This survey examines how a regional archive, Värmland Archives, interprets and works from the departure point of national cultural accessibility goal ?Everyone should have the opportunity to participate in cultural life?. And it is also a comporative study of discourse regarding accessibility between Värmland Archives and some other actors in the archival cultural system. Critical discourse analysis, according to Norman Fairclough, is used as a theory method. A discourse analysis is made on empirical data based on document study and qualitative research interviews. My conclusion is that if the term Accessibility is seen as a focal point the accessibility discourse in the documents of Värmland Archives and of the other actors studied can not be clearly discerned. Värmland Archives´s interpretation of terms regarding accessibility analyzed in the survey, varies among the staff regarding how the archives and its services should be accessible, and what accessibility means in the context of the archives.

The municipality of Falkenberg is a result of a unification of several smaller municipalities in 1971, each one with a small library. This left Falkenberg with an unusual large amount of smaller branch libraries. The object of this thesis is to describe and try to understand the political conflicts that have erupted during the period 1971-1994. Through a case study containing press clippings from the local newspaper, different reports, political meeting protocols, a historical background of the library and a study of library specific norms and regulations I can create an image of the heated debate. The participants in this debate can be divided into politicians and civil servants and the conflict circles round the fact that from an economical perspective, there is not enough budget to keep all the small, local libraries.

Denna uppsats syftar till att se hur Nacka kommun styr sina bibliotek i offentlig och privat regi och om det finns en skillnad i synsättet på bibliotekets samhällsuppdrag mellan biblioteken som påverkar hur dessa tolkar och implementerar de krav som kommunen ställer. En förstudie gjordes i form av en observation på respektive bibliotek samt intervju med en ombudsman och en utredare för facket DIK för att få större inblick i ämnet. Intervjuer med respondenter från ett bibliotek som drivs i privat regi och ett offentligt bibliotek genomfördes samt en intervju med en utvärderingsexpert hos Nacka kommun. Informationen från dessa intervjuer analyserades sedan efter de utvalda organisationsteorier som valts ut efter uppsatsens syfte. Resultatet av analysen visade på en skillnad i synsättet hos respektive bibliotek både på ett organisatoriskt plan och i det utbud bibliotek erbjuder till medborgarna.

Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka gymnasieungdomars uppfattning av motivation i relation till kommunikationen av uppgifter och mål i styrdokumenten: Lpf 94 och Idrotten vill. Studien utgår från bandinspelade kvalitativa intervjuer av nio idrottligt aktiva gymnasieungdomar. Faktorer som sätts i samband med motivation av ungdomarna har genom hermeneutisk forskningsansats tolkats, i relation till faktorer i styrdokumnetens kommunikation av uppgifter och mål och mot bakgrund av tidigare forskning. Slutsatsatsen av studien är att gymnasieskola och idrott baserar och styr motivation mot verksamhetens kommunicerade uppgifter och mål i ett framtidsperspektiv som legitimeras av samhällsnytta. Innebörden av motivation för ungdomarna är baserad på subjektiva känslor, i ett här-och-nu perspektiv, och betraktas som en del av ungdomarnas förändrings- och självständighetsprocess.

Temat för uppsatsen har varit cykel och det utrymme cykeln får som transportsätt för persontransporter inom den fysiska planeringen. Det övergripande syftet i uppsatsen har alltså varit att studera cykelns roll inom svensk samhällsplanering, hur cykeln som transportsätt behandlas inom lokal, regional och nationell samhällsnivå och om det finns ett samband mellan nationell styrning, fysiska strukturer och cykel. Uppsatsens syfte har således varit att få en förståelse för nivåernas prioritet av transportsätt för persontransporter och att få en överblick av om och i så fall hur stadsstrukturers påverkan av cykelanvändningen hanteras. Följande frågor har ställts för att undersöka hur kommuner, regioner och den statliga nivån bedömer cykel som transportsätt i Sverige och vilken betydelse stadsstrukturer har. 1.1 Hur behandlas cykel som transportsätt på en nationell, regional och lokal nivå? 1.2 Går det att se ett samband mellan normer och riktlinjer som beslutas på nationell nivå i den planering för cykel som sker på lokal och regional nivå? 1.3 Behandlas sambandet mellan cykeltransport och glesa respektive täta stadsstrukturer inom kommunal översiktsplanering? Den empiriska delen består av två individuellt genomförda analyser av empiriskt material som representerade de olika nivåerna nationell, regional och lokal för att på så vis få en inblick i hur cykeln behandlades inom respektive nivå.

Syftet med denna undersökning är bidra med förklaringar till varför upplevdaljudkvalitetsskillnader kan uppstå mellan olika akters framträdanden vid event och festivalertrots att de använder samma utrustning och är i samma lokal och att förklaringarna ska utgöraen kunskapskälla för dem som eftersträvar en god ljudkvalité vid liveframträdanden.De metoder som har används är fallstudie, webbenkät, intervjuer och egen observation.Webbenkäten användes på Dreamhack Winter 2014 där en grupp undersökningsdeltagaresvarade på frågor om två olika DJ-akter på scenen i D-hallen, Elmia. Fem personer deltogsom intervjupersoner: scenansvarig från Dreamhack, tre ljudtekniker ifrån olika ställen iSverige och en person som jobbar med ljudteknisk konsultation och ljudmätning. Samtligaintervjuer genomfördes via mail. Intervjuerna eftersträvade att ge kunskap om dessa personersfunderingar kring ljudkvalitetsproblemet och scenansvarig svarade på frågor om scenen påDreamhack. En observation av upplevd ljudkvalitet och ljudteknikernas arbetssättgenomfördes av mig själv på Dreamhack Winter 2014.Resultatet från såväl enkätundersökningen som den egna observationen visar att inga storaupplevda skillnader fanns mellan de två akterna på Dreamhack Winter 2014.

Betydelsen av att ha ett arbete är något som ofta betonas i samhället men ändå finns det många som står utanför arbetsmarknaden, bland annat funktionshindrade. Forskning visar att av alla funktionshindrade är de med psykiskt funktionshinder de som har lägst sysselsättningsgrad. Psykiskt funktionshindrades förutsättningar till arbete/sysselsättning blir därför en central utgångspunkt i denna studie. Denna C-uppsats är en kvalitativ deskriptiv studie som syftar till att beskriva och analysera hur verksamheter på lokal nivå utformat stöd- och hjälpinsatser för att stödja och hjälpa människor med psykiskt funktionshinder till att få delaktighet i arbetslivet. För att kunna besvara syftet med studien har studien avgränsats till att undersöka hur det ser ut i Örnsköldsvik.

This study aims to map the opinions and attitudes of lokal elected officials regarding corruption and corruption preventing measures. The study also attempt to determine weather opinions differ based on the interviewed party political affiliations. The study material of the thesis is therefore largely based on interviews with elected representatives from the municipalities; Älmhult, Lessebo and Tingsryd.  .

The aim of this thesis is to map the intellectual base, and identify the general research interests, of Cultural Policy studies. In addition to this the thesis also aims to trace the uses of theoretical and conceptual approaches within the identified research interests. This is done by analysing citations from 130 articles published in the leading scientific journal International Journal of Cultural Policy between the years 2002-2007 using the bibliometric method author cocitation analysis (ACA). The results of the ACA confirm the overall notion that the research field of cultural policy studies is an ambiguous one, even when it?s studied with a quantitative method specialised in uncovering hidden structures within a given field as ACA.

Titel: Andra Avenyn ? Omskrivet eller nedskrivet?Författare: Alexandra Bengtsson & Patrik LindbergKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs UniversitetTermin: Höstterminen 2008Handledare: Marie GrusellSidantal: 68 sidor, inklusive bilagorSyfte: Syftet med undersökningen är att undersöka hur dagspressen har skildrat Andra Avenyn som en nöjesnyhet.Metod: En kvantitativ kartläggning och en kvalitativ textanalysMaterial: 12 artiklar från Aftonbladet, Göteborgs-Posten,Göteborgs Tidningen och Svenska DagbladetHuvudresultat: Utifrån vårt resultat har vi kunnat dra slutsatser om vad som utmärker en nöjesnyhet om Andra Avenyn. Vi har setttydliga tendenser till att den ofta berör en känd person. Vi har även sett både positiva och negativa inslag. Den har inte berört personers privatliv i den utsträckning viförväntat oss.

In this paper we have chosen to work with both the background to the Library Act § 7a and followed the process of creating the library plan of Helsingborg City Library. We have tried to follow the process through the public text documents that are available. We start by giving a background to the library act and its additional § 7a. Then we give a recap of the emergence of the modern public libraries in Sweden during the last century until today. When the working group at the City Library in Helsingborg was working with the library plan, they had to take in count the strategic goals set up by Region Skåne, since Helsingborg is place in that area.

Företagen försöker skapa en tilltalande lokal för kunden, dockinte på ett organiserat och systematiskt sätt. Ingen avrespondenterna vid intervjun hade vetskap om servicescapebegreppet och hur stor påverkan det har för kundens upplevelseav tjänsten. Ett mer aktivt och förbättrande av servicescapedimensionerna inom företagen bör skapa en bättre upplevelseför kunden..

This Bachelor?s thesis examines and describes the governmental cultural policy in Sweden. The relation between the state and the market in society is in focus. Earlier research is used to describe the development of cultural policy in Sweden after the world war two until today. Two governmental bills are examined and described, one from 1974 and one from 2009.

SyfteUppsatsens syfte är att skapa förståelse för hur sociala ideella organisationer på lokal nivå kommunicerar vid rekryteringsprocessen av volontärer samt hur de aktivt arbetar med kommunikation för att utarbeta långsiktiga relationer gentemot volontärer. För att besvara uppsatsens syfte formulerades två forskningsfrågor:Hur kommunicerar sociala ideella organisationer för att rekrytera nya volontärer?Hur kommunicerar sociala ideella organisationer för att bibehålla och stärka relationen gentemot befintliga volontärer?MetodFör att besvara uppsatsens syfte har en kvalitativ forskningsstrategi använts. Denna forskningsstrategi tillät en djupgående analys av teoretisk och empirisk data som samlats in via sekundära källor samt tio personliga intervjuer. Uppsatsarbetet har skett i linje med abduktion då vi har arbetat med insamling av teoretisk  och empirisk data parallellt.SlutsatserDenna uppsats har format en förståelse kring vikten av förtroendeskapande inom sociala ideella organisationers kommunikationsprocess gentemot potentiella samt befintliga volontärer.

BakgrundForskning och litteratur lyfter fram att specialundervisningen är problematisk för så väl elever som lärare. Det framkommer att elever kan må dåligt, känna sig utanför, få dålig självkänsla och missa kunskaper som eleverna borde få med sig.SyfteSyftet med studien är att kartlägga och analysera hur elever upplever särskild undervisning och/eller specialundervisning. Med särskild undervisning/specialundervisning menar vi att elever som är i svårigheter får lämna ordinarie undervisning för att få stöd av annan pedagog och i annan lokal.- Hur ser elever på sina kunskaper?- Hur resonerar elever om specialundervisning?MetodI studien har vi använt oss av en kvalitativ metod, där vi använder oss av halvstrukturerade intervjuer. Vi hade ett frågeformulär inför intervjuerna med några huvudfrågor och teman, där vi hade möjlighet att ställa de följdfrågor som situationen inbjöd till utan att ha en given ordning på frågorna i förväg.