En växande tjänstesektor som får allt större betydelse och en ökad konkurrens om kunderna är den finansiella tjänstemarknaden. Denna förändring på den finansiella tjänstemarknaden har lett till ett skifte i synen på marknadsföring. Marknadsföring av den fysiska produkten har alltmer ersatts av ett fokus på värdeskapande och på att utveckla långsiktiga relationer. Detta innebär till exempel att tjänsteföretag idag i större utsträckning samarbetar med sina kunder i skapandet av den tjänst som levereras, vilket innebär att en ökad vikt läggs på kännedom om kundens behov för att säkerställa korrekt utformning och leverans. Denna studie ämnar beskriva kunders uppfattningar om ett kundbonussystem och den genomförs på uppdrag av Länsförsäkringar Bergslagens Lantbruksavdelning. Fokus ligger på företagets kundbonussystem ?Guldkund? med avsikten att utreda skillnader i synen på detta mellan de två kundgrupperna Guldkunder och Silver-/Bronskunder.

Veterinärer måste navigera mellan många olika intressen och faktorer i sin yrkesutövning: djuret, dess djurägare, samhällets förväntningar, kollegial lojalitet och ekonomiska överväganden. Det är inte alltid självklart vilka intressen som ska väga tyngst; speciellt inte då synen på djurs moraliska status och (egen)värde varierar, både inom yrkeskåren, befolkningen i stort och inom moralfilosofin. Synen på djur har under stor del av historien dominerats av ett antropocentriskt förhållningssätt, i extrema fall har djur setts som maskiner. Idag finns en mångfald av djuretiska teorier och en global rörelse som ifrågasätter människans behandling av djur. Utilitarism och rättighetsetik är exempel på två filosofier som explicit utmanar dagens djurhållning, den senare också det faktum att djur dödas för människans skull.

I dagsläget finns det fyra storbanker på den svenska marknaden. Tillsammans står de för cirka 75 % av den totala inlåningen från den svenska befolkningen. Konkurrensen hårdnar då allt fler aktörer kommer in på marknaden, det pågår en ständig kamp om allmänhetens pengar. Eftersom de olika aktörernas tjänster och erbjudanden blir allt svårare att särskilja, blir differentieringen bland storbankerna mer emotionellt baserad. Det blir allt viktigare för bankerna att försöka bygga en relation med sina kunder.

Uppsatsen har skrivits i en tid då allt fler företag lägger sin verksamhet på Internet. Resebranschen ligger framförallt långt fram när det gäller Internet och är klart störst på e-handel då den står för 30 procent av den totala e-handeln i Europa. Konsumenten ges via Internet tillgång till en oändlig mängd information från miljontals företag vilket skapar ett behov av att sortera informationsflödet. Nya affärsmodeller såsom jämförelsesidor för resor har aktualiserats för att bistå konsumenten att sortera bland mängden av erbjudanden på Internet. I uppsatsen frågar vi oss vilka faktorer som är viktiga för att jämförelsesidorna ska kunna förstärka värdet av de tjänster de erbjuder.

Uppsatsen syfte är att undersöka hiv-positivas berättelser om (framtida) relationer, vilka strategier kring relationer (och framtiden) som finns i dessa berättelser och vilka samhälleliga normer som återfinns i individernas berättelser. Syftet har även varit att sprida information om hiv inom akademien, att låta hiv-positivas berättelser höras och bli aktiva, talande subjekt och att analysera dessa berättelser i en samhällelig kontext. Uppsatsens bakgrund tar upp medicinska, historiska och samhälleliga kontexter och visar på relationen mellan tid, plats, medicinska framgångar och värderingar. Det finns få studier gjorda under 2000-talet som både tar upp ett normkritiskt perspektiv på samhälleliga diskurser och innehåller hiv-positivas berättelser och förhandlingar med bilder av hiv(-positiva). Det saknas dessutom studier om hiv som har ett vi-perspektiv, det vill säga ett forskarperspektiv som inte studerar ?de där? utan har egna levda erfarenheter med i forskarpositionen.

Uppsatsens syfte är att undersöka de båda institutionerna Sameskolan och Norrbottens Arbetsstugor för att se hur statens minoritetspolitik gett upphov till/tagit sig uttryck inom dessa institutioner. Detta för att söka förstå varför den svenska staten förde olika politik gentemot minoriteter boende i Övre Norrland, d.v.s.samer och tornedalingar: samerna skulle bevaras som nomadiserande renskötande folkgrupp samtidigt som den finsktalande befolkningen i Tornedalen skulle försvenskas. Vid studiet av sameskolan, ligger koncentrerationen på tiden kring och efter kåtaskolreformen 1913 eftersom det var denna reform som innebar en totalt segregerad skola för de nomadiserande samernas barn. Angående Norrbottens Arbetsstugor ligger tyngdpunkten på åren efter grundandet 1903 och upprättandet av reglemente 1913 då arbetsstugorna inordnades i försvenskningsarbetet på ett tydligare sätt. Kåtaskolreformen 1913 var ett resultat av den Bergqvistska Utredningen.

Denna kandidatuppsats har utförts under hösten, 2007, och syftet med denna uppsats är tvådelad och har gått ut på att bland annat studera ett förändringsarbete inom en global IT-organisation samt arbeta fram en förändringsplan för de befintliga förändringsåtgärder som ska implementeras på IT-organisationen med start 2008. Förändringsplanen är avgränsad till stora verksamheter med dedikerad IT-organisation (med extern drivkraft till förändring). Uppsatsen är även avgränsad till den så kallade designfasen i implementeringen av ett prestationssystem. Rapportens metodologi och ansats är en kombination av hermeneutisk och aktionsforskning.Förändringen på IT-organisationen sker för att den externa verksamheten planerar att expandera de tre närmaste åren och verksamheten förväntar sig att IT-organisationen ska börja arbeta på ett sätt som skapar ett högre affärsvärde för hela företaget samt att dubbla sin leveranskapacitet inom tre år utan att dubbla kostnaden och antal medarbetare. I och med denna verksamhetsexpansion har IT-organisationen identifierat ett ökat leveransglapp mellan verksamhetens kommande behov och IT:s kapacitet och man inser att det inte är möjligt att IT ? organisationen klarar av att leva upp till den förväntade ökade kapacitet, med sina egna interna resurser.

Internet når idag över 8 miljoner människor i Sverige och är en naturlig del av vardagen för många. För företag betyder detta en viktig marknadsföringskanal som inte bör underskattas. Genom att kommunicera med målgruppen via plattformer såsom sociala nätverk, bloggar och mikrobloggar kan företag erbjuda mervärde och bygga relationer online. Genom att utnyttja rätt marknadsföringskanal kan onlinemarknadsföring undvika att uppfattas som påträngande för konsumenten och istället inspirera på ett hjälpfullt sätt.Syftet med studien är att med en kartläggning av fast-fashionkonsumenters nätbeteende och attityder fastställa hur modeföretaget Gina Tricot som har flera försäljningskanaler kan öka besöksfrekvensen till den virtuella butiken genom marknadsföring online. Uppsatsen har en kvalitativ ansats med en fallstudiedesign.

Bakgrund och problem: Japanska arbetssätt har under de senaste 25 åren inneburit storaframgångar för landet och dess ekonomi. Många västerländska länder har ställt sig frågande tillvad deras framgång beror på och själva försökt imitera arbetssätten med varierande resultat.Arbetssättens starka förankring i den unika japanska kulturen har gjort att arbetssätten varitsvåra att implementera i väst. Ett tydligt fokus på kollektivet och konsensus, vilket är ovanligt iväst, är endast några av faktorerna som har satt käppar i hjulet för de västerländska företagen.Litteratur inom företagsekonomi visar på relevansen av en förståelse av ett arbetssätts alladelar, där den kulturella bakgrunden är en. Västerländska företag har således ett behov av attförstå de kulturellt förankrade faktorerna bakom arbetssättens utformning för att kunnagenomföra en lyckad implementering och användning av dem.Syfte: Vårt syfte med uppsatsen är att, genom en litteraturstudie, teoretiskt analysera denjapanska företagskulturen utifrån Hofstedes dimensioner och genom detta, med utgångspunkt iett antal etablerade motivationsteorier, förstå vad som motiverar japanska arbetare. Vi skavidare, med utgångspunkt i denna förståelse, applicera vårt resultat på välkända japanskaarbetssätt för att utröna deras specifika karaktärsdrag och hur dessa försvårar spridningen avarbetssätten utanför Japans gränser..Metod: Vår uppsats är en litteraturstudie, där vi bygger såväl teori som empiri på en stormängd, av varandra, oberoende litteratur.