Sökresultat:
3066 Uppsatser om Lokala intressen - Sida 49 av 205
DET OFFENTLIGA RUMMET - EN PLATS FÖR DET PRIVATA? En fallstudie av planeringsärenden i Stockholm
De offentliga rummen fyller en viktig funktion för människors dagliga liv, även
i vindbitna och kalla Sverige. Här sker demonstrationer, politiska tal,
hyllningar av idrottshjältar, torghandel,soldyrkan, lek, gatumusik, möten med
bekanta men också tiggeri, narkotikahandel och vandalism för att nämna några
vitt skilda exempel. I det offentliga rummet sker ständigt
en kamp mellan de som besitter rummet och de som försöker ta det i anspråk. De
offentliga rummen uppfattas inte alltid som trygga och tilltalande, i syftet
att åtgärda dessa miljöer går kommuner ibland samman med privata aktörer för
att finansiera åtgärder som
de själva inte har råd med. När privata aktörer tillåts påverka den offentliga
miljön uppstår dock problem.
Styrelserepresentativitet : vet Södras styrelse vad medlemmarna vill?
Medlemmar i kooperativa företag är både ägare och nyttjare. Detta leder till en komplexitet i beslutsfattandet, då styrelsen måste ta hänsyn till båda dessa roller. Det är därför av stor vikt att styrelsen känner till vilka intressen och uppfattningar som medlemmarna har, då besluten inte enbart ska syfta till att ge så stor kapitalavkastning som möjligt. Kooperativa företag har ofta en heterogen medlemskår. Detta gäller även Södra Skogsägarna.
En företagsledares definition : En studie om vad som karaktäriserar en företagsledare
Denna uppsats undersöker vad som definierar och karaktäriserar en företagsledare utifrån Agentteorin och Stewardship-teorin. Uppsatsen tar sin ansats i de båda teoriernas definitioner gällande agenten/stewarden för att försöka vidareutveckla resonemanget bakom denna definition och inkluderar därför Intressentmodellen och ansvarslitteratur. Uppsatsens syfte är att studera teoriernas dikotomi gällande agenten/stewardens karaktär genom en empirisk studie av sju olika företagsledare och därigenom testa vår uppställda hypotes om vad som karaktäriserar en företagsledare. Studiens resultat går i linje med hypotesen och vittnar om att en företagsledares karaktär främst definieras av tydliga ansvarskänslor mot företaget genom en avvägning mellan de intressen som återfinns internt och externt organisationen. Studien vittnar även om att beroendeförhållanden mellan parter är av stor betydelse vid de intresseavvägningar som företagsledare gör..
Hur fungerar ett vardagligt flerpersonssamtal i skrift? En interaktionell undersökning av chattsamtal med samtalsanalytiska metoder
Uppsatsens syfte är att studera hur interaktionen, d.v.s. deltagarnas kommunikativa samspel, fungerar i ett chattsamtal. För att kunna göra det används samtalsanalytiska metoder. Jag utgår i undersökningen från att samtalet är ett vardagligt flerpersonssamtal.Materialet är ett autentiskt samtal från en mindre hemsida där deltagarna (16?40 år) har gemensamma intressen i form av alternativa musik- och klädstilar eller rollspel.Inledningsvis har materialet studerats så förutsättningslöst som möjligt (s.k.
Kollektivboende : En analys av boendeformens struktur i relation till hållbar utveckling
Denna uppsats undersöker vad som definierar och karaktäriserar en företagsledare utifrån Agentteorin och Stewardship-teorin. Uppsatsen tar sin ansats i de båda teoriernas definitioner gällande agenten/stewarden för att försöka vidareutveckla resonemanget bakom denna definition och inkluderar därför Intressentmodellen och ansvarslitteratur. Uppsatsens syfte är att studera teoriernas dikotomi gällande agenten/stewardens karaktär genom en empirisk studie av sju olika företagsledare och därigenom testa vår uppställda hypotes om vad som karaktäriserar en företagsledare. Studiens resultat går i linje med hypotesen och vittnar om att en företagsledares karaktär främst definieras av tydliga ansvarskänslor mot företaget genom en avvägning mellan de intressen som återfinns internt och externt organisationen. Studien vittnar även om att beroendeförhållanden mellan parter är av stor betydelse vid de intresseavvägningar som företagsledare gör..
The US-India Deal En fallstudie av USA:s och Indiens strategiska partnerskap
Uppsatsen granskar det avtal mellan Indien och USA som ingicks under 2006.Utifrån det rationella aktörsperspektivet har vi undersökt hur man kan förklara debeslut USA och Indien tog då de ingick avtal med varandra. Vi har använt oss avfyra grundbultar som utgångspunkt: målsättning, alternativ, valmöjligheter ochkonsekvenser. Med dessa fyra bultar har vi försökt förstå vilka för- och nackdelarIndien respektive USA haft när de ingick avtalet och hur de kan ha resonerat införundertecknandet av avtalet. Vi har också försökt se vilka konsekvenser avtalet kanha fått för icke-spridningsavtalet NPT och för andra länder i världen.Vi kom fram till att både Indien och USA agerat rationellt utifrån sinanationella intressen och att detta samarbete trots flera risker är betydande för bådaländerna och värt de uppoffringar som man gjort..
Förstärka IT-säkerheten i en Windows-miljö
I vårt moderna samhälle använder vi datorsystem som är viktiga för olika verksamheter. Det behövs datorsystem med olika arbetsroller. Till exempel erbjuda webb-tjänster för att användare utifrån kan arbeta mot och databas-tjänster för att både lagra och hämta ut information. Om det interna nätverket är stort kan det underlätta att ha en DNS server för att knyta namn till servrar. Men om det finns hot för att störa driften av verksamheten, speciellt företagets nätverk blir säkerhet en mycket viktig fråga.En anställd på ett medelstort företag erbjöd mig att göra en analys av deras IT-säkerhet.
Att motarbeta skolmobbning Sätt att förebygga mobbning och att stoppa den mobbning som trots allt uppkommer.
Eftersom mobbning tyvärr alltid är aktuellt valde jag det som ämne för min uppsats. Jag har tittat närmare på olika metoder för hur man kan både förebygga och stoppa mobbning. Dessutom har jag genom att läsa de lokala handlingsplanerna mot mobbning från olika skolor bildat mig en uppfattning om hur läget ser ut ?ute i verkligheten?. Avslutningsvis har jag själv, utifrån de kunskaper som litteraturstudier mm har givit mig, utarbetat ett förslag till handlingsplan mot mobbning.Undersökningen visar i stort att ett system med ett mobbningsteam bestående av vuxna kompletterat med kamratstödjare bland eleverna verkar vara en väl använd och fungerande utgångspunkt i arbetet mot mobbning .
Datorstödda bevis
Målsättningen med examensarbetet är att utvärdera en metod för att upprätta en kommunikationslänk från en mobil satellitterminal till en geostationär kommunikationssatellit utan kännedom om satellitterminalens position på jordytan. Målsättningen är intressant då GNSS-operatörer (främst i det allmänna USA-drivna GPS-systemet men möjligen även i de tillkommande franska, kinesiska, ryska och europeiska systemen) begränsar den allmänna tillgängligheten av taktiska/strategiska skäl vid konflikter och kriser.Därtill att allmänna globala navigationssatellittjänster, GNSS-system, ofta bygger på mottagningsantenner med låg riktverkan vilka kan störas ut av lokala störningskällor.En mobil satellitterminal blir därmed beroende av manuell inmatning av riktningsvinklar för att upprätta nya satellitkommunikationslänkar. Systemet blir då mycket sårbart.I denna rapport återges resultat från mätserier inhämtade vid satellitterminalinstallationer utförda i Frankrike, Indonesien, Kanada, Polen, Sverige och USA..
Om lärarrollen : nyblivna musiklärares syn på sin yrkesroll
I denna intervjustudie har jag använt mig av kvalitativa intervjuer för att ta reda på hur pedagoger resonerar kring genus, könsroller och könsneutrala ord på förskolan. Intervjuerna har jag genomfört utifrån frågeställningar som tar upp pedagogers medvetenheten kring språk som genusformare, hur och vad de gör för att motverka de traditionella könsrollerna samt användningen av könsneutrala ord på förskolan. Resultatet visar att pedagogerna ser på barnen som individer istället för bärare av genus och att fokuset istället kan ligga på det specifika barnets intressen. Det är fokuset på individen och inte språket som pedagogerna talar om när det gäller att motverka de traditionella könsrollerna på förskolan.När de talar om könsneutrala ord diskuterar de ord som fungerar lika bra för flickor och pojkar, de nämner även det könsneutrala ordet hen. Men för att könsneutrala ord ska fungera och användas av pedagogerna på förskolorna behöver de mer kunskaper, det är i slutändan pedagogerna som måste förklara för både barn och vårdnadshavare om dess betydelse..
Rusdryckens vara eller inte vara : En jämförelsestudie mellan två lokala tidningar inför och efter folkomröstningen 1922
This survey has as its aim to see how two local newspapers in the city Växjö and the region of Kronoberg in Sweden reported and acted in connection to the referendum taking place in 1922 whether or not alcoholic beverages should be prohibited. In order to do this we analyzed Smålandsposten and Nya Växjöbladet to see their reporting. We found that the numbers of articles and debate contributions increased during the months closer to the referendum. We also found that Nya Växjöbladet where slightly supporting the prohibition of alcohol while Smålandsposten where against it. The arguments used by both sides during the debate were also analyzed.
Storkonflikten 1909? orsaker, förlopp och konsekvenser i Oskarström, Rydöbruk och Getinge
Syftet med denna undersökning är att kartlägga storkonflikten 1909 med fokus på dess orsaker, förlopp och konsekvenser på lokalnivå. För detta har företagsmaterial och fackföreningsmaterial från de mest betydande industrierna i Oskarström, Rydöbruk och Getinge undersökts liksom de aktuella församlingarnas flyttningslängder.Resultatet visade att Oskarströms och Rydöbruks industrier blev involverade i storkonflikten 1909 på grund av de aktuella företagens medverkan i Svenska Arbetsgivarföreningen. Majoriteten av arbetarna i Oskarström och Rydöbruk berördes direkt av konflikten. Konflikten mellan arbetarna och arbetsgivarna kunde vara hätsk, framförallt i Oskarström. Konsekvenserna av konflikten var ekonomiska förluster för företagen, nedläggandet av de lokala fackföreningarna samt en ökad emigration och utflyttning från Oskarström..
Förändringar i skolan de senaste 25 åren och idrottslärares uppfattning om sin undervisning
I den empiriska undersökning har fem idrottslärare intervjuats om vad det innebär att varaidrottslärare i dagens skola. För att genomföra undersökningen används kvalitativaintervjuer för att kunna komma mer på djupet och förstå hur lärarna tänker, dels angåendearbetet som lärare i stort och dels arbetet som just idrottslärare.Alla fem lärarna är tvåämneslärare och alla jobbar i arbetslag. De har ungefär samma strukturpå sina idrottslektioner. Däremot skiljer de sig lite när man tittar på betygsbedömningen. Fyraav lärarna utgår ifrån de nationella och de lokala betygskriterierna, medan en inte gör det, förhan anser inte att det befintliga betygssystemet är objektivt.Svaren från intervjuerna har jag kopplat till de förändringar som skett i skolan under desenaste 25 åren.
Styrd lokal fördröjning i onlinespel
Arbetet ger en omfattande bakgrund till vilka problem som måste hanteras i utvecklandet av flerspelarspel som ska spelas över internet. Arbetet fokuserar främst på de problem som uppstår på grund av nätverksfördröjning och jitter. Olika tekniker presenteras för att hantera dessa problem men arbetet fokuserar på tekniken lokal fördröjning. Arbetet utvärderar om det går att anpassa den lokala fördröjningen mot att matcha nuvarande nätverksegenskaper utan att påverka spelarens spelupplevelse negativt. För att utveckla denna hypotes utvecklades ett utvärderingsspel som har använts i en dubbelblind kvantitativ undersökning där spelarens spelupplevelse utvärderades.
Lathunden som bet - Företagaransvaret i svensk rättspraxis
ResuméUppsatsen behandlar det processuella sakägarbegreppet enligt 16 kap 12 § 1 st. MB eller mer precist vem som kan överklaga beslut och domar som meddelas enligt miljöbalken. Ända sedan miljöbalkens tillkomst har frågan om sakägarbegreppet diskuterats intensivt bland miljöjurister. Bakgrunden är att de lagar som gällde innan miljöbalken använde olika sakägarbegrepp och att lagstiftaren vid skapandet av miljöbalken efterstävade en enhetlig och generös tolkning av det processuella sakägarbegreppet med miljöskyddslagens definition som utgångspunkt. Detta innebar ett avsteg från äldre praxis som utvecklats under till exempel vattenlagen.