Örebro universitetInstitutionen för beteende-, social- och rättsvetenskapSocialt arbeteC-uppsats 41-60 pTitel: Upplevelser och hanterande av moralisk stress ? en undersökning bland socialsekreterare på socialkontor väster, ÖrebroFörfattare: Cecilia Billing, Linn Klintenberg & Hanna LedstamHandledare: Erik FlygareSammanfattningHuvudsyftet med denna studie är att undersöka om moralisk stress förekommer på socialkontor väster i Örebro. Mer precist vill vi undersöka om socialsekreterarna upplever några hinder i arbetet för att utföra sina uppgifter på ett sätt som de anser är moraliskt rätt, hur man i så fall reagerar på dem och vilka strategier man använder för att hantera detta. Vidare är vi intresserade av att undersöka om det finns några mönster mellan hinder, moralisk stress och strategier.Vi har använt en kvalitativ forskningsmetod. Detta genom att vi har intervjuat nio socialsekreterare som har utredningsansvar i barn- och ungdomsgruppen, socialkontor väster i Örebro.

The purpose of this thesis is to outline an appropriate model in order for companies to successfully act and compete physically as wholesalers at the same time as acting on the virtual market by selling directly to the end consumer. The approach of this thesis is hermeneutical and abductive with elements of hypothetically deductive approach. Our research has a qualitative research strategy based on case studies and interviews as well as on secondary data. Interviews were conducted with the case company JaymJay Wear AB as well as with other companies, so called mini cases. The secondary data consists mainly of textbooks, web sites and journals.

In Sweden today almost all people are connected to a bank in some way. It can range from loans, savings, shares, etc. They have a current account where salaries, student aid etc. is paid. Due to the large selection of banks, it has become more important for banks to be competitive in their services to their customers so they don?t change bank.

Kundklubbar är idag ett mycket välkänt fenomen, de flesta människor är idag medlemmar i en eller flera kundklubbar. Företagen använder sina klubbar i syfte att knyta kunderna närmare sig med hjälp av förmånliga erbjudanden och kampanjer. Butscher (2000) definierar en kundklubb enligt följande: ?En kundklubb är en åtminstone kommunikativ sammanslutning av personer eller organisationer som startas och drivs av en organisation i syfte att kunna kontakta medlemmarna direkt och regelbundet samt erbjuda dem ett förmånspaket med ett högt upplevt värde, med målet att aktivera dem och öka deras lojalitet genom att skapa en känslomässig relation.? Anledningen till att kunden ofta får ett klubbkort beror på att företaget ska ha möjlighet till att samla information om sina kunder för att kunna rikta sina erbjudanden mer träffsäkert. Eftersom kundklubben är så pass utbredd bland företag idag blir det svårare för företagen att skilja sig från andra företag och konkurrensen med kundklubbar ökar ständigt. Därför har vi valt att arbeta efter problemformuleringen ? Hur kan företag utveckla sina kundrelationer med hjälp av en kundklubb.

Kundklubbar är idag ett mycket välkänt fenomen, de flesta människor är idag medlemmar i en eller flera kundklubbar. Företagen använder sina klubbar i syfte att knyta kunderna närmare sig med hjälp av förmånliga erbjudanden och kampanjer. Butscher (2000) definierar en kundklubb enligt följande: ?En kundklubb är en åtminstone kommunikativ sammanslutning av personer eller organisationer som startas och drivs av en organisation i syfte att kunna kontakta medlemmarna direkt och regelbundet samt erbjuda dem ett förmånspaket med ett högt upplevt värde, med målet att aktivera dem och öka deras lojalitet genom att skapa en känslomässig relation.? Anledningen till att kunden ofta får ett klubbkort beror på att företaget ska ha möjlighet till att samla information om sina kunder för att kunna rikta sina erbjudanden mer träffsäkert.Eftersom kundklubben är så pass utbredd bland företag idag blir det svårare för företagen att skilja sig från andra företag och konkurrensen med kundklubbar ökar ständigt. Därför har vi valt att arbeta efter problemformuleringen ? Hur kan företag utveckla sina kundrelationer med hjälp av en kundklubb.

 The purpose of this essay is to analyze and understand which difficulties that e-company's struggles with the most, and what their strategies are to overcome this problem. Sales of clothing through e-commerce have made the shopping experience faster and more comfortable, but on the other hand it has created a couple of problems which makes a big difference in the purchase of clothing, we are partly talking about the absence of the testing opportunity. To not know whether or not the shirt or pants will fit, leads customers to a game of gamble every single time they purchase a garment. Another problem which makes customers nervous before a purchase is the absence of a physical salesperson. This might lead customers to question whether or not the company exists.

: E-handeln i Sverige ökar kraftigt och har så gjort de senaste åren. Allt fler företag väljer att etablera sig online, vilket har lett till hård konkurrens på marknaden och svårigheter att differentiera sig. Att skapa ett värde för kunden i traditionell fysisk butik har länge varit självklart inom modebranschen, genom exempelvis god kundservice och lojalitetsprogram. Värde är något som företagen behöver erbjuda sina kunder även i onlinemiljö, men är här mycket mer komplext att skapa, vilket har lett till ett ökat intresse för motiv- och kundbeteende online bland modeföretagen. Förståelsen för dessa aspekter förväntas vara en möjlighet att möta konsumentens behov och uppfylla dennes mål, därigenom skapa tillfredställelse, vilket främjar återkommande besök och köp.

Studien handlar om webb-TV på den svenska marknaden. Det vi ämnar svara på är två frågor, dels går det att skapa äkta varumärkeslojalitet hos konsumenter gentemot en webb-TV-aktör, dels vad som krävs för att den äkta varumärkeslojaliteten ska stärkas hos webb-TV-konsumenter? Äkta varumärkeslojalitet innebär att du som konsument är lojal både i din attityd och i ditt beteende gentemot ett varumärke. Vi har med hjälp av en intervju med en marknadskoordinator på TV4 erhållit information om det centrala och mest viktiga med en webb-TV-tjänst. Denna information, tillsammans med Kim, Morris & Swaits (2008) modell om äkta varumärkeslojalitet, har legat som grund till vår enkätundersökning.

In this paper we investigate whether power structures in organizations have an influence in the process that leads to burnout. We analyze if these power structures affect the individual?s health condition toward burnout in a way that leads to disability and subsequent absence from work. In the study, six persons who all have been unable to work due to burnout have been studied through qualitative, semi-structured interviews. The material have been coded with three different themes; leadership and hierarchy, responsibility and delegation of responsibility and performance and loyalty.

Denna studie syftar till att beskriva och förklara tänkbara konsekvenser som ett införande av EU:s mervärdesskattedirektiv kan medföra för Sveriges ideella föreningar och dess roll som en grundbult för en fungerande svensk demokrati. Studien ämnar undersöka eventuella ekonomiska, administrativa och demokratiska konsekvenser. Det teoretiska ramverket utgörs av teorier om föreningslivets roll som demokratiskola och skapande av socialt kapital. Studien utgörs sedermera av en jämförande fallstudie av föreningarna, Alets IK, IS Halmia och Halmstads BK. Undersökningens material bygger mestadels på samtalsintervjuer och utredningar som gjorts inom ämnet.Resultatet visar att konsekvenserna är av varierande karaktär för de valda föreningarna.

Investeringar som görs i humankapital kan ses som lönsamma då de kan bidra till konkurrensfördelar, högre resultat och bättre service. Detta kan ske via utbildningar, satsningar i företagshälsovård och arbetsmiljö för att stimulera och behålla personal.  Humankapitalinvesteringar ger utrymme för utvecklingsmöjligheter vilket hjälper företag att verka konkurrenskraftiga i en föränderlig miljö. Dock har det påvisats svårigheter i att mäta effekten av investeringarna. Genom uppföljning i form av undersökningar hos dess intressenter kan företagen få en bättre uppfattning kring investeringens effekt.

Revisionsplikt i små aktiebolag har debatterats flitigt i affärs- och fackpress i Sverige de senaste åren. Från 2007 är Sverige ensamt bland de gamla EU-länderna (innan utvidgningen 2004) att ha kvar revisionsplikten för samtliga aktiebolag.Utredningens syfte är att beskriva hur en slopad revisionsplikt kan påverka Handelsbankens och SEB:s kreditbedömning av små aktiebolag. För att uppfylla syftet har vi genomfört två intervjuer på respektive bank. Som teoretisk referensram för bankers kreditbedömning används agentteori. Där beskrivs hur asymmetrisk information mellan långivare och låntagare skapar risk för negativt urval (adverse selection) samt osäker lojalitet (moral hazard).

The purpose of this study is to create an understanding of how a company selling commodity products works to create interest and loyalty among customers and how to stand out relative to competition. Based upon present theories within marketing communication, a comparison is made with actual market information to understand how well the theory can predict reality. The study is applied to the dairy industry with the company Valio as the bench mark. In total four persons have been interviewed, marketing manager and category manager at Valio Sweden, and also project manager and art director from their advertising agency. The qualitative data obtained has been compared to predications given by theory.

I denna uppsats undersöker jag kulturella faktorer att ta hänsyn till vid lansering av en ny mobiltelefon i Mellanöstern för att vinna marknadsandelar, vilket även är syftet med undersökningen. Genom att använda teorier om kulturen i denna region kombinerade med teorier om konsumentbeteenden skapas utifrån dessa en analysmodell. Analysmodellen presenterar förväntade konsumentbeteenden vid val av ny mobiltelefon och jämförs med en liknande konkret modell grundad på 45 intervjuer med konsumenter i de tre länderna Förenade arabemiraten, Kuwait och Libanon. En intervju utförs även med det världsledande mobiltelefonföretaget Nokia för att få med företagets perspektiv om uppsatsämnet. Jag föreslår därefter kulturella faktorer för mobiltelefonföretag att ta hänsyn till och åtgärder att vidta för att vinna marknadsandelar.

Baserat på slutsatserna vi dragit från intervjuerna har vi konstruerat en varumärkeskapitalmodell för livsmedelsbranschen sett utifrån ett konsument perspektiv. Denna modell ser vi som uppsatsens främsta teoretiska bidrag. Vi menar att det inte finns några tydliga gränser för vad som hör hemma under differentiering, varumärkeskapital och konsument specifika faktorer. De beståndsdelar i varumärkeskapitalet som vi funnit viktigt att beakta i ett livsmedelssammanhang är märkeskännedom, engagemang, upplevd kvalité, märkesassociationer, och Lojalitet. Vi har inte kunnat utröna någon inbördes rangordning mellan de olika beståndsdelarna, men däremot upplever vi, baserat på intervjuerna, att märkeskännedom är den beståndsdel som väger tyngst.