Sökresultat:
1094 Uppsatser om Lokal förankring - Sida 55 av 73
JĂ€rn och en stads grundande : ? Filipstad ur ett lokal- och mikrohistoriskt perspektiv
I denna c- uppsats har en undersökning gjorts om interaktionen och samspelet mellan medlemmarna pÄ ett forum som Àr ett av de frÀmsta diskussionsforumen för homo- och bisexuella förÀldrar/blivande homo- och bisexuella förÀldrar. Syftet med undersökningen var att Àr fÄ ökad insikt om den sociala interaktionen pÄ forumet med hjÀlp av dessa tre frÄgestÀllningar: Hur ser interaktionen/samspelet ut mellan medlemmarna pÄ forumet? GÄr det att utlÀsa sÀrskilda teman utifrÄn inlÀggen? PÄ vilket sÀtt kan forumet tÀnkas vara till nÄgon hjÀlp för medlemmarna?Den teoretiska ramen för denna uppsats innefattar Stephen P. Robbins kommunikationsprocessteori, interaktionsspiralen som beskrivs av Sven Windahl, Signitzer & Olson, Jonathan H. Turners teori om sociala processer, samt en del av Hartmut B.
Utformning och drift av ventilationen i en förskola. En jÀmförelse mellan CAV och VAV-system.
Dagens samhÀlle Àr i behov och strÀvar efter att fÄ ner energianvÀndningen. Inte minsti byggsektorn dÀr nyare teknik och smarta innovationer gör att vi kan sÀnka vÄrenergiförbrukning och dÄ Àven fÄ ner vÄra energikostnader. Ett sÀtt att reducera dessabÄda faktorer Àr att byta ut gamla ventilationslösningar mot nya mer energieffektivasystem. Att vÀlja en viss typ ventilationssystem Àr dÀremot inte alltid ett enkelt beslutdÄ det finns ett flertal olika principer av system man kan utgÄ ifrÄn för att ventilera enlokal och skapa ett bra inneklimat. De enklaste ventilationssystemen ger ett konstantluftflöde medans man med mer avancerade system kan anvÀnda sig av varierandeluftflöden för att förse en lokal med frisk luft utefter det behov som finns.Denna rapport har i sin helhet tittat pÄ de förutsÀttningar som finns dÄ man utformarett ventilationssystem för en förskola.
Bedömning av elever i praktiken, Styrdokumentens tillÀmpning i den svenska grundskolan
I samtal om vÄra erfarenheter av arbete och praktik i skolan har vi kommit fram till att
bedömning av elevers kunskaper inte alltid görs i enlighet med den mÄlrelaterade
skolans förordningar. VÄr iakttagelse omfattar inte bara prov och betygsÀttning. Den
omfattar Àven den dagliga verksamhetens utformning med hÀnsyn till
kunskapsbegreppet sÄsom det formuleras i de lÀro- och kursplaner och den pedagogiska
bedömning som utgör grunden för vÄr syn pÄ bedömning. Syftet med vÄrt arbete Àr att
belysa om styrdokumenten stÀmmer överens med den vardag i vilken lÀrare bedömer
elever utifrÄn skolans styrdokument och traditioner som pÄ lokal nivÄ formar praxis. Vi
diskuterar vad man kan göra för att minska avstÄndet mellan dokument och praktik
genom stÀndiga samtal.
SÄ mycket mer Àn bara mÄl...
Denna studie behandlar mÄlstyrning i praktiken och hur styrningen tar sig uttryck i en offentlig organisation, i detta fall Polisen. Inom polisorganisationen sÀtts mÄl pÄ nationell, regional och lokal nivÄ. Den övergripande forskningsfrÄgan handlar om hur mÄlstyrningen i praktiken, inom Polisen, skiljer sig ifrÄn teorin. Studien förklarar ocksÄ i viss utstrÀckning varför en diskrepans mellan teori och praktik sker. I undersökningen anvÀnds David Otleys (1999) ramverk för strukturering av en organisations styrkedja.
Som guider till bra musik : En undersökning om musikkritikers bakgrund, förtroende och erfarenhet av musikkritiken
Den hÀr undersökningen fokuserar pÄ vilka som bedriver musikkritik i Sverige idag och hur den ser ut. Uppsatsen bygger pÄ teorier kring att det finns en jÀmbördig smak bland musikkritiker. Syftet Àr att undersöka musikkritikers bakgrund för att hitta mönster samt att se hur musikkritiker tÀnker kring musikrelationer, smak och förtroende.Det analyserade materialet bestÄr av sex stycken kvalitativa intervjuer med aktiva musikkritiker. De intervjuade kommer frÄn olika medier dÀr musikkritik bedrivs, dÀribland etermedia, lokal-/kvÀllstidning, musiktidning samt musikblogg.Som teoretisk utgÄngspunkt ligger Bourdieus fÀltteorier med fokus pÄ habitus och kapital. Kort sammanfattat hur musikkritiker kan skaffa sig förtroende inför sin publik samt om det finns mönster som kan förklara varför sÄ mÄnga musikkritiker tycker likadant.
Vilka metoder anvÀnder  förskolans pedagoger sig av för att frÀmja kvalitetsutveckling? : En undersökning av vilka verktyg som förskolans pedagoger bedömer varamer frÀmjande Àn andra för förskolans utvecklingsarbete
NÀr kommunerna övertog utbildningsansvaret för förskola och skola pÄ 90-talet uppmuntrades ocksÄ förekomsten av lokal utveckling och mÄngfald och det var vid denna tidpunkt som ansvaret för kvalitetsutveckling av verksamheterna sköts Ànnu lÀngre ut till att slutligen landa helt och hÄllet pÄ rektorer och lÀrare. I samband med detta ökade krav pÄ förskolans pedagoger och i samband med att förskolan fick en egen lÀroplan kom pedagogisk dokumentation att bli ett viktigt arbetsredskap för att följa barnens lÀrande och utveckling. Pedagogisk dokumentation har kommit att bli ett arbetsredskap som de allra flesta förskoleverksamheter anvÀnder sig av idag för att möjliggöra att detta krav blir till en realitet. Arbetsredskapet Àr dock ett vÀldigt brett begrepp som inbegriper flera olika verktyg som Àr anvÀndbara för att frÀmja kvalitet och utveckling i förskolans verksamhet. Fokus för denna magisteruppsats har varit att undersöka vilka metoder inom pedagogisk dokumentation som förskolans pedagoger anvÀnder sig av för att frÀmja kvalitetsutveckling, samt att undersöka om pedagogerna bedömer att nÄgra verktyg Àr mer frÀmjande Àn andra för förskolans utvecklingsarbete.Med hjÀlp av webbenkÀter har ett informationsunderlag kunnat samlas in via yrkesverksamma pedagoger i förskolan.
Arbetsplatsen som arena för lÀrande : En studie av förutsÀttningarna för att arbeta och lÀra i ett öppetkontorslandskap
Ăppna kontorslandskap Ă€r ett sĂ€tt att möblera arbetsplatser sĂ„ att fler personer ryms i samma lokal. Dessa landskap anses förbĂ€ttra utbytet av information, skapa möjligheter till samarbete, ge verksamheten en starkare organisationskultur samt förbĂ€ttra lönsamheten för organisationen. Samtidigt finns det forskning som visar att de öppna kontorslandskapen kan pĂ„verka medarbetarnas personliga integritet och arbetstillfredsstĂ€llelse negativt. Dessutom finns det en risk för sĂ€mre fysisk arbetsmiljö. Syftet med vĂ„r studie Ă€r att undersöka vilka förutsĂ€ttningar som gynnar medarbetares möjligheter att utföra sina arbetsuppgifter i ett öppet kontorslandskap pĂ„ en specifik organisation.
KartlÀggning över regionalt nyföretagande : En studie om nyföretagande i Norrbottens lÀn
Arbetslösheten i Sverige ökade och nÄdde rekordhöjder under första halvan av 1990-talet. En metod för att minska ned denna blev att investera i nyföretagande. För att kunna öka nyföretagandet har forskare funnit att det krÀvs förstÄelse för vad som motiverar mÀnniskor att starta företag. De har kommit fram till att individer kan drivas av tvÄ olika motiv för att starta företag, dels frivilligt företagande och dels tvÄng. Utöver motivationen pÄverkar Àven strukturen i omgivningen.Syftet med denna undersökning Àr att dels ge en beskrivning över hur strukturen kan pÄverka nyföretagandet i en region, och dels att undersöka vilken bakgrund och vilket motiv personer som startar företag har.
Nationellt miljökvalitetsmÄl pÄ lokal nivÄ : en fallstudie av arbetet med miljökvalitetsmÄlet Ett rikt odlingslandskap i Lunds kommun
Several thousand years of human impact on the landscape in the form of cultivation is the
reason to many nature- and culture values in the agricultural landscape today. Intensification
and rationalization has led to vast monocultures and has forced many farms to close down.
These trends have increased in the last years and constitute great threats to the values of the
cultivation landscape. The purpose with the environmental objective A varied agricultural
landscape is to protect these values.
The environmental action plan of the municipality of Lund (LundaEko) 2006-2012 is built on the
16 national environmental objectives. The purpose with this paper is to put together material that
the municipality of Lund can use in their work with modifying the local intermediate goals for
the environmental objective A varied cultural landscape. The overall issue for this paper is
?What has happened with the state of the cultivation landscape in the municipality of Lund since
LundaEko was approved in 2006?? The paper seeks to portrait the current conditions of the
following fields: meadows and pastures, organic farming, exploitation threats to agricultural
land, landscape elements with cultural values and species that are threatened.
Utvecklingen gÄr i en grönare riktning : En studie om ekoturismens inverkan pÄ destinationsutvecklingen i Kalmar lÀn
Det finns ett ökat medvetande om de effekter som turismen medför och för att undvika de negativa effekter som kan uppstÄ prÀglas utvecklingen alltmer av ett hÄllbart och lÄngsiktigt tÀnkande. Ekoturism Àr en form av turism som vÀxt fram med utgÄngspunkt i en sÄdan filosofi. Den innebÀr ett förhÄllningssÀtt samt Àven en utvecklingsmodell som strÀvar efter att gynna destinationen och skapa en lokal ekonomisk tillvÀxt. De principer som definierar ekoturismen kan ofta identifieras i den samtida planerings- och utvecklingsfilosofin. Studiens syfte Àr att undersöka hur de principerna kan integrera i utvecklingen pÄ en destination som Kalmar lÀn.Undersökningen utgÄr frÄn en deduktiv ansats och med en teoretisk utgÄngspunkt har jag fördjupat mig i den tidigare forskningen för att finna samband dÀr de bÄda begreppen ekoturism och destinationsutveckling kan ses integrera med varandra.
Tillstyrka eller avstyrka
Denna studie behandlar mÄlstyrning i praktiken och hur styrningen tar sig uttryck i en offentlig organisation, i detta fall Polisen. Inom polisorganisationen sÀtts mÄl pÄ nationell, regional och lokal nivÄ. Den övergripande forskningsfrÄgan handlar om hur mÄlstyrningen i praktiken, inom Polisen, skiljer sig ifrÄn teorin. Studien förklarar ocksÄ i viss utstrÀckning varför en diskrepans mellan teori och praktik sker. I undersökningen anvÀnds David Otleys (1999) ramverk för strukturering av en organisations styrkedja.
TvĂ„ tidningsvĂ€rldar vid Ăresund. Sydsvenskan och Berlingske Tidende - en komparativ analys.
Ăresundsregionen Ă€r idag en region i förĂ€ndring. De senaste Ă„ren har danska och svenska medborgare börjat arbeta, bo eller pĂ„ annat sĂ€tt vistas pĂ„ andra sidan sundet i allt högre grad. TillvĂ€xten Ă€r hög och Malmö och Köpenhamn integreras pĂ„ ett sĂ€tt som Ă€r ovanligt för stĂ€der lokaliserade i olika lĂ€nder. Ă
r 2004 bosatte sig fyra gÄnger sÄ mÄnga danskar i SkÄne som under 1998 vilket innebÀr en ökning frÄn 800 till 3 200 personer per respektive Är. Antalet pendlare som bor i SkÄne och var dag Äker över bron för att arbeta i Danmark har enligt en artikel i Dagens Nyheter ökat med 40 procent det senaste Äret och enligt samma tidning förvÀntas den totala pendlingen över bron om 10 Är vara dubbelt sÄ stor om som idag.
Internationell kompetensförsörjning : tre svenska företags erfarenheter av expatriering och expertskatten
FrÄgestÀllningar: Hur anvÀnder svenska multinationella företag expatriering? Hur fungerar expertskatten i förhÄllande till dess syfte? Vilka konsekvenser medför anvÀndandet eller icke-anvÀndandet av expertskatten för företagen?Syfte: Syftet Àr att undersöka hur svenska multinationella företag anvÀnder sig av expatriering som kompetensförsörjning och i det perspektivet utreda huruvida expertskatten fungerar i förhÄllande till dess syfte.Metod: En tvÀrsnittsundersökning genomfördes vid insamling av det empiriska materialet. PrimÀrdata samlades in med hjÀlp av intervjuer frÄn tre undersökningsföretag. Viss kompletterande sekundÀrdata har Àven bidragit till undersökningen.Slutsatser: Vid de tillfÀllen dÄ företagen inte kan tillgodose sitt kÀrnkompetensbehov pÄ en lokal marknad Àr expatriering en metod att tillgÄ. Expatriering leder dÄ till en kunskapsförflyttning över de nationella grÀnserna.
Klimatstyrning ? en branschanalys : Struktur och problemomrÄden för energieffektivisering i fastighetssektorn
Energieffektivisering Àr en trend som för nÀrvarande genomsyrar hela samhÀllsdebatten. Politiska reformer för energieffektivisering som genomförs pÄ sÄvÀl lokal som global nivÄ pÄverkar Àven hur aktörer inom nÀringslivet fattar olika beslut. En sektor dÀr pÄverkan varit speciellt stor Àr bygg- och fastighetssektorn, som bedöms stÄ för nÀrmare 40 procent av samhÀllets energiförbrukning. PÄtryckningar frÄn myndigheter, hyresgÀster och andra intressenter samt ett stigande energipris uppmanar mÄnga fastighetsÀgare att se över sina fastigheters energiÄtgÄng vid drift och förvaltning. Samtidigt medför den snabba teknikutvecklingen inom byggnadsautomation för vÀrme, ventilation och kyla att nyproducerade fastigheter idag har mycket stor effektiviseringspotential.
GER LOJALITETSPROGRAMLOJALARE KUNDER? : Varför ska butiken ha kundklubb?
Det har blivit viktigare att kunna hÀvda sig pÄ marknaden gentemot de nu mÄnga stormarknader och kedjor som expanderar och blir fler. Vi tÀnker beröra de Àmnen som handlar om butikers miljöer. Förutom sortiment och pris kan butiker konkurrera pÄ marknaden om de har och anvÀnder sig av en fungerande butiksmiljö. Om butikspersonalen arbetar aktivt och har en attraktiv och sÀljande miljö i sin butik kan butiken konkurrera trots att det Àr en lokal handlare med smÄ resurser. DÀrför kommer denna rapport att handla om den exteriöra, interiöra och psykosociala miljö och hur den lokala handlaren anvÀnder sig av dessa miljöer.