Folksjukdomar som orsakas av ohälsosamma levnadsvanor orsakar samhället stora kostnader. Med anledning av detta har staten förlagt en stor del av hälsoarbetet i skolan. Att undervisningen i idrott ska vara mer inriktad mot hälsa tydliggjordes med införseln av Lpo 94. Hälsoinriktningen betonades ytterligare när begreppet hälsa lades till i ämnesnamnet. Forskning tyder dock på att idrottslärare behandlar hälsa som ett tillägg i ämnet, något som ofta sker genom teoretisk undervisning.

Sverige arbetar idag med att minska landets negativa miljöpåverkan och beroendet av fossil energi. Som ett led i detta har miljö- och energipolitiska mål satts upp, där ett av målen är att 50 procent av den svenska energin ska vara förnyelsebar år 2020.Regeringen framhåller att vindkraften har förutsättningar att bli en stor och betydelsefull energikälla i framtiden. För att stimulera utbyggnaden av vindkraft har regeringen beslutat om en planeringsram för vindkraften på 30 TWh år 2020, varav 20 TWh på land och 10 TWh till havs. Att särskilda satsningar görs på havsbaserad vindkraft beror bland annat på att det till havs finns förutsättningar för en betydande energiproduktion, eftersom vindflödena är högre och jämnare. Samtidigt syns storskaliga havsbaserade vindkraftsanläggningar på långt håll och berör därför väldigt många människors livsmiljöer.

Att framföra fartyg utan sjökort kan vara mycket vådligt. Idag finnsdet två typer av sjökort. Det i pappersform och det elektroniska(digitala). Sjöfartsverket har en mycket stark position på marknadenför sjökort. Detta är en följd av bland annat lagstiftning.Sjöfartsverkets sjökort medför naturligtvis kostnader för användarna.

Många intressen har länge fått trängas innanför miljöpolitikens väggar och det är än idag svårt att avgöra vilka värden som ska få mest plats.Skogspolitiken i Sverige har sedan 1800-talets början förändrats kraftigt från hårt statligt styrd till frivilligt ansvarstagande. I samband med dessaförändringar kom det på 70-talet en kraftfull våg av intressen från naturvårdens sida som ställde allt högre krav på produktionens hänsyn tillnaturen och dess betydelse för den biologiska mångfalden samt den lokala befolkningen. Trots en förbättrad hänsyn i skogsvårdslagen krävdes merav flertalet intressenter, något som tillslut mynnat ut i ett samarbete mellan ekonomiska, miljömässiga och sociala intressen. CertifieringsorganetForest Stewardship Council skapades och år 1998 godkändes den första FSC-standarden. Idag är mer än 11 miljoner hektar skogsmark certifierad.FSC var en idé att gemensamt komma fram till en kompromiss mellan särintressen och på så sätt uppnå ett hållbart skogsbruk nationellt såväl sominternationellt.

Syftet med studien är att undersöka på vilket sätt ett antal pedagoger som undervisar i skolåren 1 - 6 vardags- och verklighetsanknyter matematikundervisningen samt vilka fördelar och nackdelar de ser med detta arbetssätt. Undersökningen utfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer och genom analys av berörda pedagogers lokala arbetsplaner. Resultatet visar olika förslag på hur pedagogerna väljer att vardags- och verklighetsanknyta matematiken samt de fördelar detta undervisningssätt medför för deras elever. Vidare visar resultatet på vilket sätt de lokala arbetsplanerna påverkar pedagogernas förmåga att utöva denna typ av undervisning samt de nackdelar pedagogerna anser att det finns både för deras elever och för dem själva. Genom att vardags- och verklighetsanknyta matematikundervisningen med dessa fördelar och nackdelar i åtanke kan slutsatsen dras att matematiken blir mer verklig för eleverna om undervisningen utgår från elevernas egna erfarenheter enligt pedagogerna i undersökningen..

De flesta svenska gåsbestånden har ökat kraftigt de senaste decennierna, och de stannar ofta längre i Skåne innan och under flytt än vad de tidigare gjort. Detta har lett till ett ökat tryck på landskapet, särskilt i områden där stora flockar samlas som till exempel vid vattendrag. Syftet med studien är att illustrera vikten av gässens avföring med hänsyn till näringstillförsel i jämförelse med andra lokala näringskällor. Fyra dammar inventerades mellan maj 2004 och mars 2005..

Syftet med detta examensarbete är att lyfta fram lokalhistoria som ett viktigt moment i historieundervisningen på gymnasiet. När ämnet historia motiveras i historiedidaktiken är identitet och historiemedvetande nyckelord. Då individers lokala identitet är mycket viktiga bör också det lokala perspektivet i historieundervisningen vara det. Jag har valt att utgå från en specifik kommun, Olofström, för att undersöka hur man arbetar med lokalhistoria på kommunens gymnasieskola, samt vilka möjligheter kommunen erbjuder för lokalhistoriskt arbete i skolan. Dels blir examensarbetet en historiedidaktisk diskussion på teoretisk nivå om varför man bör undervisa i lokalhistoria, men också en praktisk kartläggning över lokalhistoriskt intressanta ingångar i en kommun som Olofström..

I detta examensarbete hade jag syftet att studera ifall lokalhistoria konkretiserar historieundervisningen och därmed skapar förutsättningar för motivation till lärande hos elever som studerar historia. De teoretiska utgångspunkterna togs ur styrdokument för de frivilliga skolformerna och ur tidigare forskning. Modellen för lärandet innebar att den lokala historien kopplades samman med den globala. Tillvägagångssättet, vilket omarbetades under projektets gång för att passa in i planeringen, innebar genomgångar av en tidsepok med fokus på den lokala historiens koppling till den globala historien. Denna modell för lärande efterföljdes av en enkätundersökning.

Folksjukdomar som orsakas av ohälsosamma levnadsvanor orsakar samhället stora kostnader. Med anledning av detta har staten förlagt en stor del av hälsoarbetet i skolan. Att undervisningen i idrott ska vara mer inriktad mot hälsa tydliggjordes med införseln av Lpo 94. Hälsoinriktningen betonades ytterligare när begreppet hälsa lades till i ämnesnamnet. Forskning tyder dock på att idrottslärare behandlar hälsa som ett tillägg i ämnet, något som ofta sker genom teoretisk undervisning.

Jokkmokks kommun i Norrbotten har under 2000-talet drabbats av flera lokalredaktioners nedläggningar. I dag står kommunen utan regelbunden bevakning och har nästintill förlagts i medieskugga. Syftet med publikstudien var att få en uppfattning om hur invånarna i Jokkmokks kommun upplever den rådande lokalmediebevakningen. Studien svarade på frågeställningar om vilken betydelse de lokala medierna har för Jokkmokks invånare, hur de anser sig påverkas av nedläggningarna samt vilka andra källor de vänder sig till för att få samhällsinformation. Publikstudien grundades på både kvantitativa och kvalitativa metoder. I det kvantitativa genomförandet svarade etthundra slumpmässigt utvalda respondenter i Jokkmokks kommun på en telefonenkät.

Den ojämlika representationen i våra folkvalda församlingar är ett demokratiskt problem. För att alla grupper i samhället ska få sina intressen tillgodosedda krävs en representation som speglar samhället, dess intressen och åsikter. Könskvotering kan ses som ett svar på problemet med ojämlik representation. En diskussion av medborgarskap är viktig för att förstå innebörden av representation och dess betydelse.Den här uppsatsen är en forskningsöversikt som klargör hur forskningsläget ställer sig till frågan om ojämlik representation och könskvotering som en lösning. Vi fokuserar på de argument som styr den vetenskapliga debatten.

Denna studie har haft som syfte att synliggöra två arbetslags tankar och uppfattningar om fysisk lärmiljö. Samt att ta reda på vad tidigare forskning kommit fram till avseende fysiska lärmiljöer. Tillvägagångssättet har bestått av två datainsamlingsmetoder; intervjuer med pedagoger och observationer av pedagogernas respektive småbarnsavdelningar på förskolan. Resultatet visade på en barncentrerad verksamhet där pedagoger och arbetslag aktivt och medvetet arbetar med den fysiska lärmiljön på förskolan. Detta pågående arbete sker i arbetslaget där pedagogerna tillsammans tar tillvara på barnens intressen.

I dagens snabbföränderliga marknadssituation finns det mycket som styr om och på vilket sätt informationen når mottagaren, det är inte alltid lätt att göra sig hörd bland allt brus, i synnerlighet inte om man är en mindre aktör. Dagens huvudroll i marknadsföringssammanhang besitts av internet. Även på internet finns det olika sätt att som företagare göra sig hörd. Denna studie har som syfte att fastställa på vilket sätt mindre lokala aktörer verksamma inom klädesbranschen kan göra sig synliga samt bygga upp sitt varumärke med hjälp av internet, och då i med fokus på sociala medier. Studien ska även undersöka vad som karaktäriserar dessa företag idag gällande varumärkesbyggande via sociala medier. Som denna studie klarlagt är internet och de sociala medierna mäktiga verktyg när det gäller informationsspridning och att nå ut till målgrupper, men man måste likväl vara aningen försiktig då det också kan vara negativt med stora informationsflöden.

Många intressen har länge fått trängas innanför miljöpolitikens väggar och det är än idag svårt att avgöra vilka värden som ska få mest plats.Skogspolitiken i Sverige har sedan 1800-talets början förändrats kraftigt från hårt statligt styrd till frivilligt ansvarstagande. I samband med dessaförändringar kom det på 70-talet en kraftfull våg av intressen från naturvårdens sida som ställde allt högre krav på produktionens hänsyn tillnaturen och dess betydelse för den biologiska mångfalden samt den lokala befolkningen. Trots en förbättrad hänsyn i skogsvårdslagen krävdes merav flertalet intressenter, något som tillslut mynnat ut i ett samarbete mellan ekonomiska, miljömässiga och sociala intressen. CertifieringsorganetForest Stewardship Council skapades och år 1998 godkändes den första FSC-standarden. Idag är mer än 11 miljoner hektar skogsmark certifierad.FSC var en idé att gemensamt komma fram till en kompromiss mellan särintressen och på så sätt uppnå ett hållbart skogsbruk nationellt såväl sominternationellt.

Denna kandidatuppsats behandlar ämnet reklam i termer av standardisering och lokalanpassning. Avsikten har varit att ta reda på hur Oriflame Cosmetics har valt att standardisera eller lokalanpassa sin reklam inom regionen EMEA (Europa, Mellanöstern och Afrika), samt i vilken utsträckning Oriflames lokala representanter kan medverka i denna process. Fokus har legat på katalogutformningen då detta är Oriflame Cosmetics huvudsakliga tryckta material.Den forskning som presenteras rör särskilt prototypstandardisering (Prototype Standardisation) och schablonstandardisering (Pattern Standardisation) av reklam. Forskare visar också på hur fokus har skiftat från att skilja på fullständig lokalanpassning och fullständig standardisering, till att istället behandla regional standardisering samt vilken roll lokala representanter har i denna process och relationen mellan huvudkontor och dotterbolag.Undersökningen baseras på intervjuer med anställda inom Oriflame som har god insyn i företaget och katalogutvecklingen, samt på sekundärdata inhämtat från finansiella rapporter och dagspress. De huvudsakliga frågorna berörde hur processen för katalogutformandet ser ut samt hur lokala representanter medverkar i denna.De resultat och slutsatser som undersökningen visar på är att Oriflame Cosmetics har en tydlig regional ansvarsfördelning vid katalogutformandet.