Syftet med denna studie är att undersöka hur Exportrådet i Tyskland kan skapa fördjupade kundrelationer med svenska företag som har en etablerad verksamhet i Tyskland och om detta kan leda till nätverkseffekter. För att uppnå syftet har författarna utgått ifrån en egenkomponerad teoretisk referensram och valt att genomföra en kvalitativ fallstudie med semistrukturerade intervjuer. Den teoretiska referensramen länkar samman teorier som behandlar begreppen djupare kundrelationer, kunduppfattat värde och nätverkseffekter.Empiri: Examensarbetet är en studie som genomförts på uppdrag av Svenska Exportrådet i Berlin och det empiriska materialet består utav 18 semistrukturerade intervjuer med svenska beslutsfattare inom svenska företag som har en befintlig verksamhet i Tyskland samt tre intervjuer med beslutsfattare inom Exportrådet i Berlin och Svenska Handelskammaren i Düsseldorf.Författarna har dragit slutsatserna att Exportrådet i Tyskland kan skapa djupare kundrelationer med de nämnda företagen genom att utveckla kompetensen inom marknadsanalyser, lokal kunskap och säljförmåga. Vidare föreslår författarna att Exportrådet ska utvidga sitt nätverk genom ett utökat samarbete med Svenska Handelskammaren för att säkerställa att svenska företag i Tyskland har en samarbetspartner i hela internationaliseringsfasen..

Syftet: Syftet med studien var att undersöka hur implementeringen av och följsamheten till en ny lokal riktlinje, Tidig Upptäckt och Behandling (TUB), upplevdes av TUB-instruktörerna på Akademiska sjukhuset.Metod: Studien hade en kvalitativ, deskriptiv design och baserades på två fokusgruppsintervjuer. Båda intervjuerna var semistrukturerade och bandades. Bearbetningen av analysen utfördes enligt metoden för kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Resultatet av analysen resulterade i tre huvudkategorier. I domänen Implementering av TUB kunde Utbildning och Rutiner urskiljas och i domänen Följsamhet till TUB identifierades Upplevda effekter. Till varje huvudkategori identifierades hjälpare samt barriärer.Slutsats: TUB-instruktörerna upplevde att det behövdes ett ledningsengagemang för implementering av TUB.

I denna uppsats diskuteras etableringshinder företag kan mötas av när de söker expandera till en övergångsmarknad. Dessa etableringshinder härrör allt som oftast från den speciella institutionella strukturen på den nya marknaden. För att få en djupare förståelse för hur etableringshinder i form av institutionella problem visar sig i verkligheten måste först en bakgrund till dessa redogöras för. Därför baseras det teoretiska stycket på främst institutionell teori. Uppsatsen söker även skapa en förståelse för hur företag hanterar dessa etableringshinder.

Syftet med denna undersökning är att få en inblick i om och hur förlusten av sockenkyrkan påverkade livet i Nedertorneå-Haparanda församling socialt samt religiöst och i så fall hur eventuella förändringar yttrade sig när de efter kriget 1809 förlorade hemkyrkan på Björkön-Pirkkiö till Ryssland. Församlingskyrkan blev efter gränsdragningen kvar på ryskt område. Eftersom kyrkan ansvarade för ett flertal nuvarande statliga uppgifter under denna tid, har jag funderat på hur undervisning, fattigvård samt sjukvård fungerade utan kyrka och prästerskap. Hur förrättningar och gudstjänster fungerade i en sådan komplex situation är ytterligare faktorer jag studerat närmare.För att ta reda på hur det förhöll sig med detta under den här tidsperioden har jag ägnat mig åt litteraturstudium; vilket till största delen varit av historisk karaktär. Det har rört sig om kyrkohistoria, studium av samhällsutveckling, samt allmän global och lokal historia.Utifrån det samlade materialet har jag kommit fram till att livet påverkades ur flera aspekter för invånarna i Nedertorneå-Haparanda församling när de förlorade sockenkyrkan 1809.

I den här uppsatsen behandlas språkriktighet i elevtexter som har tilldelats betygen E och F. Syftet med undersökningen är att belysa eventuella samband mellan förekomsten av språkriktighetsfel och betyget som elevtexterna har fått. Materialet för undersökningen är tio elevtexter som har tilldelats betyget E, samt tio elevtexter som har tilldelats betyget F. Samtliga texter kommer från den skriftliga så kallade c-delen av det nationella provet i gymnasiets Svenska 1. Undersökningen inleds med en kvantitativ variabelanalys där stavfel, felaktiga val av ordformer och interpunktionsfel räknas.

Syftet med denna undersökning är att få en inblick i om och hur förlusten av sockenkyrkan påverkade livet i Nedertorneå-Haparanda församling socialt samt religiöst och i så fall hur eventuella förändringar yttrade sig när de efter kriget 1809 förlorade hemkyrkan på Björkön-Pirkkiö till Ryssland. Församlingskyrkan blev efter gränsdragningen kvar på ryskt område. Eftersom kyrkan ansvarade för ett flertal nuvarande statliga uppgifter under denna tid, har jag funderat på hur undervisning, fattigvård samt sjukvård fungerade utan kyrka och prästerskap. Hur förrättningar och gudstjänster fungerade i en sådan komplex situation är ytterligare faktorer jag studerat närmare.För att ta reda på hur det förhöll sig med detta under den här tidsperioden har jag ägnat mig åt litteraturstudium; vilket till största delen varit av historisk karaktär. Det har rört sig om kyrkohistoria, studium av samhällsutveckling, samt allmän global och lokal historia.Utifrån det samlade materialet har jag kommit fram till att livet påverkades ur flera aspekter för invånarna i Nedertorneå-Haparanda församling när de förlorade sockenkyrkan 1809.

Syftet med denna undersökning är att få en inblick i om och hur förlusten av sockenkyrkan påverkade livet i Nedertorneå-Haparanda församling socialt samt religiöst och i så fall hur eventuella förändringar yttrade sig när de efter kriget 1809 förlorade hemkyrkan på Björkön-Pirkkiö till Ryssland. Församlingskyrkan blev efter gränsdragningen kvar på ryskt område. Eftersom kyrkan ansvarade för ett flertal nuvarande statliga uppgifter under denna tid, har jag funderat på hur undervisning, fattigvård samt sjukvård fungerade utan kyrka och prästerskap. Hur förrättningar och gudstjänster fungerade i en sådan komplex situation är ytterligare faktorer jag studerat närmare.För att ta reda på hur det förhöll sig med detta under den här tidsperioden har jag ägnat mig åt litteraturstudium; vilket till största delen varit av historisk karaktär. Det har rört sig om kyrkohistoria, studium av samhällsutveckling, samt allmän global och lokal historia.Utifrån det samlade materialet har jag kommit fram till att livet påverkades ur flera aspekter för invånarna i Nedertorneå-Haparanda församling när de förlorade sockenkyrkan 1809.

Idag väljer många företag och kommuner att placera data i molnet istället för på en lokal server, detta medför nya problem som tidigare inte varit aktuella. Datainspektionen har påpekat brister i hur två kommuner använder molntjänster för att lagra personlig data då de ställer sig tveksamma till molnleverantörernas hantering av data samt insynen till molnleverantörerena. I detta arbete kommer det undersökas hur den svenska personuppgiftslagen fungerar när data läggs ut i en molntjänst. Resultatet av uppsatsen kommer även visa på de olika säkerhetshoten som finns i molnet och se vad säkerhetsexperter säger för att ta reda på om kommuner och företag är medvetna om och uppmärksammar samma hot. För att ta reda på detta har intervjuer genomförts med en svensk molnleverantör, företag som utvecklar tjänster mot molnet, privatpersoner som nyttjar molnet och experter inom säkerhet från Blekinge Tekniska Högskola, BTH. Resultatet av studien visar att det är svårt att se om en amerikansk leverantör uppfyller de svenska lagarna för personuppgifter, det visar också att det är teoretiskt möjligt att anlita en svensk leverantör och uppfylla lagen. Det har även visat sig att den största oron gällande molnet är bristen på kontroll av data..

På vilket sätt framställs Rinkeby ? Kista som en otrygg plats av politiker och tjänstemän jämfört med de boendes? Och hur ser de boende på politikerna och tjänstemännens trygghetsplanering? Dessa är frågeställningarna som vår studie undersöker. Metoden har bestått av två delar: text- och videoanalys samt kvalitativa intervjuer av både beslutsfattare och medborgare i stadsdelen. Teorierna som har legat till grund för vår analys är Foucaults diskursteorier, Ristilamis forskning om förortsdiskursen samt Stigendals teorier om sociala levnadsförhållanden.Text- och videoanalyserna och de kvalitativa intervjuerna har visat oss att politikernas och tjänstemännens bild av trygghetssituationen i stadsdelen har varit annorlunda gentemot medborgarnas perspektiv. Denna skillnad ligger till stor del i deras olika tolkningar av begreppet trygghet som kortfattat kan uttryckas som att beslutsfattarna har en snävare, säkerhetsbaserad syn på trygghet medan medborgarna generellt inkluderar fler aspekter såsom den socio-ekonomiska situationen.

Syfte: Vårt syftet är att skapa förståelse för ICAs förändring och utveckling under åren 1993 till 2006 utifrån företagets strategiska beslut. Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ fallstudie med en abduktiv ansats. För att samla in data till empirin granskades ICAs årsredovisningar för åren 1993 till 2006. Vidare genomfördes semi-strukturerade intervjuer med ICA Handlare, leverantörer och kunder. För att få djup och tillförlitlighet i studien har äkthet och trovärdighet behandlats i metoden.

I uppsatsen studeras den kommunikativa planeringsteorin utifrån en utgångspunkt om att den inbegriper en inbyggd konflikt i att å ena sidan syfta till att skapa ett mer rättvist och demokratiskt samhälle, samtidigt som flera problemområden identifierats vilka hindrar deltagandeprocesser att uppnå detta mål. Genom att studera en detaljplaneprocess i Biskopsgården i Göteborg där stadsbyggnadskontoret själva valt att engagera en medborgargrupp, syftar uppsatsen till att skapa en djupare förståelse för hur den kommunala planprocessen kan arbeta med frågor om inkludering, konsensus, lokal demokrati och legitimitet. Den för studien aktuella medborgargruppen har fått ett relativt gott genomslag för sina förslag i planprocessen. Uppsatsen menar dock att detta inte främst beror på den detaljplaneprocess som dialogarbetet genomfördes i, utan snarare för att även andra planeringsnivåer varit förmögna att införliva gruppens förslag i sina respektive processer. Grunden till detta är att vidden av deltagandegruppens perspektiv på stadsdelens utveckling övergår detaljplaneprocessens möjlighet till utvecklingsarbete.

Syftet med denna undersökning är att få en inblick i om och hur förlusten av sockenkyrkan påverkade livet i Nedertorneå-Haparanda församling socialt samt religiöst och i så fall hur eventuella förändringar yttrade sig när de efter kriget 1809 förlorade hemkyrkan på Björkön-Pirkkiö till Ryssland. Församlingskyrkan blev efter gränsdragningen kvar på ryskt område. Eftersom kyrkan ansvarade för ett flertal nuvarande statliga uppgifter under denna tid, har jag funderat på hur undervisning, fattigvård samt sjukvård fungerade utan kyrka och prästerskap. Hur förrättningar och gudstjänster fungerade i en sådan komplex situation är ytterligare faktorer jag studerat närmare.För att ta reda på hur det förhöll sig med detta under den här tidsperioden har jag ägnat mig åt litteraturstudium; vilket till största delen varit av historisk karaktär. Det har rört sig om kyrkohistoria, studium av samhällsutveckling, samt allmän global och lokal historia.Utifrån det samlade materialet har jag kommit fram till att livet påverkades ur flera aspekter för invånarna i Nedertorneå-Haparanda församling när de förlorade sockenkyrkan 1809.

Syftet med denna undersökning är att få en inblick i om och hur förlusten av sockenkyrkan påverkade livet i Nedertorneå-Haparanda församling socialt samt religiöst och i så fall hur eventuella förändringar yttrade sig när de efter kriget 1809 förlorade hemkyrkan på Björkön-Pirkkiö till Ryssland. Församlingskyrkan blev efter gränsdragningen kvar på ryskt område. Eftersom kyrkan ansvarade för ett flertal nuvarande statliga uppgifter under denna tid, har jag funderat på hur undervisning, fattigvård samt sjukvård fungerade utan kyrka och prästerskap. Hur förrättningar och gudstjänster fungerade i en sådan komplex situation är ytterligare faktorer jag studerat närmare.För att ta reda på hur det förhöll sig med detta under den här tidsperioden har jag ägnat mig åt litteraturstudium; vilket till största delen varit av historisk karaktär. Det har rört sig om kyrkohistoria, studium av samhällsutveckling, samt allmän global och lokal historia.Utifrån det samlade materialet har jag kommit fram till att livet påverkades ur flera aspekter för invånarna i Nedertorneå-Haparanda församling när de förlorade sockenkyrkan 1809.

The aim of this study was to analyze how discourses about domestic violence emerges in policy and practice, and to investigate how those discourses may change from a structural, political level to a local, practical level. The research questions focused how the problem of domestic violence is formulated at national and local level, scrutinizing the different discourses framing and reproducing the causes and solutions of the problem, and also to deduce how different context affects formulations. The empirical material consists of policy plans and interviews with social workers. The findings indicates that the issue of domestic violence is articulated differently on different levels. In action plans on the national level, the domestic violence is formulated within a structural discourse, being a problem on a (gender-) political level, whereas professional social workers recognizes domestic violence as a personal problem within an individual oriented discourse.

Syfte: Uppsatsens syfte är att beskriva och förklara hur publiceringen av nyheter på Internet, i form av en Internettidning, har påverkat en lokal morgontidnings organisation och verksam-het. Målet är redogöra för de faktorer som bidrar till den attityd som den studerade dagstid-ningens reportrar har gentemot Internettidningen.Metod: Studien är en kvalitativ fallstudie där intervjuer med reportrar, chefer och Internetan-svariga har använts för insamling av empiriskt material.Huvudresultat: Denna studie har visat att den studerande lokaltidningens reportrar har haft svårt att inkorporera nyhetspublicering till Internettidningen i sin dagliga arbetsrutin. Report-rarna har anammat en negativ attityd till den nya verksamheten och vill inte arbeta med den trots att de finner Internettidningen vara viktig och ha många möjligheter för företaget och dem själva. Resultatet visar att ledningens osäkerhet och bristande ledning gällande Internet-tidningens status samt utveckling har skapat oro i organisationen och bidragit till reportrarnas inställning till Internettidningen, de ser den vara endast ytterliggare en arbetsuppgift. Studiens resultat pekar på vikten av att tidningsledningen kommunicerar sina mål till organisationen och utvecklar tydliga strategier för en ny verksamhet, för att den nya produkten ska accepteras av medarbetarna och för dess eventuella framgång inom och utanför organisationen..