till dotterbolaget.Den hÀr uppsatsen undersöker vilken autonomi ett svenskt dotterbolag till ett amerikanskt lÀkemedelsbolag har nÀr det gÀller HRM. För att kunna undersöka det har vi gÄtt igenom aktuell forskning inom omrÄdet för att se vad som finns skrivet om liknande fall utomlands. DÀrefter har vi gjort en fallstudie med tvÄ kvalitativa intervjuer pÄ Merck Sharp & Dohmes (MSD) svenska dotterbolag.
VÀgen till bolagstoppen En kartlÀggning av hur Göteborgs kommunala vd:ar hamnade pÄ högsta posten
En öppen och transparent rekryteringsprocess borde vara sjÀlvklar i den offentliga sektorn. Trots det har sju vd-tjÀnster tillsatts utan att ha annonserats ut under de senaste tio Ären. Det visar vÄr kartlÀggning.Trots att Sverige Àr det tredje minst korrupta landet i vÀrlden, har det stormat kring Göteborgs kommun och de kommunala bolagen de senaste Ären. Mutor, korruption och kvittoskandaler har gjort att flera kommunala bolagschefer blivit ifrÄgasatta och nÄgra av dem har fÄtt gÄ pÄ grund av det bristande förtroendet för dem.I vÄr kartlÀggning granskar vi hur bolagscheferna hamnade pÄ högsta posten. Vi visar att nÀstan hÀlften av de vd:ar som tillsats under de senaste tio Ären i Göteborgs största kommunala bolag har rekryterats inifrÄn kommunen.
Elevers uppfattningar om arbetet med individuella utvecklingsplaner
Denna studie behandlar elevers uppfattningar om hur det Àr att arbeta med individuella utvecklingsplaner. En individuell utvecklingsplan Àr tÀnkt att syfta framÄt och bör ge eleven insikt i det egna lÀrandet. Den ska ocksÄ vara ett hjÀlpverktyg för sÄvÀl elev, lÀrare som vÄrdnadshavare i strÀvan mot elevens utveckling i riktning mot de nationella och lokala mÄlen.För att kunna beskriva elevernas uppfattningar har kvalitativa gruppintervjuer med elever i Ärskurs 4 genomförts.Studien har ett elevperspektiv och utgÄr frÄn tre teman, varav det första handlar om samspel eleverna emellan och hur arbetet med individuella utvecklingsplaner kan pÄverka det. Den övergripande slutsatsen, rörande detta tema, Àr att eleverna uppfattar att arbetet med en individuell utvecklingsplan betonar det enskilda arbetet framför arbetet i grupp. Det andra temat behandlar elevernas mÄlmedvetenhet och hur denna pÄverkas av anvÀndandet av utvecklingsplanerna.
Herrljunga stationsomrÄde - en praktisk tillÀmpning av tre analysmetoder
Vi reser allt mer och vi reser allt lÀngre. Till följd av vidgade
arbetsmarknader och en ökad klimatmedvetenhet har tÄgresandet fÄtt större
fokus, och orter med jÀrnvÀgsstationer har fÄtt ökat intresse bÄde för in- och
utpendling. Ett vÀlplanerat stationsomrÄde kan vara avgörande för en
stationsorts attraktivitet samtidigt som de Àr bland de mest komplexa omrÄdena
att planera. Sambanden mellan den fysiska utformningen av stationens nÀromrÄde
och mÀnniskors transportval kan vara svÄr att uppfatta. För att kunna
presentera planeringsförslag i ett stationsnÀra lÀge krÀvs dÀrför grundliga
analyser av ortens lokala planförhÄllanden.
Syftet med detta kandidatarbete Àr att utvÀrdera analysmetoder för bedömning av
orter i stationsnÀra lÀgen som kan appliceras pÄ Herrljunga tÀtort, genom att
studera tre handböcker frÄn andra delar av Sverige.
Personcentrerad omvÄrdnad och patientens sjÀlvbestÀmmande - En kvalitativ intervjustudie om sjuksköterskans upplevelse av rutiners pÄverkan
Bakgrund: Den lokala rutinkulturen i vÄrden bidrar till den professionella vÄrdarens maktposition gentemot patienten. Det innebÀr att patientens egna tolkningar, upplevelser och kÀnslor förminskas. Tidigare forskning beskriver bristen pÄ personcentrerad omvÄrdnad och respekt för patientens sjÀlvbestÀmmande.
Syfte: Syftet med denna studie Àr att beskriva och tydliggöra sjuksköterskors upplevelser av hur rutiner pÄverkar den personcentrerade omvÄrdnaden samt respekten för patientens sjÀlvbestÀmmande. Metod: Kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sju sjuksköterskor. Dataanalysmetoden av det insamlade materialet inspirerades av Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehÄllsanalys.
Resultat: Rutiner finns till för att underlÀtta och effektivisera omvÄrdnadsarbetet.