Sök:

Sökresultat:

1831 Uppsatser om Lokala samhällen - Sida 2 av 123

Smartphone och inlÀrande : En undersökning av uppfattningar och anvÀndande

Idag har ma?nniskor friheten att va?lja var, na?r och pa? vilket sa?tt de vill anva?nda sina smartphones och dess funktioner, oavsett a?ndama?l. Hur ga?r den anva?ndarmo?jligheten ihop med inla?rning? Hur mycket av koncentrationen kan beha?llas under en inla?rningsprocess med en smartphone na?rvarande och anva?ndandes? Pa?verkar na?rvaron och anva?ndningen av smartphones anva?ndarnas fo?rma?ga att skilja och bearbeta information fra?n olika ka?llor? Den ha?r studien syftar till att underso?ka deltagarnas fo?rma?ga och uppfattning att kunna sa?rskilja och bearbeta information ifra?n olika ka?llor genom diagnosiska prov, baserade pa? fo?rela?sningarnas inneha?ll som deltagarna fick ta del av under tva? fo?rela?sningstillfa?llen. Deltagarna delades in i tva? grupper da?r den ena gruppen fick beha?lla sina smartphones under fo?rsta fo?rela?sningen medan den andra gruppen ombads la?gga undan sina smartphones.

IBLAND B?R TRYGGHETEN ARBETSV?ST: En antropologisk studie av relationens betydelse f?r en psykisk h?lsa-hunds funktion

V?rdk?erna v?xer i takt med att den psykiska oh?lsan ?kar. Den konventionella v?rden och de st?dinsatser som erbjuds dem som lever med psykisk oh?lsa eller en neuropsykiatrisk diagnos r?cker inte alltid. Alternativa metoder beh?ver lyftas och kunskapen om assistanshundar som hj?lpmedel ?kar i samh?llet.

Att drabbas av postpartumdepression : En litteratur?versikt

Bakgrund Postpartumdepression drabbar i genomsnitt 13 procent av alla nyf?rl?sta kvinnor v?rlden ?ver. Det ?r en komplex diagnos som inverkar b?de p? individen och hennes omgivning, tillika p?verkas hur diagnosen upplevs av yttre faktorer som samh?lle, v?rd och socialt n?tverk. Relaterat till detta genomf?rdes denna litteratur?versikt f?r att skapa f?ruts?ttningar att m?ta patienter med postpartumdepression p? b?sta s?tt.

?Vi lever ocks? i samh?llet?. En kvalitativ studie om ungas uppfattning av deras representation i traditionella medier och hur det p?verkar deras samh?llsengagemang

Abstract Title: ?Vi lever ocks? i samh?llet? ? En kvalitativ studie om ungas uppfattning av deras representation i traditionella medier och hur det p?verkar deras samh?llsengagemang Authors: Ella Gustafsson, Elin Gustavsson och Julia Stjernberg Level: Bachelor thesis in Journalism Term: HT 2024 Supervisor: Bengt Johansson Aim of thesis: The main purpose of this study is to investigate how upper secondary school students perceive their representation in traditional news media and how they perceive that this representation affects their civic engagement. Theoretical framework: To answer the questions of the study we have used three different theories. These theories are Iris Marion Young?s view of the deliberative theory of democracy, the theory of diversity by Denis McQuail, and Axel Honneth?s theory of recognition. Method: The method chosen for the study was qualitative conversational interviews with upper secondary school students from different study programs in Sweden. In the study, five conversational interviews with a total of 16 students were conducted.

Lokala förebyggargruppen i Ursviken

I det brottsförebyggande arbetet betonas alltmer vikten av att alla samverkar mot brott för ökad trygghet i samhÀllet. PÄ kommunal nivÄ genomförs detta arbete genom lokala brottsförebyggande rÄd. I SkellefteÄ kommun utgörs detta av Förebyggande rÄdet i SkellefteÄ, FRIS. Organiserat under detta finns de lokala förebyggandegrupperna som utför brottspreventivt arbete inom mindre geografiska omrÄden som till största del utgörs av högstadieskolornas rektorsomrÄden. I detta arbete studeras den lokala förebyggargruppen i Ursviken utifrÄn ett brottspreventivt perspektiv.

Vad menar de egentligen? : En komparativ semantisk textanalys av nationella och lokala uppnÄendemÄl i moderna sprÄk i grundskolan

Syftet med denna studie var att undersöka hur den nationella kursplanen i moderna sprÄk Är nio kan tolkas i en lokal kursplan samt tolkningens konsekvenser för eleven i frÄga om kravnivÄ. Materialet bestod av en lokal kursplan samt den nationella kursplanen och det analyserades genom komparativ semantisk textanalys och encyklopedisk definition. Resultatet visade att den lokala tolkningen leder till förÀndring i betydelse och till förÀndrad kravnivÄ för eleven. Studiens resultat stödjer tidigare forskning som sÀger att lokala mÄlformuleringar Àr problematiska..

Den avskalade LÖK:en : lokala överenskommelser mellan civilsamhĂ€llet och offentlig sektor

Uppsatsen tydliggör och beskriver innehĂ„llet i elva lokala överenskommelser (LÖK) mellan civilsamhĂ€llet och offentlig sektor. Studien visar ocksĂ„ hur relationen mellan parterna avspeglas i texterna. Uppsatsen visar ocksĂ„ pĂ„ hur olika idĂ©er och synsĂ€tt i överenskommelserna kan fĂ„ praktiska konsekvenser för civilsamhĂ€llet..

Lokala insatsstyrkor : Ja eller nej

Ska Sveriges polismyndigheter fortsĂ€ttningsvis ges befogenhet att ha egna lokala insatsstyrkor? Lars Engström, lĂ€nspolismĂ€stare i Örebro lĂ€n, har fĂ„tt i uppdrag av Rikspolisstyrelsen att utreda detta. Åsikterna och lösningsförslagen pĂ„ denna frĂ„gestĂ€llning Ă€r mĂ„nga och skiftande. Engström vill ge Rikspolisstyrelsen en starkare samordnande roll och lĂ€gga ner de lokala insatsstyrkorna. Han vill lĂ„ta de nationella resurserna, bestĂ„ende av den Nationella insatsstyrkan och de tre storstĂ€dernas piketenheter, verka nationellt över hela landet.

Nya lokala partier - varför bildas dessa? : En studie över politiskt entreprenörskap i norrlÀndska kommuner

Uppsatsen behandlade frÄgan om varför nya lokala politiska partier uppstÄtt i norrlÀndska kommuner. Den teoretiska utgÄngspunkten var ett rationellt aktörshandlande och ett metodologiskt individualistiskt synsÀtt. Den politiske entreprenören bakom partiet stod i fokus, vilka drivkrafter denne haft, motivet bakom partibildningen samt vilken pÄverkansmöjlighet det lokala partiet har haft i den kommunala politiken. Representanter för fjorton lokala partier i Norrland intervjuades. Vidare undersöktes omgivningsfaktorer sÄsom arbetslöshet, valdeltagande och diffusionseffekter.

Teknikundervisning : Är det möjligt i Ă„r 1-3?

Syftet med detta examensarbete Àr att studera i vilken utstrÀckning teknikundervisning sker under tidiga Är, med sÀrskild betoning pÄ hur den organiseras och lÀrarens instÀllning till Àmnet. Arbetet vill Àven belysa hur mÄlen i den lokala arbetsplanen uppfylls. Metoden som anvÀndes för att fÄ svar pÄ ovanstÄende frÄgor var att intervjua lÀrare som undervisar pÄ de tidiga Ären, samt att jÀmföra de lokala arbetsplaner skolor tillhandahöll med Lpo 94. Resultatet av undersökningen visar att i de lokala arbetsplanerna var Àmnet teknik dÄligt representerat och att lÀrarens instÀllning till Àmnet blir avgörande för hur mycket undervisning eleverna fÄr under de tidiga Ären. I diskussionsavsnittet funderar vi pÄ om lÀraren tillhandahÄlls de rÀtta verktygen, som till exempel de lokala arbetsplanerna, grundutbildning och vidareutbildning, för att göra Àmnet teknik lÀttare att undervisa i..

Gymnasieelevers instÀllning till Àmnet Idrott och hÀlsa : kan den pÄverkas av skolans lokala förutsÀttningar

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med undersökningen Àr att se om det finns ett samband mellan gymnasieelevers instÀllning till Àmnet idrott och hÀlsa och skolans lokala förutsÀttningar för att bedriva idrottsundervisningen. För att uppfylla syftet anvÀnder vi följande frÄgestÀllningar:? Vad har gymnasieelever för instÀllning till Àmnet idrott och hÀlsa?? Vad har skolan för lokala förutsÀttningar för att bedriva idrottsundervisning?? PÄverkar de lokala förutsÀttningarna elevernas instÀllning?MetodVi har anvÀnt oss av tvÄ metoder, enkÀter och halvstrukturerade intervjuer. EnkÀterna, 102 stycken sammanlagt, genomfördes med gymnasieelever pÄ en skola i Mariehamn och en skola i Stockholm. Intervjuerna, 4 stycken, genomfördes med lÀrare verksamma vid dessa tvÄ skolor.

Sjuksk?terskors upplevelser av att v?rda kvinnor utsatta f?r v?ld i n?ra relationer En litteratur?versikt

Bakgrund: V?ld i n?ra relationer utg?r ett allvarligt och omfattande samh?llsproblem som kan drabba kvinnor oavsett etnicitet, bakgrund eller samh?llsklass. V?ld i n?ra relationer kan leda till allvarliga psykiska och fysiska konsekvenser f?r den utsatta individen. Det utg?r dessutom en allvarlig kr?nkning av de m?nskliga r?ttigheterna och strider mot grundl?ggande principer om m?nniskors v?rdighet och integritet.

Mot en hÄllbar turism - med hjÀlp av befintliga kvalitetsprinciper

HÄllbar turism anses frÀmst vara smÄskalig och naturnÀra och ses gÀrna ur ett lokalt perspektiv. Kvalitet pÄ turism anses ocksÄ den vara kopplad till den lokala ?naturliga? miljön pÄ platsen varför det pÄstÄs att den lokala synen pÄ kvalitet förstÀrker den hÄllbara turismens lokala förankring. Principer för TQM kan möjligen bidra till ett förbÀttrat arbete med hÄllbar turism bland annat genom dess fokusering pÄ processer, engagemang, allas delaktighet och stÀndiga förbÀttringar..

?Jag kan ju inte bara gÄ och lÀgga mig ner och dö!? : socialt kapital i ett norrlÀndskt landsbygdsomrÄde

Den hÀr kandidatuppsatsen inom Àmnet landsbygdsutveckling syftar till att undersöka drivkrafter och samverkan inom och mellan byarna i ett norrlÀndskt landsbygdsomrÄde, samt att Àven undersöka den samverkan som finns mellan bygd och kommun. MÀnniskor i byarna har med hjÀlp av samverkan över bygrÀnserna startat ekonomiska föreningar samt utvecklingsbolag som skapar möjlighet för lokalbefolkningen att investera i den lokala utvecklingen. Eftersom mitt intresse ligger i det sociala kapitalets bidrag till den lokala utvecklingen har jag valt att fokusera pÄ lokala organisationer i byarna. Förutom ett starkt samarbete mellan de lokala organisationerna arbetar vissa organisationer i partnerskap med kommunen. Det sociala kapitalet mellan de olika aktörerna byggs upp med hjÀlp av förtroende, tillit och gemensamma vÀrderingar.

Kinda kommun och miljömÄl. En studie angÄende utformning av lokala miljömÄl utifrÄn de nationella

I dag pÄgÄr ett nationellt miljömÄlsarbete som utgÄr frÄn de 15 nationella miljökvalitetsmÄlen, vilket har sin grund i ett tidigare miljömÄlsarbete som utgick frÄn 13 nationella miljöhot. Syftet med uppsatsen har varit att med fallet Kinda kommun undersöka svÄrigheter och möjligheter med att utforma lokala miljömÄl utifrÄn nationella miljömÄl. Detta riktar fokus mot den rumsliga skalproblematiken som kan uppstÄ nÀr nationella mÄl skalas ner till lokala mÄl. VÀgledande frÄgestÀllning har varit; Vilka svÄrigheter uppkommer nÀr det gÀller att utforma lokala miljömÄl utifrÄn de nationella? Vilka möjligheter har en liten kommun att anpassa och genomföra de nationella miljömÄlen pÄ lokal nivÄ? Grunden för uppsatsen Àr en kvalitativ fallstudie, dÀr tyngdpunkten ligger pÄ instudering och jÀmförelse av befintlig relevant litteratur samt intervjuer.

<- FöregÄende sida 2 NÀsta sida ->