Abstract Månsson Marielle 2011. Adopterade och identitet Syftet med undersökningen är att studera hur internationellt adopterade ungdomar ser på sin identitetsutveckling under skoltiden, särskilt under grundskolans senare år. Frågeställningarna är: * Hur upplever internationellt adopterade ungdomar att deras utseende påverkar självbilden? * Hur ser de på sitt identitetsskapande under skoltiden? * Vilka tankar under skoltiden hade internationellt adopterade ungdomar kring sitt ursprung? I den tidigare forskningen nämns det att internationellt adopterade ungdomar ofta känner sig som svenskar men på grund av sitt icke-vita utseende kan de ses som icke-svensk av andra individer i samhället. Det är vanligt att den adopterade känner sig bristfällig, underlägsen och ful på grund av sitt utseende.

Studiens syfte är att försöka ta reda på hur man kan arbeta med unga män i riskzonen att utveckla en kriminell identitet och därmed försöka låta verksamheten K.A.M.P vara ett exempel på detta arbete. Våra frågeställningar är: Vilka metoder i verksamheten K.A.M.P leder ungdomarna bort från kriminell identitet? Varför riktar sig verksamheten K.A.M.P endast till unga män? På vilket sätt påverkas och förändras ungdomarnas identitet av verksamheten K.A.M.Ps inriktning?Genom kvalitativ ansats i form sex intervjuer med ledare och ungdomar har vi försökt att ta reda på vilka metoder som verksamheten bygger på samt hur deltagarna upplever att det är att vara med. I vår studie har vi varit intresserade av att se om deltagarna i verksamheten har genomgått någon förändring i sin identitet. Vi har därför använt oss utav begreppet maskulinitet för att försöka ta reda på denna förändring.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om fotbollssupportrar tillämpar sitt supporterskap som ett sätt att finna mening med sitt liv, samt undersöka om denna känsla av mening appliceras på deras vardag som ett nav vilket de bygger sitt liv. Mitt material bygger på intervjuer som jag genomfört med sex fotbollssupportrar, vilka stödjer olika lag i Sverige. Mitt material har analyserats främst med Peter Berger, Brigitte Berger och Hansfried Kellners The Homeless Mind där de menar att i kölvattnet av moderniseringen och sekularisering upplever människan en avsaknad av identitet och en psykologisk hemlöshet som människan försöker undvika genom att hitta nya sätt att hitta mening och syfte i livet. Fredrik Schougs Intima Samhällsvisioner och Christian Engstrands Religion och Fotboll har också varit användbara i min studie. Alla mina deltagare visar tecken på att de använder supporterskapet för att finna en gemenskap, en identitet och ett existentiellt alternativ i livet.

Syftet med detta arbete är att belysa neopaganers religiositet i en relevant samhällskontext där religion blivit något personligt och nästintill tabubelagt. Med en fenomenologisk forskningsansats har fem neopaganers upplevelser studerats ifråga om hur de i dagens Sverige skapar och upprätthåller sina religiösa identiteter. I ljuset av Geertzs resonemang om religion som ett kulturellt system av meningsfulla symboler har jag beskrivit neopaganernas livsvärldar och med hjälp av Jenkins teori kring social identitet som förklaringsmodell har jag analyserat skapandet och upprätthållandet av informanternas religiösa identiteter. Slutligen har det framkommit att neopaganer endast har möjlighet att skapa och upprätthålla religiösa identiteter i och genom sin kollektiva neopaganska identitet då det i dagens samhälle ges ett större erkännande till organiserade grupper än till individer. De skapar och upprätthåller sina neopaganska identiteter genom att umgås med likasinnade och skapa identitetsprospekt utifrån vilken publik de vänder sig till.

Intentionen med detta arbete är att uppmärksamma citizenship education som blivit allt mer betydande när det gäller skapandet av nationell enighet/identitet i Kenya. Mer specifikt innebär det att arbetets syfte var att undersöka hur utvalda kenyanska gymnasielärare arbetar med att förmedla kunskapen om citizenship education för att skapa nationell identitet och vilket innehåll som presenteras. Bifrågan blir om lärarna därefter uppmanar eleverna på något sätt att praktisera den kunskap som förmedlas i skolan om demokratiska rättigheter i samhället. För att besvara undersökningens frågeställningar har jag granskat dokument, i form av litteratur och databaser samt genomfört intervjuer, vilka sedan har analyserats. Respondenterna i intervjuerna har fått svara på likvärdiga frågor och ämnesområden där sedan dessa har satts i kontrast mot varandra för att frambringa eventuella differenser.

Denna undersökning är en analys av fem ungdomar med invandrarbakgrund. I uppsatsen har jag använt mig av intervjuer för att få fram den empiri som jag grundar min analys på. Adriana kommer från Bosnien, Zelko är född och uppvuxen i Sverige av kroatiska föräldrar, Natasha kommer fram Tjetjenien, Noah kommer från Irak och Albina kommer från Montenegro. Genom att fått ta del av respondenternas berättelser om vem de är, hur deras liv sett ut och hur de har upplevt sina migrationer har jag undersökt hur deras identitetsskapande påverkats av detta. Syftet är att analysera och få en inblick i hur några ungdomar med invandrarbakgrund identifierar sig själva i samhälle där de ses som invandrare.

Uppsatsens syfte är att, med hjälp av teorier om symboliskt kapital och om identitet, finna svaret på hur, och om, husmanskosten och begreppet husmanskost förändrats med tiden och hur det konstrueras en kvalitetsstämpel i begreppet utifrån idéer om det ?svenska? och det ?genuina?. Den har även som syfte att diskutera matens betydelse för kulturarv, identitetstillhörighet och svenskhet. Genom att leta efter förändringsprocesser och attityder i kokböcker kommer jag visa på förändringar i begreppet husmanskost och hur begreppet får en förändrad användning. Vår kokbok säger sig spegla samhället genom att vara ?i sin samtid? och därmed blir min undersökning intressant då man med det synsättet kan dra slutsatser om samhället, etnicitet och konstruerandet av vad svenskhet är.

Syftet med denna studie var att kartlägga hur rådgivares arbetsrutiner och förhållningssätt på en lokal sparbank påverkar relationen mellan bank och kund. För att besvara syftet ställdes tre forskningsfrågor om hur rådgivare: bygger och bevarar relationer: agerar i kundrelationer för att öka lojaliteten: och hur rådgivares relationer med kunder påverkas av arbetsgivarens krav. En fallstudie genomfördes med tre telefonintervjuer med privatmarknadschefen och två rådgivare på Tjörns Sparbank. Studiens resultat visade att rådgivare på en lokal sparbank har stor inverkan i byggandet och bevarandet av kundrelationer. Det visades sig även att rådgivare hade en stor inverkan i kundhanteringen för att öka lojaliteten, vilket är viktigt för att generera lönsamma kunder.

Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur avgörande nationella skolreformer mottagits och anammats på lokal nivå från år 1931 fram till och med läroplanen 1962. Undersökningen riktar in sig på den skoltidning som utgavs i Orsa, i norra Dalarna, under perioden 1931 och 1985. De teoretiska utgångspunkterna har i huvudsak hämtats från Tomas Englunds avhandling Samhällsorientering och medborgarfostran i svensk skola under 1900-talet. I uppsatsen ställs frågor om hur den skolpolitiska, de didaktiska och den pedagogiska utvecklingen, såsom den ter sig i Orsa skoltidning, stämmer överens med den motsvarande nationell utveckling och vilka pedagogiska och didaktiska åtgärder och konsekvenser reformerna fått på den lokala nivån. Resultatet visar på en stor grad av acceptans och anpassning hos lokalbefolkningen, men också motstånd och lokal självkänsla.

Syftet med denna uppsats är att undersöka svenskämnets identitet och attityden till ämnet. Undersökningen är riktad till elever i år 9, svensklärare och lärare i andra ämnen. Hur ser dessa informantgrupper på ämnet och ämnets roll i skolan? Undersökningen grundar sig i tre olika frågeformulär (bilaga 1, 2 och 3) och den är utförd med både kvantitativ och kvalitativ metod.Resultatet från undersökningen visar att attityden till svenskämnet i stort är positiv. När det gäller ämnets identitet och kärna visar resultatet på ett till ytan sett helhetsämne men ämnet verkar splittrat då vi gör en fördjupad tolkning av svaren.

Studiens syfte var att beskriva och analysera hur ungdomar anser att sociala medier påverkar identitet och socialt samspel ungdomar emellan. Genom en fokusgruppsintervju har ungdomar kommit till tals och sinsemellan fått chansen att diskutera frågor kring sociala mediers påverkan på såväl, beteenden och delaktighet, som självbilden. Resultatet ger en bild av att sociala medier riskerar att få konsekvenser på ungdomarnas självbild och interaktion. Främst då fokus hamnat på att via sociala medier förmedla och upprätthålla bilden av sig själv som den perfekta, med dyr livsstil och sunda levnadsvanor. Vilket ungdomarna anser problematiskt, stressfullt och ångestladdat, den negativa påverkan är dock bara en sida och de sociala medierna framstår som viktiga arenor i ungdomars liv..

Facebook är världens mest erkända sociala medium med störst marknadsandel och flest användare. Nästintill 70% av 16-25-åringar i Sverige är dagligen aktiva på Facebook. I dagens samhälle har vi en delad identitet med en så kallad offline- och online-identitet. Det blir allt viktigare att utveckla sin online-identitet på sociala medier, som exempelvis på Facebook. Ett sätt att utveckla sin online-identitet är att dela personlig information.

Jag har gjort en undersökning i form av en textanalys av en lokal skolplan samt en kvalitativ intervju. Bakgrunden till arbetet kommer från tidigare undersökningar som visat att skolorna har svårt att nå upp till det nytänkande som kursplanen i geografi kräver. Syftet med min undersökning är att se om jag genom den kommunala skolplanen kan finna stöd för att man i denna kommun satsar på att stärka skolämnet geografi. Min undersökning visar att den lokala skolplanen 2005 ? 2008 i kommunen inte lägger stor vikt att satsa på geografiämnet som helhet i skolan. Däremot har jag fått fram resultat som visar att skolorna genom den lokala skolplanen får extra stöd i att utveckla undervisningsmetoder för begreppen demokrati och jämställdhet. Positivt är även att jag funnit att kommunen, genom Naturskolan, satsar på just de geografiska begrepp som många elever enligt tidigare forskning anser svåra, nämligen de naturvetenskapliga..

Denna studie har bedrivits, för att synliggöra hur bloggare framställer sin identitet relaterat till kost och träning. Vi har valt att rikta in oss på bloggar, eftersom bloggen kan ses som en plats där individen har stor frihet för uttryck. Tidigare forskning skildrar hur skiljelinjen mellan en offline-identitet och en online-identitet är svårdragen, men synliggör hur de båda identiteterna liknar varandra. Det synliggörs även att individen ser bloggen som en säker plats för uttryck, vilket ofta resulterar i att bloggen antar en dagboksliknande form, eller att den generellt rör vardagliga händelser och är rik av personlig information i relation till bloggaren. Samtidigt synliggör tidigare forskning att sociala medier har kommit att bli en central punkt för marknadsföring, och dessa forum har på grund av detta blivit mål för placering av annonser, hyperlänkar etcetera. Vår studie har visat att bloggare framställer sig själva som individer som utesluter livsmedel i sin kost, och detta för att de uttrycker att det är fördelaktigt att vara nyttig, samt att de ser sin träning som resultatfokuserad, och använder en PT som hjälpmedel för att frambringa största möjliga resultat..

Syftet med denna uppsats är att utifrån en receptionsanalys av Härskarringens bilder av män diskutera mediepedagogikens roll i skolan, samhället och i elevens skapande av en egen kulturell identitet. Jag har genomfört två gruppintervjuer med totalt sex respondenter, tre pojkar och tre flickor. Detta källmaterial analyserades med hjälp av annan vetenskaplig forskning och teori. Min undersökning visar att elevers kulturella identitet delvis är sammankopplad med hur man uppfattar medier. Respondenterna problematiserade även medias inverkan i skapandet av en kulturell identitet.