Sök:

Sökresultat:

1831 Uppsatser om Lokala samhällen - Sida 7 av 123

Amortera eller inte? : En applicering av psykologiska faktorer pÄ svenska hushÄlls amorterings-och sparbeteende

De svenska bostadspriserna har fortsatt att stiga och tillsammans med det la?ga ra?ntela?get har a?ven husha?llens skuldsa?ttning stigit. Uto?ver detta har husha?llens amorteringsvilja minskat vilket lett till en oro o?ver att husha?llen inte kommer klara av framtida sva?ngningar i ekonomin. Denna oro visar sig i info?randet av bola?netak och nya amorteringsrekommendationer.Hur svenska husha?ll beslutar kring amortering och sparande a?r en outforskad fra?ga.

TrÄdlösa lokala nÀtverk : en utvÀrdering av prestanda

Dagens lokala nÀtverk förvÀntas tillgodose allt högre krav pÄ prestanda, högre överföringshastigheter, men Àven mobilitet. AnvÀndare behöver allt mer tillgÄng till det lokala nÀtverket samtidigt som de ofta behöver röra sig inom arbetsplatsens omrÄden. Till detta hör Àven de, i vissa situationer, krav pÄ snabba uppkopplingar av tillfÀlliga nÀtverk, t. ex. vid konferenser.

Vad gör fritidspedagogen i skolan?

Denna uppsats handlar om tvÄ fritidspedagoger som arbetar pÄ tvÄ olika skolor. Uppsatsen syfte Àr att se dessa tvÄ fritidspedagogers ansvar i skolan. Vidare Àr Àven syftet att jÀmföra fritidspedagogernas ansvar i skolan med vad som Àr skrivet i lÀroplanen och i de lokala arbetsplanerna pÄ skolorna för att se om det finns nÄgon koherens. Det resultat som framkommer i uppsatsen tyder pÄ att lite skrivs i lÀroplanen och i de lokala arbetsplanerna om vad som Àr fritidspedagogens ansvar i skolan. DÀremot skrivs att en samverkan mellan skola och fritidshem skall finnas, dock Àr det lÀrarnas och rektorernas ansvar att utforma denna samverkan och inte fritidspedagogernas.

Bostadsn?ra natur - Gamla l?sningar p? nya problem?

G?teborgs stad v?xer och befolkningsprognosen pekar p? att 153 000 nya g?teborgare kommer att ta plats i staden. Livet i st?der ?r f?rknippat med stress, fysisk och psykisk oh?lsa. Ekosystemtj?nster ?r ett alternativ f?r att motverka de negativa aspekterna f?rknippat med stadslivet.

Hur lokalproducerade produkter blir en del av dagligvarubutikernas sortiment

I dagslÀget har Sverige ett antal stora aktörer som dominerar den svenska dagligvaruhandeln. Ica, Coop, Axfood och Bergendahl har tillsammans 85 % av de totala marknadsandelarna i landet. Utvecklingen de senaste decennierna har varit att antalet butiker minskat och att antalet storvaruhus ökat. Detaljhandelns styrka har ökat de senaste Ären och gör det svÄrt för mindre producenter att klara av att driva en lönsam verksamhet. Syftet med studien har varit att undersöka hur lokalproducerade livsmedelsprodukter blir en del av sortimentet i dagligvarubutiker pÄ den lokala marknaden.

NÀr journalisten blir supporter : En kvalitativ studie av lokala sportjournalisters förhÄllande till objektvitet

PÄ journalistutbildningar i Sverige sÀtts objektivitet i fokus och det Àr en viktig hörnstenom man vill behÄlla sin trovÀrdighet i sin yrkesroll. AngÄende sportjournalistik finns envanlig uppfattning att objektiviteten sÀtts Ät sidan till förmÄn för subjektivt tyckande. Desom blir mest ifrÄgasatta Àr framförallt lokala tidningar som följer ortens lag. DÀrför vill viundersöka hur journalisterna ser pÄ sin egen objektivitet och om de Àr medvetna omproblematiken. Vi har genomfört tvÄ djupintervjuer med lokala sportjournalisterhemmahörande i Karlstad och SkellefteÄ.

Existentiell h?lsa- en immanent del i h?lso- och sjukv?rdskuratorers yrkespraktik inom somatisk och palliativ v?rd

Inledning: Trots att Folkh?lsomyndigheten betonar behovet av ?kad kunskap och kompetens inom existentiell h?lsa, saknas tydlig information om hur kuratorer inom somatisk och palliativ v?rd faktiskt arbetar med dessa fr?gor. Denna brist utg?r den kunskapslucka som uppsatsen avser att adressera. Syfte: Studien syftar till att unders?ka hur h?lso- och sjukv?rdskuratorer tolkar och arbetar med existentiell h?lsa, vilka professionella f?rm?gor som anv?nds, samt vilka utmaningar och m?jligheter som p?verkar kuratorernas roll, med fokus p? professionens jurisdiktion och upplevda v?rde inom v?rdens organisatoriska ramar.

Bildning, samhÀlle och ideologi : En kunskapssociologisk studie av sockenbibliotek ochstudiecirkelbibliotek i Vindeln, 1909-1936

Syftet med denna uppsats Àr att ge en bild av tre lokala bibliotek, Degerfors sockenbibliotek, ett studiecirkelbibliotek tillhörande IOGT-logen Vindelns hopp, samt ABF-biblioteket i Granö, i nuvarande Vindelns kommun vid 1900-talets första decennier och deras bokbestÄnd sett i ljuset av den sociala och historiska kontext som de befann sig i. I denna kontext ingÄr de olika ideologier och diskurser som prÀglade de olika bibliotekstyper som de tre biblioteken representerade, men ocksÄ de lokala förhÄllandena. Uppsatsens frÄgestÀllningar Àr: hur sÄg den sociala och historiska kontexten ut pÄ ett nationellt plan? Hur sÄg den regionala och lokala kontexten ut? Och slutligen hur avspeglas dessa förhÄllanden i de tre undersökta bibliotekens bokbestÄnd? De tre biblioteken var lokaliserade i Vindelns kommun, tidigare Degerfors socken, i VÀsterbottens inland. De olika bibliotekstyperna som biblioteken representerar Àr sockenbiblioteket samt tvÄ former av studiecirkelbibliotek; det ena drivs av IOGT som Àr en del av nykterhetsrörelsen och det andra drivs av ABF, som Àr en del av arbetarrörelsen.

TRANSPARENS. Att bli bem?tt som transperson inom v?rden

Bakgrund: Transpersoner ?r en samh?llsgrupp som rapporterar h?gre grad av diskriminering inom sjukv?rdssystemet ?n cispersoner, n?got som grundar sig i cisnormativiteten som r?der i v?rlden och i v?rdsystemet. Transpersoners h?lsobehov ?r m?ngfacetterade och kan innefatta b?de k?nsbekr?ftande v?rd samt generell sjukv?rd. H?lsostandarden ?r l?gre i denna samh?llsgrupp ?n i den generella populationen.

FörstĂ„r inte, kan inte eller vill inte? : Implementering av Östergötlands regionala utvecklingsplan i lokala nĂ€ringslivsstrategier

TillvĂ€xtpolitik finns pĂ„ nationell sĂ„vĂ€l som pĂ„ regional och lokal nivĂ„. DĂ„ den lokala nivĂ„n Ă€r nĂ€rmast företagare i deras vardag spelar denna politik en avgörande roll förföretagsklimatet och tillvĂ€xten i regionen. Den nationella tillvĂ€xten Ă€r beroende av den regionala och lokala, varför en regional och lokal tillvĂ€xtpolitik Ă€r av stor vikt.Regeringen har dĂ€rför gett olika regionala aktörer i uppdrag att utarbeta regionala utvecklingsplaner. I Östergötland Ă€r det regionförbundet Östsam som i samarbete med lĂ€nets övriga aktörer fĂ„tt detta till uppgift. DĂ€rför antogs 2006 Östgötaregionen 2020 Regionalt Utvecklingsprogram vilken behandlar den regionala tillvĂ€xten och utvecklingen.Den regionala planens mĂ„lsĂ€ttningar gĂ€llande nĂ€ringsliv Ă€r enligt LĂ€nsstyrelsen till viss del möjliga att implementera i lokala nĂ€ringslivsstrategier.

Alignment mellan IT och verksamhet - VÀstra Götalandsregionen, VGR

Denna uppsats avser beskriva alignment, överensstÀmmelse, mellan Den nationella IT-strategin för vÄrd och omsorg och verksamhetsplaner som finns för de offentliga sjukhusen i VÀstra Götalandsregionen. Detta har gjorts av orsaken att det funnits en implementeringsproblematik gÀllande Den nationella IT-strategin. Genom jÀmföra dessa utifrÄn perspektivet alignment avses kunna bidra med en möjlig förklaring till dessa problem.Metoden utifrÄn vilken de lokala verksamhetsplanerna och IT-strategin har studerats utgjordes av en kvalitativ textanalys pÄ hermeneutisk grund. IT-strategin analyserades inledningsvis utifrÄn de centrala mjuka parametrar (vÀrderingar och mÄl) som denna innehöll. DÀrefter analyserades och jÀmfördes de lokala verksamhetsplanerna utifrÄn samma mjuka parametrar.Resultatet pekar mot att det rÄder en viss brist pÄ alignment mellan Den nationella IT-strategin och de lokala verksamhetsplanerna.

Hur vÀljs nyheten? : En kvalitativ studie om urvalsprocessen pÄ TV4 Halland.

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur urvalsprocessen av lokala nyheter gÄr till pÄ den lokala TV- stationen TV4 Halland, samt undersöka vilka aktörer och riktlinjer som ligger till grund för de nyhetsbeslut som fattas.Metod: Studien Àr baserad pÄ semistrukturerade intervjuer och observationer.Slutsats: Resultatet belyser hur urvalsprocessen gÄr till och vilka element som pÄverkar. Vidare stÀmmer resultatet överens med en nyare definition av fenomenet gatekeeping dÀr dels den kollektiva karaktÀren betonas, dels de geografiska, ekonomiska och visuella aspekterna lyfts fram..

Vallöften i lokala medier En studie av hur kommunala vallöften skildrats i Göteborgs-Posten

Titel: Vallöften i lokala medierFörfattare: Johan Olsson och Mathias StenbackUppdragsgivare: Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG) vid Göteborgs universitetKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid Institutionenför journalistik, medier och kommunikation (JMG) vid Göteborgs universitetTermin: Höstterminen 2012Handledare: Nicklas HÄkanssonSidantal: 54Antal ord: 16 643Syfte: Att undersöka hur Göteborgs-Posten skildrat de lokala partiernas vallöften inför kommunalvalet 2006.Metod: Kvalitativ textanalys enligt ECA (Ethnographic Content Analysis) samt kvantitativ metod.Material: Göteborgs-Posten, 2006-08-17?2006-09-17Huvudresultat: Med avstamp i teorier kring mediernas dagordningsfunktion samt medielogik och nyhetsvÀrdering har vi identifierat lokala vallöften somskildrats av Göteborgs-Posten. Vi har ocksÄ undersökt förhÄllandet mellan avgivna och medierade vallöften. Vi ser en journalistik som intar en passiv och speglande roll. De förtjÀnster som kan skönjas i de fall tidningen söker presentera och tydliggöra vallöften för vÀljarna, innebÀr nackdelar i form av att journalistiken blir behÀftad med brister.

PÄverkan pÄ kommunala beslut : En studie av lokala intressegrupper och deras arbete

Uppsatsen behandlar intressegruppers pÄverkan pÄ beslutsfattare pÄ lokal nivÄ genom att undersökapÄtryckargrupper som var involverade vid byggandet av Uppsala konsert och kongress. Studiensyftade till att utröna huruvida det fanns nÄgon skillnad mellan lokala intressegruppers pluralistiskaarbete och teorin kring pÄtryckargruppers verksamhet pÄ nationell och europeisk nivÄ. Slutsatsen Àratt alla dessa intressegrupper anvÀnder sig av liknande verktyg. Studien behandlar Àven skillnadenmellan intressegrupper dÀr delar av medlemskÄren Àr beslutsfattande politiker och pÄtryckargruppersom ej har det. HÀr visar studien att de intressegrupper som har förtroendemÀn som medlemmarfokuserar mer pÄ direktkontakt med politiker Àn vad andra pÄtryckargrupper gör..

InformationssÀkerhet inom trÄdlösa lokala nÀtverk

Detta examensarbete behandlar informationssÀkerheten inom trÄdlösa lokala nÀtverk. TrÄdlösa lokala nÀtverk anvÀnder frÀmst radio som överföringsteknik och detta innebÀr att informationen i de trÄdlösa nÀtverken mer eller mindre kan tas direkt ur luften. DÀrför Àr det av yttersta vikt att trÄdlösa lokala nÀtverk har en god sÀkerhet som förhindrar att obehöriga kommer Ät kÀnslig information.SÀkerheten i trÄdlösa nÀtverk har lÀnge varit ett problem, vilket arbetet bl.a. belyser och det syftar frÀmst till att ge lÀsaren en inblick i hur trÄdlösa lokala nÀtverk Àr uppbyggda samt ge en kort introduktion till den tekniska delen av informationssÀkerheten inom dessa typer av nÀtverk.Vidare ger det Àven lÀsaren en kort introduktion till vilka hot och attacker som finns mot de trÄdlösa nÀtverken. Hoten och attackernas motmedel i form av krypteringssystem, brandvÀggar, antenner osv.

<- FöregÄende sida 7 NÀsta sida ->