Faktorer och kriterier som har betydelse i den reella miljön, men som även är möjliga att läsa i planförslag är fokus för detta examensarbete som syftar till att undersöka huruvida gångmiljön kan kvalitetssäkras i planförslag genom analys av kriterier. Detta görs genom litteraturstudie av forskning, vägledande dokument och utvärderingsmetoder för befintliga miljöer, med innehållsanalys som metod. Vilket därefter analyseras för att prövas på den fallstudie som görs på en stadsdel i Karlskrona. Undersökningen visar att hantering av faktorer och kriterier varierar stort i forskning men även i vägledning för planering samt att analys av kriterier i planförslag kan vara problematiskt. Uppsatsen påvisar att kvalitetssäkring av planförslag har en rad fördelar i den fysiska planeringen.

Denna vetenskapliga undersökning granskar relationen mellan nationella och lokala kursplaner i ämnena Historia A, Svenska A och Idrott och hälsa A. Det som har granskats är vad som finns kvar, förändras eller tagits bort från de nationella kursmålen till de lokala kursmålen samt att se om det finns några gemensamma drag mellan de olika lokala kursmålen i de tre separata ämnena. Undersökningen syftar till att se vad som överförs, förändras eller tas bort från de nationella kursplanerna till de lokala kursplanerna. Undersökningen är av dekonstruktivistisk karaktär där utgångspunkten är tre lokala kursplaner i Historia A, Svenska A och Idrott och hälsa A från ett gymnasium i Sverige. Ämnena är förankrade i de nationella kursplanerna som presenteras på Skolverkets hemsida.

I det brottsförebyggande arbetet betonas alltmer vikten av att alla samverkar mot brott för ökad trygghet i samhället. På kommunal nivå genomförs detta arbete genom lokala brottsförebyggande råd. I Skellefteå kommun utgörs detta av Förebyggande rådet i Skellefteå, FRIS. Organiserat under detta finns de lokala förebyggandegrupperna som utför brottspreventivt arbete inom mindre geografiska områden som till största del utgörs av högstadieskolornas rektorsområden. I detta arbete studeras den lokala förebyggargruppen i Ursviken utifrån ett brottspreventivt perspektiv.

Syftet med denna studie var att undersöka hur den nationella kursplanen i moderna språk år nio kan tolkas i en lokal kursplan samt tolkningens konsekvenser för eleven i fråga om kravnivå. Materialet bestod av en lokal kursplan samt den nationella kursplanen och det analyserades genom komparativ semantisk textanalys och encyklopedisk definition. Resultatet visade att den lokala tolkningen leder till förändring i betydelse och till förändrad kravnivå för eleven. Studiens resultat stödjer tidigare forskning som säger att lokala målformuleringar är problematiska..

Uppsatsen tydliggör och beskriver innehållet i elva lokala överenskommelser (LÖK) mellan civilsamhället och offentlig sektor. Studien visar också hur relationen mellan parterna avspeglas i texterna. Uppsatsen visar också på hur olika idéer och synsätt i överenskommelserna kan få praktiska konsekvenser för civilsamhället..

Ska Sveriges polismyndigheter fortsättningsvis ges befogenhet att ha egna lokala insatsstyrkor? Lars Engström, länspolismästare i Örebro län, har fått i uppdrag av Rikspolisstyrelsen att utreda detta. Åsikterna och lösningsförslagen på denna frågeställning är många och skiftande. Engström vill ge Rikspolisstyrelsen en starkare samordnande roll och lägga ner de lokala insatsstyrkorna. Han vill låta de nationella resurserna, bestående av den Nationella insatsstyrkan och de tre storstädernas piketenheter, verka nationellt över hela landet.

Uppsatsen behandlade frågan om varför nya lokala politiska partier uppstått i norrländska kommuner. Den teoretiska utgångspunkten var ett rationellt aktörshandlande och ett metodologiskt individualistiskt synsätt. Den politiske entreprenören bakom partiet stod i fokus, vilka drivkrafter denne haft, motivet bakom partibildningen samt vilken påverkansmöjlighet det lokala partiet har haft i den kommunala politiken. Representanter för fjorton lokala partier i Norrland intervjuades. Vidare undersöktes omgivningsfaktorer såsom arbetslöshet, valdeltagande och diffusionseffekter.

Syftet med detta examensarbete är att studera i vilken utsträckning teknikundervisning sker under tidiga år, med särskild betoning på hur den organiseras och lärarens inställning till ämnet. Arbetet vill även belysa hur målen i den lokala arbetsplanen uppfylls. Metoden som användes för att få svar på ovanstående frågor var att intervjua lärare som undervisar på de tidiga åren, samt att jämföra de lokala arbetsplaner skolor tillhandahöll med Lpo 94. Resultatet av undersökningen visar att i de lokala arbetsplanerna var ämnet teknik dåligt representerat och att lärarens inställning till ämnet blir avgörande för hur mycket undervisning eleverna får under de tidiga åren. I diskussionsavsnittet funderar vi på om läraren tillhandahålls de rätta verktygen, som till exempel de lokala arbetsplanerna, grundutbildning och vidareutbildning, för att göra ämnet teknik lättare att undervisa i..

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med undersökningen är att se om det finns ett samband mellan gymnasieelevers inställning till ämnet idrott och hälsa och skolans lokala förutsättningar för att bedriva idrottsundervisningen. För att uppfylla syftet använder vi följande frågeställningar:? Vad har gymnasieelever för inställning till ämnet idrott och hälsa?? Vad har skolan för lokala förutsättningar för att bedriva idrottsundervisning?? Påverkar de lokala förutsättningarna elevernas inställning?MetodVi har använt oss av två metoder, enkäter och halvstrukturerade intervjuer. Enkäterna, 102 stycken sammanlagt, genomfördes med gymnasieelever på en skola i Mariehamn och en skola i Stockholm. Intervjuerna, 4 stycken, genomfördes med lärare verksamma vid dessa två skolor.

Hållbar turism anses främst vara småskalig och naturnära och ses gärna ur ett lokalt perspektiv. Kvalitet på turism anses också den vara kopplad till den lokala ?naturliga? miljön på platsen varför det påstås att den lokala synen på kvalitet förstärker den hållbara turismens lokala förankring. Principer för TQM kan möjligen bidra till ett förbättrat arbete med hållbar turism bland annat genom dess fokusering på processer, engagemang, allas delaktighet och ständiga förbättringar..

Den här kandidatuppsatsen inom ämnet landsbygdsutveckling syftar till att undersöka drivkrafter och samverkan inom och mellan byarna i ett norrländskt landsbygdsområde, samt att även undersöka den samverkan som finns mellan bygd och kommun. Människor i byarna har med hjälp av samverkan över bygränserna startat ekonomiska föreningar samt utvecklingsbolag som skapar möjlighet för lokalbefolkningen att investera i den lokala utvecklingen. Eftersom mitt intresse ligger i det sociala kapitalets bidrag till den lokala utvecklingen har jag valt att fokusera på lokala organisationer i byarna. Förutom ett starkt samarbete mellan de lokala organisationerna arbetar vissa organisationer i partnerskap med kommunen. Det sociala kapitalet mellan de olika aktörerna byggs upp med hjälp av förtroende, tillit och gemensamma värderingar.

I dag pågår ett nationellt miljömålsarbete som utgår från de 15 nationella miljökvalitetsmålen, vilket har sin grund i ett tidigare miljömålsarbete som utgick från 13 nationella miljöhot. Syftet med uppsatsen har varit att med fallet Kinda kommun undersöka svårigheter och möjligheter med att utforma lokala miljömål utifrån nationella miljömål. Detta riktar fokus mot den rumsliga skalproblematiken som kan uppstå när nationella mål skalas ner till lokala mål. Vägledande frågeställning har varit; Vilka svårigheter uppkommer när det gäller att utforma lokala miljömål utifrån de nationella? Vilka möjligheter har en liten kommun att anpassa och genomföra de nationella miljömålen på lokal nivå? Grunden för uppsatsen är en kvalitativ fallstudie, där tyngdpunkten ligger på instudering och jämförelse av befintlig relevant litteratur samt intervjuer.

Hur medborgarna kan påverka sin närmiljö och den lokala utvecklingen genom den översiktliga planeringen står i centrum för detta examensarbete. För att undersöka saken har en studie gjorts på tre öar utan broförbindelse i den svenska skärgården. Öarna Koster i Strömstads kommun, Dyrön i Tjörns kommun och Holmön i Umeå kommun skiljs åt, till viss del, vad gäller befolkningasantal, yta och avstånd till fastlandet medan likheten består av beroendet av färjeförbindelser och en starkt engagerad befolkning. De bofasta visar dessutom upp, genom hemsidor och litteratur, sitt medborgerliga engagemang för lokala utvecklingsfrågor. Med hjälp av respektive kommuns översiktsplan / fördjupning av översiktsplanen samt information från respektive lokal utvecklingsgrupp har jag följt processen från vison till genomförande.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka vad som ligger till grund för betygsättning i ämnet idrott och hälsa (IDH) när läraren ska bedöma om en elev blir godkänd eller inte. Syftet har uppfyllts genom frågeställningarna: Hur ser relationen ut mellan de centrala styrdokumenten till skolornas lokala arbetsplaner och lärarnas tankar kring bedömning? Vilka faktorer framträder som avgörande för om en elev får betyg i ämnet eller inte? Hur kontrollerar läraren om en elev har nått de uppsatta målen i ämnet?MetodFör att besvara studiens frågeställningar används kvalitativa intervjuer samt innehållsanalyser. Vi har använt oss av ett strategiskt urval då deltagarna skulle uppfylla bestämda kriterier. Totalt fyra lärare i IDH för elever i årskurs 8 och 9 har intervjuats.

Vilka kriterier a?r anva?ndbara na?r en leveranto?r av tja?nster skall utva?rderas? Beror det pa? om leveranto?ren levererar professionella tja?nster eller varor? Hur utva?rderas en professionell tja?nst? Dessa fra?gor a?r na?gra av problemen som inko?pare sta?lls mot, litteraturen besta?r av ma?ngder med kriterier och modeller fo?r inko?p av produkter men a?r bristfa?llig na?r det handlar om tja?nster. Litteratur sa?ger att besparingar pa? inko?p av tja?nster varierar mellan 10 och 29 %, medan pa? varor kan det endast variera mellan 5 till 17 %. Vid inko?p av tja?nster finns potentialen till att spara pengar, men kvaliteten pa? tja?nsten fa?r ej pa?verkas.