Sök:

Sökresultat:

1094 Uppsatser om Lokal förankring - Sida 39 av 73

Arbetskraftsinvandringens betydelseför samhÀllet Gislaved : BerÀttelser om arbetskraftsinvandringen frÄn Jugoslavien tillSvenska Gummifabrik AB i Gislaved 1962-1973.

Avsikten med uppsatsen har varit att ur ett arbetskraftsinvandringsperspektiv nÄ enfördjupad kunskap och förstÄelse kring arbetskraftsinvandringen till Sverige medsÀrskilt fokus pÄ rekryteringen av utlÀndsk arbetskraft till Svenska Gummifabrik ABÄren 1962-1973, samt att utröna vilka effekter denna arbetskraftsinvandring har haftpÄ samhÀllet Gislaved.Jag har genomfört fyra öppna intervjuer med jugoslaviska arbetskraftsinvandrare frÄndenna period och sedan jÀmfört de tankar jag tagit del av med relevanta kÀllor samtlitteratur om arbetskraftsinvandringens betydelse. Det gav mig förutsÀttningar att sehur den rekryterade arbetskraftsinvandrarens berÀttelser förhÄller sig till allmÀntaccepterad litteratur i Àmnet. Jag kan dÀrigenom se om förhÄllandet skiljer sig pÄlokal och nationell nivÄ.Studien har resulterat i en ökad kunskap om hur arbetskraftsinvandringen har gÄtt tilloch motiverats av Gummifabriken nÀr arbetskraftsbehovet var som störst. Detta harjag genomfört med hjÀlp av bevarat arkivmaterial, litteraturstudier samt dedjupintervjuer som genomförts. Undersökningens resultat visar att de invandradestankar vÀl stÀmmer överens med de kÀllor samt litteratur jag presenterar ochundersökningen ger en förstÀrkt bild av redan skriven litteratur i Àmnet.

UtvÀrdering av verktyget Lokalekonomisk analys, LEA : nÀsta steg, att finna och nyttja lokalt kapital?

För att utveckla landsbygden behövs fungerande verktyg att arbeta utifrÄn. Lokalekonomisk analys, LEA, Àr ett sÄdant verktyg som funnits i snart femton Ärs tid. En Lokalekonomisk analys ger statistik över exempelvis in- och utflyttning, befolkning och disponibel inkomst. Verktyget bestÀlls och köps av Statistiska centralbyrÄn. Som med de flesta verksamheter behöver LEA uppdateras för att kunna bemöta de behov som finns och anpassas till den teknik som Àr tillgÀnglig i dagslÀget.

StudievÀgledares och rektorers tankar om prao i grundskolan

Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka hur praoverksamheten ser ut och fungerar i dagens grundskola. Vi vill Àven fÄ en insikt i rektorers och studievÀgledares Äsikter om praon, dess för- och nackdelar. Hösten 2006 beslutade Varbergs kommun att helt ta bort den traditionella praoverksamheten efter att de fÄtt varningar ifrÄn arbetsmiljöverket att skÀrpa sÀkerheten för eleverna dÄ de Àr ute pÄ prao. Denna hÀndelse vÀckte en debatt huruvida det Àr dags för en förÀndrig av praoverksamheten och det Àr med detta i Ätanke vi genomförde vÄr undersökning. I undersökningen stÀller vi oss frÄgor som: Vilka för- och nackdelar finns det med traditionell resp.

TrÄngfors bruk 1628-1915

Denna uppsats syftade i att undersöka en civilförsvarsanlÀggning lokaliserad i Arlaberget utanför Köping genom en studie pÄ lokal nivÄ. För att placera den lokala undersökning i ett större sammanhang presenterades först en sammanstÀllning av de nationella försvarssatsningar som Àgde rum i Sverige under det kalla kriget i uppsatsen. Satsningar inom bÄde det civila och militÀra försvaret presenterades i denna redogörelse. Denna redogörelse visar att omfattande satsningar gjordes pÄ det civila och militÀra försvaret, satsningar som kan förstÄs utifrÄn tankar om folkhemmet.Ett antal frÄgor formulerades för att undersöka den lokala civilförsvarsanlÀggningen i Köping. Uppsatsen kommer fram till att Arla bergskyddsrum byggdes i Köping som en del i en större nationell process, liknande anlÀggningar byggdes i hela Sverige, Àven om det fanns vissa lokala motiv som verkade extra motiverande bakom byggandet av ArlaanlÀggningen.

Inomhusmiljön i förskolan och vilka faktorer som pÄverkar den.

Studien Àr en kvalitativ undersökning som bygger pÄ guidade rundvandringar och intervjuer med sex pedagoger frÄn tre olika förskolor, bÄde pÄ smÄbarnsavdelningar och pÄ syskonavdelningar. Syftet med studien var att undersöka vilken betydelse pedagoger tillmÀter inomhusmiljöns utformning i förskolan med avseende pÄ barns tillgÄngar till material och aktiviteter för sin utveckling och sitt lÀrande. Kunskapsöversikten redogör för ett historiskt perspektiv om hur förskolans inomhusmiljö har utvecklats och exempel ges pÄ pedagogiska influenser som förskolorna kan ta idéer ifrÄn. Den belyser Àven miljöaspekten utifrÄn olika styrdokument och litteratur. Resultatet visar pÄ att förskolornas inomhusmiljö har en fast objektiv miljö som utformas utifrÄn de resurser som finns tillgÀngliga för att fÄ den subjektiva miljön i verksamheten.

Dokumentation eller observation av trycksÄr? : journalgranskning i jÀmförelse med punktprevalensmÀtning

BakgrundTrycksÄr Àr en lokal skada i hud och underliggande vÀvnad. Det finns ett antal faktorersom bidrar till uppkomst av trycksÄr. Riskbedömning för att identifiera riskpatientergörs vanligtvis med hjÀlp av mÀtinstrumentet modifierad Nortonskala. Inspektion avhuden ska alltid ingÄ vid riskbedömning. Hudstatus och uppkomna trycksÄr ska följasoch dokumenteras under vÄrdtiden.

Att indexera hÄllbarhet : En metautvÀrdering av Miljöaktuellts rankning av svenska kommuners hÄllbarhetsarbete

This Bachelor's thesis in Environmental Science studies the quality of an index of performance measurement of Swedish municipalities' sustainability governance offered by the environmental magazine Miljöaktuellt. Executed for six consecutive years, this evaluation is arguably the most comprehensive and widely spread local sustainability assessment in Sweden. Contextualizing this quantitative measurement tool in the paradigm of New Public Management, the research questions posed are: 'to what extent does the index employed by Miljöaktuellt correspond to the requirements of a set of quality criteria for sustainability assessment?' and 'is the index appropriate as a measure of, or a goal for, Swedish municipalities' internal sustainability efforts?' Through the perspective of evaluation theory, Miljöaktuellt's index is seen as a performance evaluation, thus categorizing this study as a meta-evaluation. Through a qualitative thematic approach, the index is analyzed using the 8 BellagioSTAMP-principles that were developed as tools for assessing quality of sustainability assessments as themes for the analysis.

Blickar tillbaka för att kunna blicka framÄt - En studie om energisystem i Malmö och Edo

Studien undersöker energisystem i förindustriella Malmö (1700-1845) samt Edo (förindustriella Tokyo 1603-1867). Syftet Àr att undersöka faktorer som gjorde att tvÄ förindustriella stÀder under en lÀngre tid fungerade utan att stora mÀngder resurser och energi tillfördes utifrÄn, förstÄ vad som förÀndrade detta samt analysera vad dagens stadsplanerare kan lÀra av dessa exempel. Undersökningen har gjorts i form av en kvalitativ studie. Studien bortser sÄledes ifrÄn kvantifiering av energidata. Systemperspektiv Àr en viktig aspekt av studien. TextgenomgÄng och analys har varit vÄr huvudmetod för datainsamling.

?BiskopsgÄrdsmodellen ? en kvalitativ studie av en motivationsgrupp inom missbruksvÄrden?

Detta Àr en kvalitativ studie som vill undersöka vilka hinder och framgÄngsfaktorer som finns inom Motivationsgruppen som Àr en lokal verksamhet inom SocialtjÀnsten för mÀnniskor med missbruksproblematik i BiskopsgÄrden. Uppsatsen tar Àven upp vilka mÄl deltagarna och drogterapeuterna har med deltagandet i verksamheten. FrÄgestÀllningarna besvaras med hjÀlp av intervjuer och deltagande observationer. I studien medverkar fyra deltagare ur Motivationsgruppen och de tvÄ drogterapeuterna som hÄller i verksamheten. Informanternas svar analyseras med hjÀlp av tidigare forskning, empowerment, KASAM samt ett relationellt maktperspektiv.

Effekter av Outsourcing ? en litteraturstudie

I jakten pÄ att bli mer konkurrenskraftiga och kostnadseffektiva vÀljer idag fler och fler företag att flytta ut hela eller delar av sin produktion till lÀnder dÀr de ekonomiska förutsÀttningarna för att bedriva verksamhet Àr bÀttre Àn i hemlandet. Detta sker vanligtvis genom sÄ kallad outsourcing, antingen till en lokal leverantör eller till en leverantör lokaliserad utomlands. Ett av de största skÀlen till varför företag vÀljer att outsourca sin tillverkning Àr kostnadsbesparingar. Genom att outsourca till ett lÄgkostnadsland kan företagen dra nytta av de lÀgre lönekostnader som dessa lÀnder ofta erbjuder. Vid sidan av kostnadsmotivet finns det Àven en rad andra vanliga motiv som företag brukar ange vid ett outsourcingbeslut.

TextilslöjdlÀrarnas uppfattade lÀroplan i förhÄllande till den formella lÀroplanen : En innehÄllsanalytisk studie med sÀrskild hÀnsyn till Àmnena stickning och virkning

Detta examensarbete undersöker i vad mÄn den uppfattade lÀroplanen i textilslöjd, uttryckt i form av lokala pedagogiska planeringar (LPP:n) för Ärskurserna 4-6 inom slöjdomrÄdena stickning och virkning, skiljer sig Ät mellan olika textilslöjdslÀrare. Detta görs genom att undersöka i vad mÄn LPP:na anknyter till den formella lÀroplanen sÄsom den uttrycks i kursplanens övergripande syfte (formulerat som lÄngsiktiga mÄl) och centrala innehÄll (formulerat som kunskapsomrÄden). FrÄgestÀllningarna gÀller hur ofta LPP:na anknyter till dessa, vilka av dessa det Àr vanligast att LPP:na anknyter till, hur mÄnga av dessa som LPP:na brukar anknyta till, samt om det finns nÄgon skillnad avseende dessa frÄgestÀllningar mellan de LPP:n som handlar om stickning, de som handlar om virkning respektive de som handlar om bÄde stickning och virkning. FrÄgestÀllningarna undersöks med hjÀlp av den kvantitativa metoden innehÄllsanalys. Datamaterialet utgörs av LPP:n frÄn Skolbanken som behandlar garnteknikerna stickning och/eller virkning.

OmvÄrdnadsmetoder för att lindra oro och smÀrta vid nÄlstick pÄ barn. : En litteraturstudie

Bakgrund: I Sverige besöker mer Àn 200 000 barn akutmottagningen varje Är. DÀr mÄste de ofta genomgÄ smÀrtsamma diagnostiska och behandlande procedurer. Den frÀmmande miljön leder till att barnen upplever stress, oro och rÀdsla. Barn och förÀldrar Àr överens om att nÄlstick och venpunktion Àr nÄgra av de mest stressande och smÀrtsamma procedurerna i samband med ett sjukhusbesök. För mÄnga barn som hamnar pÄ sjukhus Àr den största rÀdslan att behöva fÄ en spruta eller uppleva smÀrta.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa metoder som lindrar oro och smÀrta hos barn vid nÄlstick i samband med sjukhusbesök.

Ungdomars dialekt i Mora : DialektutjÀmning och regionalisering pÄ 2010-talet

Den traditionella dialekten i Mora anvÀnds idag i allt mindre utstrÀckning, framförallt hos unga. PÄ vilket sÀtt talar dÄ ungdomar i Mora idag? Den hÀr uppsatsen undersöker dialekten hos Ätta Moraungdomar. Jag analyserar vilka sprÄkliga drag som lever kvar och vilka som Àr nya i dialekten. Vidare undersöker jag hur de utomsprÄkliga variablerna kön, geografi och socialt nÀtverk pÄverkar informanternas dialektanvÀndning. Jag tittar ocksÄ pÄ hur informanterna sjÀlva ser pÄ dialekten.Undersökningen visar att dialekten har genomgÄtt en stor förÀndring.

?Den svarta pÀrmen? : En socialpsykologisk studie om styrdokumentens betydelse fo?r sociala relationer pa? ett fo?retag

I denna uppsats har vi undersökt hur styrdokumenten inom ett medelstort företag i VÀstsverige pÄverkar organisationskulturen och samspelet mellan personalen. VÄrt syfte har varit att öka förstÄelsen kring hur eller om dessa dokument kan styra och pÄverka individerna och kulturen inom en organisation. Vi har utgÄtt ifrÄn ett institutionellt etnografiskt och etnometodologiskt angreppssÀtt i vÄr ansats in i fa?ltet. Vi har genom detta sett till dokumenten som en makronivÄ, translokal nivÄ och samspelet som en mikronivÄ, lokal nivÄ inom företaget.

Recidivmönster hos glioblastom

Syfte: Identifiera recidivmönster hos glioblastom samt studera betydelsen av erhÄllen strÄldos betrÀffande uppkomsten av recidiv.Metod: 50 patienter som strÄlbehandlats för glioblastom valdes ut till studien och deras magnetkamerabilder frÄn uppföljningen jÀmfördes med behandlingsplanen frÄnstrÄlbehandlingen. Lokala, marginella eller distala recidiv identifierades baserat pÄ om recidivet lÄg innanför, tangerade eller lÄg helt utanför PTV (planning target volume). De marginella delades in i tvÄ grupper, de som hade en fysisk koppling, connex, till GTV (gross tumor volume) och de som inte hade det. Vidare lÀstes erhÄllen strÄldos i recidivet ut frÄn strÄlbehandlingsplanen.Resultat: 35 stycken patienter hade fÄtt recidiv pÄ 42 unika lokaler. Av dess 42 recidiv var 66,7 % (28 stycken) lokala, 9,5 % (4 stycken) marginella med connex till GTV, 19 % (8 stycken) marginella utan connex till GTV och slutligen 4,8 % (2 stycken) distala.

<- FöregÄende sida 39 NÀsta sida ->