Projektet undersöker det lokala landskapet som potentiell värdeskapare i en tid av ekonomisk nedgång. Projektet utgår ifrån staden Venedigs planer på stadsförnyelse på den tidigare båtvarvstomten på ön St Elena. Metoden har varit att studera det befintliga och utifrån det försöka finna nya rumsliga lösningar på dagens och framtidens krav. Förslaget innefattar gestaltning av en planerad park och de två närmast angränsande kvarteren. Det består av en inplanterad biotop i form av en salt våtmark som är en viktig livsmiljö för djur och växter ute i lagunen.Det byggda tillägget är en träkonstruktion som fungerar som en länk mellan de tätare planerade kvarteren och det nya grönområdet.

In this thesis we investigate the level of deliberative democracy in the current implementation of the 24/7 Agency in the local government. We are interested in how the combination of the two seemingly opposing ideals of Demokratiutredningen and the 24/7 Agency is solved. Our analysis is based on interviews with civil servants from three kommuner in Skåne and a schematic overview of their websites. As a theoretical framework we use New Public Management Theory, Deliberative Democracy Theory, and Citizen Theory.We have found that the local 24/7 Agency is initiated and implemented by public servants. Their experiences and worldview is mirrored in both process and result.

Denna studie har utförts i uppdrag av Umeå kommun i syfte att uppfylla det lokala delmålet om en giftfri uppväxt. De vill nu få en uppfattning om hur massagolv kan påverka inomhusmiljön i en förskola, och om dessa golv generellt uppfyller deras policy för materialanvändning. Massagolv är fogfria och porfria golv, de läggs ut som en flytande plastmassa och efter härdning blir de mycket tåliga mot både kemisk och mekanisk belastning. De flesta massagolven baseras på härdplasterna epoxi, akryl och polyuretan. Dessa plaster har olika egenskaper som gör de optimala i olika typer av förhållanden.

Urbaniseringen i Kampala växer snabbare än den ekonomiska tillväxten, vilket skapar en stor grupp människor med så svag köpkraft att de inte kan köpa mat för dagen. En lösning på problemet är att odla sin egen mat, men med de begränsade landarealer som en växande befolkning leder till, finns det inte tillräckligt med mark att odla eller bedriva extensiv boskapsproduktion. Bönderna tvingas därför att utfodra djuren med de biprodukter som genereras från hushållet och från den lokala marknaden. Uganda är en av världens främsta bananproducenter, där den större delen av produktionen går till landets egna humankonsumtion, vilken i sin tur genererar enorma kvantiteter bananskal varje år. Bananskalen säljs på de lokala marknaderna och utgör en billig foderkälla till framförallt idisslare för Ugandas bönder.

Sustainability and the traffics impact on the environment have become increasingly central within spatial planning. For many years, planning has been focusing on building new roads - this has resulted in increased use of automobiles, which many believe is unsustainable in the longer term. Therefore, authorities at national, regional and local level want to increase the use of alternative transport modes ? such as walking, cycling and traveling by bus.The thesis intends to study if the Municipality of Umeå?s policies for sustainable development have led to an increased use of public transportation. The use of public transport in Umeå is also compared with developments at national level, in order to see if there are differences in the level and trend.

Den här rapporten undersöker vilken uppfattning och kunskap lärarna i förskolan har om naturvetenskap och hur den införlivas i praktiken enligt förskolans läroplan och lokala styrdokument. Syftet med den här undersökningen är att ta reda på: (i) Vad är naturvetenskap för lärarna i förskolan? (ii) Vilka mekanismer styr lärarnas planering och realisering av naturvetenskapen i det pedagogiska vardagsarbetet?Material och data till undersökningen har samlats ihop genom kvalitativa intervjuer med sju lärare i förskolan.Rapporten visar att övervägande delen av lärarna i förskolan ser naturvetenskapen som att vistas i skog och mark. Vad det gäller faktorer som påverkar planering och realisering av naturvetenskapen framkom det genom intervjumaterialet att det är: (i) Kompetens, (ii) förståelse av naturvetenskapen och dess innehåll och (iii) insikten av de styrdokument som förskolan lyder under.Utifrån gällanden styrdokument i förskolan är naturvetenskapen ett kunskapsområde som bör lyftas och synliggöras i den pedagogiska vardagen. För att uppfylla dessa krav bör lärarna i förskolan öka sin kunskap inom denna vetenskapsgren..

Detta arbete undersöker vad de lärare och elever som deltagit i undersökningen, har för uppfattningar angående respons på elevers skriftliga arbeten inom svenskämnet. Undersökningen genomfördes på en gymnasieskola i mellersta Sverige och inkluderade 41 informanter. Samtliga informanter intervjuades och elevernas och lärarnas uppfattningar jämfördes sedan med varandra i syfte att gestalta eventuella kontraster och likheter.      Undersökningen visar att det finns både likheter och skillnader mellan lärarinformanternas och elevinformanternas uppfattningar om respons på elevers skriftliga arbeten i svenskämnet. Sex av tio lärarinformanter nämnde exempelvis att respons på den globala textnivån prioriteras i deras skrivundervisning men sju av tio elevinformanter anser att det är vanligt förekommande att lärarrespons prioriterar den lokala textnivån i elevtexter. Att det finns tydliga skillnader mellan lärarinformanternas och elevinformanternas uppfattningar om respons kan indikera att responsarbetet mellan lärarinformanterna och elevinformanterna bör vidareutvecklas ytterligare för att det ska vara givande för samtliga parter. .

Sedan 2012 har man kunnat skapa lokala kollektivavtal som ökar lärarnas schemalagda arbetstid till 40 timmars arbetsvecka från de traditionella 35 timmar, detta i syfte att öka lärares förutsättningar. Denna studie vill upplysa om den påverkan samhällsutvecklingen har på läraryrket och de behov på arbetsorganisationsförändringar detta medför för lärare. Denna kvalitativa studie har undersökt avtalseffekter ur ett lärarperspektiv, där tio pedagoger intervjuats. Studiens resultat för fram effekter inom fyra områden: arbetstider, samarbete, extra undervisningstid samt arbetsmiljö. Resultatet för fram skillnader mellan olika lärarkategorier och pedagogernas åsikter kring den planeringstid samt undervisningstid som ökats.

Syftet med denna uppsats är att undersöka, beskriva och analysera hur medarbetarna påSwedbank upplevt den organisationsförändring som en ny affärsmodell medfört, vad gäller attförstärka personalens motivation. Affärsmodellen syftar till att decentralisera beslutsfattandet ochstärka ansvaret samt formalisera yrkesroller hos den enskilde på kontoret. Detta blir intressant attundersöka då det enligt senare motivationsforskning visat att faktorerna autonomi, kompetensoch samhörighet ska verka för optimal arbetsmotivation vilket liknar Swedbanks affärsmodell.Vi utgår från ett explorativt tillvägagångssätt där vi, för att besvara vårt syfte, har utförtsemistrukturerade intervjuer med sju respondenter från tre lokala bankkontor i Uppsala.Undersökningen resulterade i att personalen har övergripande upplevt ökad lagkänsla, berikandearbetsuppgifter och ökat ansvar, vilket de mottagit positivt och engagerande. Vi har dragitslutsatsen att det även behövs en viss typ av formalisering inom autonomibegreppet för attindividen ska uppleva arbetsuppgifterna optimalt tillfredsställande..

Den här uppsatsen undersöker hur svenskt bistånd påverkar lokala förhållanden i Rwanda. Genom att analysera hur en NGO verksam i Rwanda, Vi-skogen, påverkas av de riktlinjer som satts upp av Sida, Sveriges biståndsorgan, så visar den hur en instrumentell inställning i bistånd kan vara etiskt problematiskt, samt ett hot mot själva genomförandet. Först fokuserar analysen på Vi-skogen Rwandas inbördes relationer och hur dessa påverkas av den instrumentella målsättningen, för att sedan vidgas till att diskutera hur deras arbete i Rwanda påverkas, och hur detta påverkar de bönder de arbetar med. Studien bygger på empiriskt material insamlat under ett tre månaders besök till Rwanda och Vi-skogen. Analysen använder sig främst av Jürgen Habermas teorier kring systemets kolonialisering av livsvärlden, samt Erving Goffmans teorier om individers självpresentation i samhället.

Många av dagens miljöproblem är kopplade till urbana områden. I strävan efter att nå enekologisk hållbar utveckling är det av stor vikt att städerna för ett aktivt miljöarbete. Sedan1970-talet har EU arbetat med miljöfrågor och utarbetat flera strategier för hur en hållbarstadsmiljö ska uppnås i Europas städer. Under senare år har allt fler av länderna i Europaanslutit sig till unionen, vilket medfört en stor differentiering mellan medlemsländerna. Förmedlemsstater inom den Europeiska unionen som ännu inte har ett välutvecklat miljöarbetehar EU en viktig roll att spela.

Kvinnliga yrken är yrken som domineras av kvinnor, exempelvis barnmorska,tandhygienist, sjuksköterska och förskollärare. Men det finns även män som hardessa yrken och det skrivs också då och då om dem i tidningar. De är ovanliga, menblir vanligare då det görs satsningar för att få in fler män på dessa arbetsplatser.Att undersöka hur de framställs i media och se vilka varianter av manlighet somförmedlas är syftet med denna undersökning. Materialet kommer från svenskdagspress och innefattar både lokala och rikstäckande tidningar.För att svara på frågeställningarna gjordes en kvalitativ innehållsanalys. Materialetomfattar tolv artiklar med intervjuer med män i kvinnodominerade yrken.Resultatet visar att de flesta männen inte tänker så mycket på manligt och kvinnligtoch känner inte att deras manlighet är hotad av det kvinnliga yrket.

Syftet med arbetet är att undersöka hur kyrkogårdar har utvecklats fram till idag. Det syftar också till att ge förslag på hur en modern kyrkogård kan rekonstrueras samt skötas för att återspegla förhållandena under 1700-talet. Den valda kyrkogården är Hjortsberga i Ronneby församling.Dagens kyrkogård med klippta häckar och krattade grusgångar har en ca hundraårig historia. Före 1800-talet var den i huvudsak en anläggning med sparsam växtlighet som inte ägnades någon planering. Gräs var högvuxet och det hände även att kreatur betade innanför murarna.Arbetet bygger på litteratur- och arkivstudier såväl som intervjuer.

Tidigare studier visar att sekulariseringen inneburit stora förändringar på det religiösa området. Studiens syfte var att beskriva hur präster inom Svenska kyrkan i Gävle uppfattade sekulariseringens påverkan. Fokus låg på att beskriva de kvalitativt olika uppfattningar som fanns, då dessa förhoppningsvis skulle ge en ökad och fördjupad vetskap kring sekulariseringens olika verkningar. Det empiriska materialet samlades in via kvalitativa intervjuer där åtta präster gav uttryck för sina uppfattningar. Studien visar på att kvalitativt olika uppfattningar fanns.

Syftet med denna uppsats är att förklara huruvida den lokala kommunens internredovisning uppfyller styrkraven. Kostnadsfördelning är ett omdiskuterat ämne och inom Bodens kommun har man valt att inte ha de indirekta kostnaderna synliga i bokföringen. Kostnadsfördelning anses öka kostnadsinformationen, vilket ger en bredare kostnads- och riskmedvetenhet bland de anställda samt ett bättre underlag för beslutsfattande. För att få en uppfattning om problemområdet genomfördes intervjuer med tre ekonomer inom Bodens kommun. Åsikterna gällande hur väl internredovisningen möter styrkraven går isär bland aktörerna.