Syftet med arbetet är att ta reda på hur väl privatpersoner informeras om hur de ska skydda sina trådlösa nätverk och varför. Genom arbetet ska följande frågor besvaras:- Vid beställning av bredband inklusive trådlös router från en bredbandsleverantör: informerar leverantören sina kunder om att det trådlösa nätverket bör säkras upp och varför?- Blir man informerad om säkerheten när man köper en trådlös router i en lokal affär?- Skyddar invånare i Kalmar generellt sett sina trådlösa nätverk?Genom användning av kvantitativa metoder i form av observationer har vi svarat på två av frågeställningarna. En kvalitativ metod användes genom att vi skickade enkäter via e-post till fem bredbandsleverantörer.Resultaten från vår undersökning visar att majoriteten av invånarna i Kalmar skyddar sina nätverk, men att det är vanligast med en svag kryptering. Undersökningen visar att informationen från lokala affärer och bredbandsleverantörer är bristfällig..

Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att förstå lokala Resebyråers relationer och samverkan ur ett nätverksperspektiv, för att kunna analysera produktutvecklingen och marknadsföringen. Med koppling till de valda syfte har följande forskningsfråga valts: Hur kan resebyråer använda sina relationer med leverantörer och samarbetspartners för att förbättra marknadsföringen och produktutvecklingen? Metod: Uppsatsen utgår från en kvalitativ undersökningsmetod och har en abduktiv ansats. Uppsatsen behandlar relationer och nätverk, vilket behandlas i ett eget kapitel. Informationen till kapitlet är insamlat genom sekundärkällor.

Den avdelning på fyra, sedermera tre skvadroner, av Skånska husarkåren som var förlagd till Landskrona under perioden 1908-1926 kom att bli det sista regemente som staden inhyste. Försvarsbeslutet från 1925 innebar en total avveckling av avdelningen i Landskrona och satte således punkt för en lång historia av militär närvaro i staden.I föreliggande uppsats granskas och analyseras den lokala pressens inställning till husarerna under den period de var förlagda till staden. Skillnader och likheter i rapporteringen kring husarerna belyses med utgångspunkt i tre tidningars politiska agendor. De tre aktuella tidningarna är Arbetet, Landskrona Posten och Korrespondenten Landskrona Tidning. Undersökningen visar att Arbetets och Landskrona Postens ursprungliga inställning kvarstår vid tiden för Landskronaavdelningens avveckling medan den antyder att Korrespondentens inställning har reviderats något. .

Medborgardeltagande brukar anses vila på en stark moralisk grundplatta och har med den senaste tidens decentraliseringspolitik krävts på större utrymme i den svenska lokala politiken. Men medborgardeltagandet är inte helt oproblematiskt och innehåller en del kända nackdelar. Syftet med den här uppsatsen är att utifrån skrivna teorier kring medborgardeltagande illustrera hur en utdragen medborgarkonflikt i Lunds kommun i verkligheten kan plocka fram baksidor av medborgardeltagandet. Resultatet visar att en flera av teorierna är applicerbara på fallstudien, bland annat vad gäller klassiska negativa aspekter som helhets- och jämlikhetsproblematiken. Undersökningen visar också att både medborgarnas och det representativa kommunstyrets agerande gör sig skyldiga till att baksidor av medborgardeltagandet görs synliga.

Studien undersöker samband mellan gymnasielärares bakgrund och IT-kompetenser samt hur arbetet med IT organiseras på gymnasieskolor och vilka möjligheter till kompetensutveckling som gymnasielärare har. Samtliga data kommer från en anonym webbaserad enkätundersökning som besvarades av 62 gymnasielärare på olika gymnasieskolor i mellersta Sverige (utskick till cirka 290). Insamlad data analyserades kvantitativt i SPSS och Microsoft Excel och presenteras som tabeller och diagram. Intressanta fynd i analysen är att yngre respondenter skattar sina egna IT-kompetenser högre än äldre respondenter och att det finns en tydlig skillnad i att kvinnliga respondenter ser betydligt större behov av kompetensutveckling än manliga respondenter. Vidare ses mjukvara för ordbehandling och skolans lokala lärplattform som två av de viktigaste verktygen i yrket, medan förmågan att skapa egen media i genomsnitt ses som mindre relevant.

This bachelor thesis aim to highlight the values that form the basis for the formulation of the municipal local activity support to sports clubs. Key questions was, what are the criteria for the distribution of support, what are the conditions for the support in the municipalities, and what thoughts on development of the local sports club are behind these criteria. The study is based on one policy document from each municipality and 15 interviews that revealed a large spread in mindset and resources between the municipalities, but also similarities in the supports criteria and evaluation work. 14 out of 15 municipalities distribute the support, but the conditions are different. One interesting result the study shows is how little some municipalities really know about the money that goes out to the clubs.

Ideella föreningar kräver mycket tid i anspråk från ideellt arbetande personer. För närvarande är det inte lätt att förmå människor att ställa upp och arbeta ideellt och sitta i styrelsen då det är mycket annat som drar, till exempel arbete, familj och tv-tittande. Av den orsaken ville vi förstå hur ideella föreningar styrs genom ekonomiska och ideella mål och vi har ställt oss frågan vilket behov av resurser i form av kompetens, monetära resurser och ideellt arbete anser ideella föreningar att de behöver för att bedriva verksamheten? För att uppfylla vårt syfte ville vi göra en undersökning av en samhällsnyttig förening och valde Svenska Brukshundklubben. Undersökningen genomfördes genom fallstudier av Brukshundklubbens centrala nivå, distriktsnivå och lokala nivå.

Syftet med studien är i första hand att göra en undersökning av Piteåpolitikern F. A.(Fredrik Anshelm) Bäckströms livshistoria, med familje- och arbetsliv åren 1866-1935 samt hur han kombinerade dessa. Resultatet från den empiriska undersökningen analyseras och kopplas därefter samman med utvalda teorier omfattande politikers karriärtyp, karriärväg, ideologisk förankring, yrkesroll samt livsform. Den teoretiska forskningsansatsen är hermeneutisk. Källmaterialet utgörs av dokument samt berättande källor.

Syftet med denna studie är att få kännedom om hur lärare arbetar med planering utifrån kursplaner och mål samt hur planeringen kan genomföras i ämnena svenska och matematik på grundskolan. Utifrån studiens syfte ställs dessa frågeställningar: Hur använder lärare skolverkets kursplaner och mål i planeringen? Hur genomför lärare sitt planeringsarbete i ämnet svenska på grundskolan? Hur genomför lärare sitt planeringsarbete i matematik på grundskolan? Vilken betydelse har den lokala pedagogiska planeringen? Kvalitativa intervjuer användes som metod med utgångspunkt i Jan Trosts bok om detsamma. I studien genomfördes fem informella intervjuer med lärare som arbetar med svenska och matematik på grundskolan. I resultatet tydliggörs att lärares planeringsarbete kan genomföras på många olika sätt och att de intervjuade lärarna ger en tydlig bild om hur denna process implementeras i grundskolan.

Syftet med detta arbete är att utifrån lärares och elevers upplevelser kring skrivundervisning beskriva hur skrivundervisningen bedrivs i två undervisningsgrupper i gymnasieskolan och jämföra det med aktuell skriv- forskning. I vår bakgrund redovisar vi den forskning som ligger som grund för den processorienterade skrivundervisningen ur sex aspekter: syftet med skrivundervisningen, skrivförberedelsen, skrivfasen, textresponsen, textkvalitén och skrivutvecklingen. Vår metod bestod av att ur ett fenomenologiskt perspektiv intervjua två lärare och tre elever ur respektive lärares klass. Resultatet visar att den ena klassen befinner sig övergripande på den lokala textnivån medan den andra klassen i större utsträckning har nått upp till en global textförståelsenivå. Förklaringen till denna skillnad hittar vi i skrivförberedelsefasen, där lärarnas presentationer skiljer sig åt.

Bakgrund: Kaplan och Nortons modell Balanced Scorecard (BSC) introducerades i början av 1990-talet och är ett populärt resultatmätningssystem och strategiskt managementsystem inom ekonomi- och verksamhetsstyrning. BSC exemplifierar det Røvik (2008) kallar ett organisationsrecept och Abrahamson (1996) ett organisationsmode som spridits på en marknad för ekonomistyrningsmodeller. För att underlätta spridning av BSC samt minska motståndet på lokala marknader kan komponenter inkluderas, till exempel som Ax och Bjørnenak (2005) exemplifierar i Sverige avseende BSC och medarbetarperspektivet, ett budgetlöst företagande och det intellektuella kapitalet. Utöver modellens grundare, forskare, konsulter och massme-dia utgör studenter en aktörsroll som både är mottagare av BSC under utbildningen och spridningsagenter i samband med uppsatsarbeten och sedermera i yrkesutövningen. Det är kategorin studenter som är huvudfokus i denna uppsats om BSC popularitet och livscykel.Syfte: Syftet med studien är att skapa förståelse för om och på vilket sätt BSC kan uppfattas som ett populärt organisationsrecept.

För att leva upp till ökande omvärldskrav har miljöledningssystemstandarder tagits fram som ett hjälpmedel. LKAB Svappavaara har fungerat som ett pilotprojekt i LKABs pågående arbete med att införa miljöledningsstandarden ISO 14001 i hela koncernen. Syftet med detta examensarbete har varit att utvärdera effekterna av införandet av miljöledningssystem i LKAB Svappavaara med avseende på mottagandet i organisationen. Arbetet ska också ge vägledning inför framtida arbete med att införa miljöledningssystem inom LKAB. Arbetet har avgränsats till att endast behandla organisatoriska delar av miljöledningssystemet: kommunikation, utbildning, ledningens arbete, integrering av miljöledningssystem i kvalitetsledningssystem, revision och anställdas delaktighet.

I den här uppsatsen har en undersökning och jämförelse gjorts över hur två svenska, tryckta nyhetstidningar beskriver mord och misstänkta gärningsmän. Det gäller den lokala morgontidningen Norrländska Socialdemokraten samt kvällstidningen Aftonbladet. Författaren har använt sig av en kvalitativ textanalys och undersökt tre olika mordfall utifrån teorier av bland andra Börjesson och Weibull om att namnpubliceringar minskat under 1900-talet till förmån för ökad detaljbeskrivning. Även Pollacks (2008) teorier om hur kriminaljournalistiken utvecklats över tid har legat till grund för undersökningen. Resultatet visar att publiceringen av detaljer som kan röja individernas identitet i ett tidigt skede av utredningen är vanlig samt att man över den tidsperiod på 11 år, från det första mordfallet till det sista, kan ana en ökad benägenhet att namnge misstänkta/dömda mördare..

Efter mycket rapportering i media och omnämning i polisens rapport gällande områden där kriminella nätverk styr, fanns ett intresse att analysera och förklara problembilden i Koppargården. Studien har genom statistik och semi-strukturerade intervjuer undersökt nyckelaktörers beskrivningar av problembilder i dagens Koppargården. Resultaten har analyserats utifrån teorin om social desorganisation. Studiens resultat visar att flertalet av de beskrivna problembilderna i dagens Koppargården kan kopplas till teorin om social desorganisations. Låg socioekonomisk status, heterogen befolkningssammansättning, hög befolkningsomflyttning är faktorer som stämmer in på Koppargården.

I uppsatsen undersöks hur integration av invandrare i de areella näringarna (växtodling, djurhållning och skogsskötsel) och på landsbygden kan underlättas, med fokus på Västra Götalands län. Det sker dels genom en litteraturstudie i ämnet, dels genom att beskriva erfarenheter av några projekt inom grön integration som genomförts i Västra Götaland, finansierat av landsbygdsprogrammet 2007-2013. Flyktingar med olika bakgrund intervjuas också om sin syn på landsbygden och intresse av att bo på landsbygden och arbeta inom de gröna näringarna. Litteraturstudien täcker olika aspekter på integration, såsom integration på landsbygden jämfört med i städerna, kommuners och myndigheters roll, möjligheter för invandrare att etablera sig som företagare inom de gröna näringarna, och nischer inom de gröna näringarna som kan vara lämpliga/möjliga för invandrare att etablera sig inom. Invandrare i Sverige bor i hög utsträckning i städer. Svensk landsbygd domineras av etniska svenskar och åldersstrukturen på landsbygden är ogynnsam för de gröna näringarna. För att utvecklas behöver landsbygden attrahera unga människor, entreprenörer och barnfamiljer. Invandrare är entreprenörer i högre utsträckning än etniska svenskar, och det finns många invandrade barnfamiljer som vill bo och arbeta på landsbygden.