Sök:

Sökresultat:

2250 Uppsatser om Lokal miljöpolitik - Sida 10 av 150

LÀrarundantaget - Om patentrÀttigheter vid universitet och högskolor betraktat ur ett principal-agent perspektiv

Rapporten syftar till att belysa och analysera den svenska lagstiftningen som har kommit kallas lÀrarundantaget ur ett mikroekonomiskt perspektiv. Lagtexten reglerar patentrÀttigheter frÀmst mellan enskilda forskare och högskolor. Syftet med analysen Àr att kommentera eventuella ekonomiska effekter pÄ utformningen av system för ersÀttning och dess effekter pÄ incitament att bedriva forskning. Ett resonemang om effektiv riskdelning vid kontraktsformulering förs Àven. Rapporten bygger frÀmst pÄ ekonomisk litteratur och artiklar publicerade i tidningar med ekonomisk anknytning.

Regional implementering av nationella uppdrag : Vad begrÀnsar och möjliggör genomförandet?

HÄllbar utveckling har sedan Ätminstone 20 Är tillbaka varit ett mÄl för miljöpolitiken i Sverige dÀr begreppet ofta tolkats utifrÄn den ekologiskadimensionen. PÄ nationell nivÄ bestÀmmer regering och riksdag inriktningen för miljöpolitiken och nationella myndigheter samordnar och följerupp arbetet. PÄ den regionala nivÄn svarar lÀnsstyrelserna för samordning, samverkan och uppföljning dÀr arbetet anpassas efter lÀnetsförutsÀttningar. PÄ den lokala nivÄn ska kommuner översÀtta nationella mÄl till lokala mÄl och ÄtgÀrder. Det handlar alltsÄ om att myndigheter pÄnationell, regional och lokal nivÄ ska implementera viktiga politiska beslut.

Herren Àr en stridsman : VÄld, krig och ritual i Blood Meridian

En undersökning över hur ordet "ansvar" anvÀnts i svensk politik 1991-2013 och den förÀndring ordet genomgÄtt i avsende pÄ argumentativ funktionalitet under Fredrik Reinfeldts tid som statsminister..

Stridshingsten frĂ„n TĂ€by vs. en mycket skicklig partiledare? : FramstĂ€llning av Reinfeldt och Åkesson i svenska tidningar innan valet 2014.

Uppsatsens syfte Ă€r att undersöka hur SDs och Moderaternas partiledare framstĂ€lldes i tvĂ„ svenska tidningar, Dagens Nyheter och Aftonbladet, under tvĂ„ veckor innan valdagen 2014 och om tidningarnas bilder av politikerna var neutrala eller vĂ€rderades dem antingen positivt eller negativt sĂ„ att lĂ€sarnas sympatier skulle vara med eller emot politiker i frĂ„ga. Med Jesper StrömbĂ€cks resonemang om mediernas makt i dagens samhĂ€lle som ramen för undersökningen kom jag fram till slutsatser att valresultatet 2014 stĂ€mmer mycket överens med tidningarnas framstĂ€llningar av Reinfeldt och Åkesson samt med opinionsmĂ€tningar som tidningarna rapporterade om innan valet. Även om det fanns olikheter mellan Aftonbladets och DNs framstĂ€llning av Reinfeldt och Åkesson var bĂ„da tidningarna eniga om att framstĂ€lla Moderaterna som ?valets största förlorare? och SD som ?valets största vinnare?. BĂ„da tidningarna var eniga i att Fredrik Reinfeldts uppdrag som statsminister Ă€r snart avslutat och att Stefan Löfven Ă€r den man som kan bli Sveriges statsminister. Åkesson i sin tur framstĂ€lls som ?en mycket skicklig partiledare? och han ?kan efter valet fĂ„ en vĂ„gmĂ€starposition med stort inflytande över svensk politik?.

Nationalism som en kvasireligion : En studie av British National Partys politiska texter

There have been various results in research focused on why people are attracted to religion and religious movements. This is also the case with the reasons why people are attracted to far?right nationalist movements. The focus of this thesis is to analyze British National Party?s political documents after nationalistic quasi-religious elements.If nationalism was to be seen as a form of religion or as a substitute for religion the result could be a better understanding of why people are attracted to nationalist movements in general, and also to far-right movements.

Det h?llbara modets immaterialr?ttsliga gr?nser - En avv?gning av konflikterna mellan immaterialr?ttsligt skydd och h?llbara designinitiativ inom modeindustrin

I en allt st?rre utstr?ckning syns h?llbara designinitiativ p? modemarknaden. S?rskilt de initiativ som kallas resale, repair, recycle och upcycle. Inneb?rden av dessa h?llbara designinitiativ kan sammanfattas som att gamla material eller hela modevaror f?r f?rl?ngda liv genom att de f?r?dlas eller p? andra s?tt f?rb?ttras.

Mosaikens RosengÄrd

Har de modernistiska principerna med industriellt byggande, funktionsuppdelning och trafikseparering skapat en monoton bebyggelsekaraktĂ€r, brist pĂ„ mötesplatser och brist pĂ„ lokal kommers? Mitt antagande Ă€r att detta Ă€r fallet och frĂ„gan blir dĂ„ hur vi kan utveckla möjligheterna för att skapa fler mötesplatser och en dynamisk lokal kommersiell verksamhet? PĂ„ vilket sĂ€tt gĂ„r det att öka variationen av bebyggelse och lĂ€genheter? Är det önskvĂ€rt att överhuvudtaget Ă€ndra i en redan befintlig miljö med strikt hierarkisk struktur? Examensarbetet kan ses som en pusselbit i det kreativa och lĂ„ngsiktiga arbetet med att skapa en vision för stadsdelen RosengĂ„rd i Malmö. Jag vill redan frĂ„n början slĂ„ fast att jag inte syftar till att skapa ett universellt verktyg för att lösa brister i miljonprogrammets bostadsomrĂ„den. Jag utgĂ„r frĂ„n projektomrĂ„dets speciella förutsĂ€ttningar och relationen till övriga Malmö. Syftet blir att föreslĂ„ en framtida stadsutvecklingen som innebĂ€r skapandet av nya strukturer och förtĂ€tning av bebyggelse för att göra RosengĂ„rd till en funktionsintegrerad stadsdel istĂ€llet för dagens funktionsuppdelade struktur..

Frihetsbegreppets utveckling i Folkpartiets program 1967-1997

Denna uppsats studerar utvecklingen av begreppet frihet i Folkpartiets partiprogram mellan 1967-1997. Undersökningen tar hÀnsyn till partiprogram och program om nÀringslivspolitik samt utbildningspolitik. Det olika sammanhang som frihet presenteras i relateras till tre typer av frihet och idealtyper om socialliberal och nyliberal frihet.FörÀndringen av synen pÄ frihet gÄr till en viss del frÄn en frihetssyn dÀr alla skall ha möjlighet att förverkliga sin egen potential till en frihetssyn dÀr Folkpartiet anser att individerna skall fÄ spendera sina egna resurser efter eget huvud. Trenden Àr en övergÄng frÄn en socialliberal politik till en nyliberal politik. De tendenser dÀr detta blir tydligast Àr i synen pÄ friskolorna och Äsikterna om hur befolkningen bör bli beskattade och vilket syfte som beskattningen har.

Politik i sociala medier : En studie om hur politiska ungdomsförbund anvÀnder sociala medier.

Titel: Politik i sociala medier - En studie om hur politiskaungdomsförbund anvĂ€nder sociala medier.Författare: Susanne Lundström och Anna-Lotta OhlĂ©nHandledare: Lars PalmExaminator: Ulrika SjöbergUtbildningssĂ€te: Högskolan i Halmstad, Sektion HĂ€lsa och SamhĂ€lleKurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, 61-90 hpDelkurs: C-uppsats, 15 hpÅr: 2009Syfte: Att förstĂ„ hur politiska ungdomsförbund anvĂ€nder sigav sociala medier.Teori: Dagordningsteorin, TvĂ„stegshypotesen,Diffusion of innovations.Metod: Som kunskapsteoretisk utgĂ„ngspunkt anvĂ€nds ett explorativt förhĂ„llningssĂ€tt. Metoderna har utgjorts av intervjuer samt innehĂ„llsanalys av webbplatser.Resultat: Sociala medier Ă€r och kommer med största sannolikhetatt förbli en viktig del av ungdomsförbundens arbete.Dock behövs en mer strategisk planering kring deras anvĂ€ndning. Utvecklingspotentialen hos sociala medier Ă€rstor. Det personliga mötet Ă€r stort och ökad anvĂ€ndningav sociala medier hĂ€nger ihop med en ökad anvĂ€ndningav just personliga möten.Nyckelord: Sociala medier, politiska ungdomsförbund,opinionsbildning, communitys, medlemsrekrytering..

Upplevd arbetsmiljö och kÀnsla av sammanhang hos omvÄrdnadspersonal

Denna uppsats studerar utvecklingen av begreppet frihet i Folkpartiets partiprogram mellan 1967-1997. Undersökningen tar hÀnsyn till partiprogram och program om nÀringslivspolitik samt utbildningspolitik. Det olika sammanhang som frihet presenteras i relateras till tre typer av frihet och idealtyper om socialliberal och nyliberal frihet.FörÀndringen av synen pÄ frihet gÄr till en viss del frÄn en frihetssyn dÀr alla skall ha möjlighet att förverkliga sin egen potential till en frihetssyn dÀr Folkpartiet anser att individerna skall fÄ spendera sina egna resurser efter eget huvud. Trenden Àr en övergÄng frÄn en socialliberal politik till en nyliberal politik. De tendenser dÀr detta blir tydligast Àr i synen pÄ friskolorna och Äsikterna om hur befolkningen bör bli beskattade och vilket syfte som beskattningen har.

Politiska Äsikter och attityder - hur mediepÄverkan skiljer sig mellan Àldre och yngre : En kvantitativ studie

Syftet med studien Àr att undersöka till vilken utstrÀckning mÀnniskor upplever att de pÄverkas av media i sina attityder och Äsikter kring politik, Och studera Äldersskillnader mellan Äldersgrupperna 18-25 och 65+. Vi ville Àven undersöka vilken inverkan medias politiska rapportering har pÄ respondenterna. Det gjordes en kvantitativ undersökning i form av en enkÀtstudie. EnkÀter delades ut till 104 respondenter, 52 i Äldersgruppen 18-25 och 52 i Äldersgruppen 65+. Resultatet visade att det finns vissa Älderskillnader i hur espondenterna upplever pÄverkan frÄn media i sina politiska Äsikter.

"SÄ kommer en person in som lÀnge har stÄtt utanför." : en jÀmförande studie av fyra svenska partiledares metaforbruk i partiledardebatt

 Syftet med uppsatsen Àr att undersöka fyra svenska politikers metaforbruk, dels för att se vilka skillnader och likheter som finns och dels för att se om dessa skillnader och likheter kan kopplas samman med politikernas ideologiska bakgrund. De politiker jag har undersökt Àr Mona Sahlin (s), Lars Ohly (v), Fredrik Reinfeldt (m) och Göran HÀgglund (kd). Mitt material Àr hÀmtat frÄn tvÄ av riksdagens partiledardebatter under riksmötet 07/08. UtifrÄn materialet har jag inriktat mig pÄ tre politiska frÄgor: arbetsmarknadspolitik, ekonomisk politik och Sverige och samhÀllet samt jÀmfört hur partiledarna refererar metaforiskt till dessa frÄgor. Jag har funnit bÄde skillnader och likheter i partiledarnas metaforbruk vad gÀller dessa tre politiska frÄgor.

Du Àr vad dina förÀldrar lÀste? : En komparativ publikstudie om nyhetskonsumtion, politiskt intresse och arvet frÄn förÀldrarna

Den hĂ€r uppsatsen försöker genom djupintervjuer med Ă„tta respondenter att förstĂ„ om det finns nĂ„gra skillnader i nyhetsintresse och -konsumtion samt politiskt intresse och engagemang, mellan personer som vĂ€xte upp i ett hem med och utan dagstidning. Om det uppkommer skillnader som inte gĂ„r att koppla till om man vuxit upp med eller utan dagstidning Ă€mnar den hĂ€r uppsatsen ocksĂ„ ge svar pĂ„ vad de skillnaderna dĂ„ kan bero pĂ„ och utbildning finns med som möjlig variabel. Detta görs för att förstĂ„ om mediearv pĂ„verkar individers intresse och engagemang för nyheter och politik med en ansats i att nyhets- och politiskt intresse ligger till grund för en demokrati. Den teoretiska ramen bestĂ„r av teorin om kunskapsklyftor samt tidigare forskning om att internet kan överbrygga dem. Även kommersialisering av medier samt samband mellan dagstidningslĂ€sning och demokratiskt engagemang gĂ„s igenom för att belysa olika personers olika utgĂ„ngspunkter. Studien kommer fram till att de mest nyhetsintresserade och politiskt engagerade vĂ€xte upp med dagstidning i hemmet och att den minst nyhetsintresserade och minst politiskt engagerade vĂ€xte upp utan dagstidning i hemmet.

Kyla som omvÄrdnadshandling för att lindra smÀrta vid injektionsgivning och blodkÀrlspunktion: en systematisk litteraturstudie

MÄnga personer upplever smÀrta i samband med injektioner och punktion av blodkÀrl. Applicering av EMLA Àr en effektiv smÀrtförebyggande farmakologisk intervention men dess verkningstid Àr lÄng. Lokal applicering av kyla kan vara en alternativ smÀrtlindrande omvÄrdnadshandling som Àr kostnadseffektiv och har en snabb verkningstid. Syftet med denna studie var att genom en systematisk evidensbaserad litteraturöversikt undersöka om lokal applicering av kyla lindrar personens smÀrta i samband med injektionsgivning och blodkÀrlspunktion, samt analysera eventuella risker vid interventionen. Studien omfattade 12 vetenskapliga artiklar.

UtvÀrdering av lokal styrelse i Veberöd - En deliberativ demokratisk utvÀrdering

This thesis evaluates the user board of the elememtary school in Veberöd, Sweden. In this process an evaluation model is developed. The model itself gets evaluated in a meta-evaluation to improve the model for future use.The starting point of the evaluation is the deliberative democracy theory. Although Sweden is a representative democracy an official desire exists to have a democracy with deliberative qualities. The evaluation model is constructed to fit this context and is therefore, not only, set out from classical goal-based evaluation but also from deliberative democratic evaluation.

<- FöregÄende sida 10 NÀsta sida ->