Sökresultat:
1759 Uppsatser om Lokala miljömćl - Sida 55 av 118
Medhörning för basister : Hur olika medhörningsmixar pÄverkar basisters sÀtt att spela
Syftet med denna uppsats Ă€r att ta reda pĂ„ hur lokala kommunikationskonsulter i Falun/BorlĂ€nge-regionen ser pĂ„ opinionsbildning via professionella konsulter. De centrala begrepp som avhandlas Ă€r PR, opinionsbildning och lobbying.Den teoretiska ram som omger undersökningen bestĂ„r av de teoribyggen som skapats av JĂŒrgen Habermas, James E. Grunig och LarsĂ„ke Larsson. Habermas stĂ€ller sig tveksam till den demokratiska nyttan av professionell opinionsbildning, Grunig Ă€r mer positiv och Larsson ser bĂ„de för- och nackdelar med PR-verksamheten. Larssons undersökning av opinionskonsulter frĂ„n 2005 refereras ocksĂ„.Undersökningen bygger pĂ„ intervjuer med ett antal kommunikationskonsulter verksamma i Falun och BorlĂ€nge.
Attityder till val av fordonsbrÀnsle
För att minska dagens klimatpÄverkan krÀvs fullgoda energialternativ till de fossila brÀnslena. UtslÀpp frÄn fossila brÀnslen Àr idag en av de största orsakerna till de negativa klimatförÀndringar som sker pÄ jorden. Genom en ökad anvÀndning av alternativa fossilfria drivmedel kan en tydlig minskning av koldioxidutslÀpp till atmosfÀren ske. Biogas Àr ett sÄdant fossilfritt drivmedel som idag klassas som ett av de renaste. Biogasen framstÀlls frÄn olika typer av restprodukter frÄn samhÀllet.
Livet i föreningslivet : En kvalitativ studie om Uppsala kommun och föreningslivet
Undersökningen handlar om hur Uppsala förvaltar sociala kapital i form av föreningsliv. Den handlar om hur Uppsala kommun arbetar med och ser pÄ föreningslivet, hur nÄgra föreningar i Gottsunda ser pÄ sin egen verksamhet, kommunen och föreningsliv i allmÀnhet. För att ge en teoretisk grund till min studie kommer jag att anvÀnda mig av Bourdieu?s begrepp socialt kapital, vilket i korthet innebÀr det vÀrde som kommer ur sociala nÀtverk. Det Àr en kvalitativ studie, dÀr resultatet frÀmst kommer frÄn semistrukturella intervjuer och intervjupersonerna Àr tjÀnstemÀn frÄn Uppsala kommun och företrÀdare för ett antal föreningar i Gottsunda.
Följsamhet till hygienrutiner i operationssal ? en observationsstudie
Syfte: Syftet med föreliggande studie var att undersöka operationspersonalens följsamhet till rekommenderade och lokala föreskrifter av hygienrutiner inom ortopedioperation pĂ„ Centraloperation pĂ„ Ăstersunds sjukhus. Metod: Studien var en kvantitativ observationsstudie och genomfördes med hjĂ€lp av ett observationsprotokoll. Observationerna utgjordes av höft- och knĂ€plastiker och den sammanlagda mĂ€ngden observationer var tio stycken. Varje yrkeskategori i operationsteamet observerades utifrĂ„n olika moment, sĂ„som arbetsklĂ€der, lĂ€kemedelsberedning, huddesinfektion och sterildrapering. Följsamheten till hygienrutinerna i de olika momenten berĂ€knades i procent och delades in i tre grupper: 100 % fullstĂ€ndig följsamhet, 99-75 % delvis följsamhet och <75 % bristfĂ€llig följsamhet.
Flickors betyg i idrott och hÀlsa: innehÄllets betydelse för
idrottsbetyget pÄ gymnasiet
Denna studie har undersökt om det Àr innehÄllet pÄ lektionerna i Àmnet idrott och hÀlsa som gör att flickor har sÀmre betyg i Àmnet idrott och hÀlsa Àn pojkar. Vi har gjort en studie pÄ tvÄ gymnasieskolor i norrbotten dÀr vi genom enkÀter tagit reda pÄ vad eleverna tycker om innehÄllet pÄ idrottslektionerna. I enkÀten har vi Àven frÄgat om elevernas tankar kring betyg. Vi har kommit fram till att flickors och pojkars favoritidrott Àr bollsport, men förutom det har de olika favoritaktiviteter pÄ idrottslektionerna. Flickorna vill ha mer estetiska idrotter för att kunna förbÀttra sitt betyg, medan de estetiska idrotterna var de som pojkarna ville ha minst av pÄ idrottslektionerna.
HÄllbar utveckling i den gymnasiala undervisningen
Syftet med detta arbete Àr att belysa hur undervisning om hÄllbar utveckling (UHU) integreras pÄ gymnasieskolan. UHU Àr ett komplicerat perspektiv som enligt styrdokumenten skall finnas med i den gymnasiala undervisningen. Det har dÀrmed varit intressant att se hur verkligheten motsvarar dessa mÄl. Det som arbetet har fokuserat pÄ Àr hur lÀrare och rektorer tolkar perspektivet, hur det tillÀmpas i undervisningen, vilken betydelse styrdokumenten har för UHU samt vilka förutsÀttningar som styrningssystemet ger lÀrarna för att integrera UHU. Den empiriska delen av arbetet bestÄr av kvalitativa intervjuer med lÀrare och rektorer frÄn tvÄ gymnasieskolor i Halmstad.
Exportledd utvecklingsstrategi : en studie av ?Export Processing Zones? i Mexico
I denna uppsats undersöker vi Export Processing Zones (EPZ) roll i ett lands ekonomiska utveckling, exemplifierat med Mexico. Fokus för uppsatsen Àr centrerat kring de bakÄtriktade lÀnkeffekter som förvÀntas uppstÄ som en effekt av ett EPZ-program. Fenomenet lÀngs den mexikansk-amerikanska grÀnsen kan sÀgas ha flera orsaker, men grundas i tillgÄngen pÄ billig arbetskraft samt nÀrhet till vÀrldens enskilt största konsumentmarknad. Uppsatsen visar pÄ ett minskat FDI-inflöde, ökad sysselsÀttning, begrÀnsad teknologiöverföring samt mest jobbspecifik kunskapsöverföring. Eftersom fÄ lokala eller inhemska underleverantörer kontrakteras av EPZ-företagen minimeras lÀnkbildningen.
Staden som gruva : I fÀders spÄr för framtids segrar
Naturens mineralresurser Àr till viss del utnyttjade och uttömda, och framtiden Àr osÀker och omdebatterad. Ingen vet sÀkert exakt hur mycket metall som finns kvar i jordskorpan, hur mycket som gÄr att utvinna eller hur lÀnge resurserna kommer att rÀcka. Samtidigt har vi byggt in rena metallÄdror i vÄra stÀder i form av elkablar, telekablar och fjÀrrvÀrmerör. MÄnga av dem anvÀnds givetvis, men mÄnga Àr ocksÄ uttjÀnta och urkopplade, och dÀrmed tillgÀngliga för Ätervinning.Syftet med denna studie Àr att klarlÀgga hinder, drivkrafter och möjligheter för metallÄtervinning av urkopplade infrasystem i mark inom lokala el-, tele- och fjÀrrvÀrmenÀt i Sverige. För att uppnÄ detta tillfrÄgades Sveriges tio största Àgare av underjordiska lokala elnÀt om bl.a.
IdrottslÀraren plus Idrottsledaren?: en studie i
idrottslÀrarens
attityd till samverkan med föreningsidrotten
Riksidrottsförbundet har ett projekt som heter ett handslag med idrotten, dÀr RF delar ut 1 miljard kronor under en fyra Ärs period. Pengarna ska bland annat anvÀndas till att intensifiera samarbetet mellan skolor och idrottsföreningar. Under Handslagets tredje Är sÄ anvÀndes 34 procent av pengarna till samarbete med olika skolor, samarbete finns alltsÄ i stor utstrÀckning med skolorna. Syftet med vÄr studie var att undersöka lÀraren i idrott och hÀlsas attityd till att samverka med de lokala idrottsföreningarna. PÄ vilket sÀtt vill lÀraren i idrott och hÀlsa anvÀnda sig av de resurser som idrottsföreningarna kan erbjuda genom handslagspengarna Àr en av de frÄgor vi har titta pÄ.
IdrottslÀraren plus Idrottsledaren?: en studie i idrottslÀrarens attityd till samverkan med föreningsidrotten
Riksidrottsförbundet har ett projekt som heter ett handslag med idrotten,
dÀr RF delar ut 1 miljard kronor under en fyra Ärs period. Pengarna ska
bland annat anvÀndas till att intensifiera samarbetet mellan skolor och
idrottsföreningar. Under Handslagets tredje Är sÄ anvÀndes 34 procent av
pengarna till samarbete med olika skolor, samarbete finns alltsÄ i stor
utstrÀckning med skolorna. Syftet med vÄr studie var att undersöka lÀraren
i idrott och hÀlsas attityd till att samverka med de lokala
idrottsföreningarna. PÄ vilket sÀtt vill lÀraren i idrott och hÀlsa anvÀnda
sig av de resurser som idrottsföreningarna kan erbjuda genom
handslagspengarna Àr en av de frÄgor vi har titta pÄ.
NÀtet, en ny arena för mobbning : en kvalitativ studie om rektorers upplevelse av nÀtmobbning
Mobbning har lÀnge varit ett problem bland barn och ungdomar och framförallt inom skolans verksamheter. I och med internets snabba utveckling har mobbningen börjat tas i uttryck pÄ en ny arena, nÀmligen internet. Detta kallas ofta för nÀtmobbning. Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur fyra olika grundskolor hanterar och förebygger nÀtmobbning med stöd av lagar och riktlinjer. Vidare Àr syftet att fÄ en förstÄelse för hur nÀtmobbning kan förebyggas genom att undersöka nÄgra faktorer som gör att fenomenet uppstÄr.
Globala problem : lokala lösningar - En studie av smĂ„företagares strategĂska arbete
Bakgrund: Mycket finns skrivetkring strategiarbete i större företag men mĂndre om hur smĂ„ företag tĂ€nker och agerar strategiskt. DĂ€rför Ă€r det av vikt att öka kunskapen om hur det strategiska arbetet bedrivs i dessa företag, för den akademiska vĂ€rlden, företagarna sjĂ€lva samt deras intressenter. Syfte: Denna uppsats syftar till att bidra med kunskap om och förstĂ„else för smĂ„företagarnas strategiska arbete. Genomförande: Företagsledaren i smĂ„företag Ă€r den person som enskilt har mest makt att pĂ„verka företagets handlingar. Uppsatsen baseras dĂ€rför pĂ„ en kvalitativ undersökning av företagare i 14 sörmlĂ€ndska smĂ„företag.
"Inte supporter, men ..." : En kvalitativ studie av hur lokala sportjournalister förhÄller sig till "sina" elitlag
The purpose of this study was to examine how local producers in the food and confectionery segment in VĂ€sternorrland, Sweden, working to communicate that the product is locally produced through its packaging design. We have chosen to look at how they work with the right packaging design because it is such an important part of the product marketing. A further aim was to examine how consumers perceive the packaging design of the locally produced products and how they consider that the packaging design communicates the product as locally produced. We have also analyzed the graphical elements contained in the locally produced product packaging through a semiotic analysis.The theoretical framework is based on theories in brand communication and Visual Communication, specializing in packaging design?s visual elements.The method used in this study is a qualitative method.
Leva, lÀra och undervisa med estetik : Den estetiska arbetsformens roll vid tvÄ grundskolor
Med den hÀr uppsatsen vill jag belysa estetikÀmnenas roll och status i tvÄ grundskolor i en medelstor vÀstsvensk stad. Jag vill Àven se i vilken mÄn de estetiska arbetsformerna praktiseras i skolornas vardag och i vilken mÄn lÀrarna anser sig ha nytta av styrdokumenten i detta arbete. För det hÀr syftet har min metod blivit en enkÀtundersökning dÀr pedagoger frÄn de bÄda skolorna har fÄtt besvara frÄgor kopplade till följande fyra estetiska arbetsformer: bild och form, drama, musik och dans. Resultaten redovisas utifrÄn tre kategorier: skola, Älder och yrkesgrupp. Vad som bland annat framkommit i undersökningen Àr att bilden Àr den arbetsform som tar upp mest tid och dansen den arbetsform som tar upp minst tid.
Press pÄ kulturen eller kultur i pressen? ? En kartlÀggning av kulturen och kulturpolitiken i artiklar berörande VÀstra Götalandsregionen i regionens dagspress.
Titel: Press pÄ kulturen eller kultur i pressen? ? En kartlÀggning av kulturen och kulturpolitiken i artiklar berörande VÀstra Götalandsregionen i regionens dagspress.Författare: Erik Karlsson, Jenny Svensson & Malin SvenssonUppdragsgivare: Kultursekretariatet i VÀstra GötalandsregionenKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet.Termin: Höstterminen 2009Sidantal: 41 inklusive bilagorHandledare: Britt BörjessonSyfte: Studiens syfte Àr att kartlÀgga dagspressbilden av kultur och kulturpolitik i artiklar berörande VÀstra Götalandsregionen.Metod: Kvantitativ innehÄllsanalys samt kvalitativ textanalys.Material: Artiklar om kultur och kulturpolitik frÄn tio regionala/lokala dagstidningar.Huvudresultat: Resultatet av denna undersökning visar att rapporteringen av kultur och kulturpolitik i regionens dagspress Àr relativt stort, hela 10 % av all rapportering om VÀstra Götalandsregionen berör Àmnet kultur. InnehÄllet i de artiklar som fokuserar pÄ kulturpolitik utgörs till största del av negativt skrivna hÀndelser. Det gÄr att utlÀsa att de artiklar som Àr insÀndare samt debattartiklar Àr skrivna av politiker eller andra högt uppsatta personer. Genom att faststÀlla 3 stereotyper har man kunnat slÄ fast vilka olika typer av kulturpolitiska artiklar det finns..