Inledning:Det Àr vÀl fÄ mÀnniskor som har kunnat undgÄ att pÄ nÄgot sÀtt bli indragen i en konflikt. Framförallt gÀller nog detta mÀnniskor som dagligen arbetar i organiserat pÄ arbetsplatser, DÀr ska mÄnga viljor mötas och förenas till en helhet för att nÄ de aktuella organisationernas uppsatta mÄl. Under vÄr utbildning sÄ har det inte getts sÄ stort utrymmer för att reflektera över detta fenomen som just konflikter Àr. Detta vÀckte vÄrt intresse gÀllande konsultverksamhet inom Àmnet.Syfte:Syftet med denna undersökning Àr att studera hur nÄgra inhyrda konsulter beskriver sitt arbete med konflikthantering i organisationer.Metod:Vi valde att genomföra kvalitativa intervjuer med Ätta stycken mÀn och kvinnor som alla jobbar med nÄgon form av konsultverksamhet betrÀffande konflikthantering. Det vi har grundat vÄr studie pÄ Àr fenomenologi.

I Sverige finns möjligheten för staten och företag att expropriera mark frÄn fastighetsÀgare för att utöka eller effektivisera en allmÀnnyttig anlÀggning. En ?allmÀnnyttig anlÀggning? kan till exempel handla om ett företags önskemÄl att anlÀgga teleledningar i syfte att tillgodose eller förbÀttra en teleförbindelse till ett omrÄde. NÀr det gÀller rÀtten för ett företag att dra fram ledningar av olika slag tillÀmpas ledningsrÀttslagen som Àr speciellt utformad för markÄtkomst angÄende anlÀggandet av ledningar. I de flesta lÀnder har staten eller exploatörer möjligheten att ta mark i ansprÄk för att utveckla landets infrastruktur och att gynna allmÀnnyttan.

Genom en kritisk diskursanalys söker jag svaret pÄ vilka diskurser som finns i mitt urval av dokument. Med sociokulturellt perspektiv som teoretisk grund vÀljer jag att titta pÄ kunskap och lÀrande. UtgÄngspunkt för analysen Àr EuroparÄdets rekommendationer inom programmet Utbildning 2010, dÀr ett underlag gavs i form av Ätta nyckelkompetenser för livslÄngt lÀrande (EU 2006a). Jag tittar pÄ digital kompetens, som Àr en av nyckelkompetenserna som varje europeisk medborgare ska utveckla. Jag analyserar ocksÄ dokument som finns med i processen för den reformerade svenska gymnasieskolan Gy 2011.

För att förhindra uppkomsten av bankkriser och stÀrka förtroendet för kreditmarknaden beslutade Basel-kommittén den 1 januari 1993 införa Basel I-systemet. Systemet hade som mÄl att skÀrpa kapitaltÀckningsreglerna, dock har Basel I-systemet ansetts otillrÀckligt. Basel-kommittén utarbetade nya rekommendationer, som togs i bruk 1 februari, 2007, under benÀmningen Basel II. Förutom att skapa mer transparent kreditmarknad förÀndrades Àven berÀkningen av bankernas kapitaltÀckningsgrad. Vid starten av vÄr uppsats hade bankerna varit tvungna att följa Basel II rekommendationerna sedan tvÄ mÄnader tillbaka.

Outsourcing, förflyttning av funktioner till extern part som tidigare funnits i företaget, Àr ett fenomen som under de tvÄ senaste Ärtiondena har vuxit starkt i vÀrlden. Outsourcing har möjliggjort för företag att fokusera pÄ sin kÀrnverksamhet och dÀrmed erhÄlla konkurrensfördelar. Business Process Outsourcing Àr en kategori inom detta omrÄde, som innebÀr att företaget outsourcar hela eller delar av sin ekonomifunktion. AnvÀndandet av Business Process Outsourcing har ökat bland de svenska företagen under de senaste Ären. Det finns mÄngtydiga förklaringar till denna framvÀxt, dÀr en förklaring Àr att det Àr en trend.

Tusentals mÀnniskor drabbas av livsmedelsburna infektioner och förgiftningar varje Är. Detta pÄ grund av att restaurangpersonalen i mÄnga fall saknar tillrÀckliga kunskaper i livsmedelshygien. Den viktigaste faktorn för att kunna pÄverka bakterietillvÀxt i livsmedel Àr temperatur. Livsmedelslagstiftningen har inga temperaturkriterier, det Àr livsmedelsföretagarens ansvar att ingen hÀlsofara ska kunna uppstÄ pÄ grund av livsmedel. Hygienkonsulter har sedan tolkat lagstiftningen och arbetat fram rekommendationer för bufféservering.

I dagens moderna tjÀnsteföretag har kunskap och intern marknadsföring blivit allt mer relevant i syfte att förbÀttra företagets lönsamhet. Humankapitalet Àr en kritisk resurs i tjÀnsteföretag. Vi har dÀrför valt att undersöka detta Àmne med fokus pÄ personalmotivation och belöning. Det finns mÄnga olika alternativ pÄ hur detta interna arbete kan utföras, varpÄ vi har valt att redogöra för nÄgra av dem. Teorierna som anvÀnts har bland annat förklarat den strategiska ledningens roll, samt innebörden av företagskultur, kommunikation och medarbetarnas vÀrderingar.

Denna studie om nollalternativ i en miljökonsekvensbeskrivning utgör ett examensarbete inom masterprogrammet i MiljövÄrd och fysisk planering pÄ för naturgeografi och kvartÀrgeologi vid Stockholms universitet. Examensarbetet har Àven tagits fram i samarbete med WSP SamhÀllsbyggnad. I dagslÀget tycks det saknas en entydig samsyn över hur nollalternativ i en MKB ska formuleras och hanteras. Med anledning av det har syftet med denna studie varit att utforska vilka förhÄllningssÀtt som finns till nollalternativet i en MKB samt att försöka ge en ökad förstÄelse för hur nollalternativet i en MKB bör hanteras. DÀrför redogör denna studie för vilket syfte och funktion nollalternativet fyller i en MKB tillsammans med de aspekter som bör beaktas vid hanteringen av nollalternativ i en MKB. Studien har genomförts med hjÀlp av fyra olika metoder som gemensamt bör kunna besvara studiens syfte och frÄgestÀllningar. För att bidra med en ökad förstÄelse kopplas den erhÄllna empirin till teorier om förutsÀgelse, osÀkerhet och scenarier i en MKB. Resultatet i studien visar att syftet med nollalternativ i en MKB Àr att sÀtt den tÀnka planen eller projektet i en kontext och fyller dÀrmed en betydelsefull funktion.

Inledning:Det Àr vÀl fÄ mÀnniskor som har kunnat undgÄ att pÄ nÄgot sÀtt bli indragen i en konflikt. Framförallt gÀller nog detta mÀnniskor som dagligen arbetar i organiserat pÄ arbetsplatser, DÀr ska mÄnga viljor mötas och förenas till en helhet för att nÄ de aktuella organisationernas uppsatta mÄl. Under vÄr utbildning sÄ har det inte getts sÄ stort utrymmer för att reflektera över detta fenomen som just konflikter Àr. Detta vÀckte vÄrt intresse gÀllande konsultverksamhet inom Àmnet.Syfte:Syftet med denna undersökning Àr att studera hur nÄgra inhyrda konsulter beskriver sitt arbete med konflikthantering i organisationer.Metod:Vi valde att genomföra kvalitativa intervjuer med Ätta stycken mÀn och kvinnor som alla jobbar med nÄgon form av konsultverksamhet betrÀffande konflikthantering. Det vi har grundat vÄr studie pÄ Àr fenomenologi.

Bakgrund och problem: Konsultbranschen kĂ€nnetecknas av en hög omsĂ€ttning av aktörer. En anledning till att det stĂ€ndigt alstras nya mindre aktörer till branschen Ă€r att den kan vara lukrativ med lĂ„ga intrĂ€desbarriĂ€rer. Men varför försvinner mĂ„nga aktörer lika fort som de kommer upp? Är det en brist pĂ„ strategi och styrverktyg som ligger till grund för problemet? Kan det bero pĂ„ svĂ„righeten för smĂ„företag att skapa sig en solid varumĂ€rkeslegitimitet, och finns det en möjligt att med hjĂ€lp av styrverktyg stĂ€rka företagets varumĂ€rkeslegitimitet? Fallföretaget som anvĂ€nts i den hĂ€r studien Ă€r ett litet konsultföretag som vill stĂ€rka varumĂ€rkeslegitimiteten med hjĂ€lp av differentieringsstrategi pĂ„ marknaden.Syfte: Syftet med den hĂ€r studien Ă€r att med hjĂ€lp av en egenarbetad utvĂ€rderingsmodell utvĂ€rdera olika lĂ„ngsiktiga styrverktyg inriktade mot smĂ„ konsult- och tjĂ€nsteföretags. Genom att utvĂ€rdera för- och nackdelar för tre utvalda styrverktyg och sedan applicera de pĂ„ ett litet konsultföretag Ă€r förhoppningen att studien kan leda fram till rekommendationer gĂ€llande styrverktygens nytta och möjlighet till anpassning.Metod: I metodavsnittet förklaras vilka metodiska val som har anvĂ€nts i studien.

Syftet med undersökningen var att analysera de anstĂ€lldas behov och upplevda möjligheter till individuell utveckling inom deras arbetssituation vid LuleĂ„ Kommuns ÄldrevĂ„rdsomsorg, samt att ge LuleĂ„ Kommun rekommendationer för hur de kan erbjuda individuell utveckling pĂ„ ett kostnadseffektivt sĂ€tt. Undersökningen delar upp begreppet individuell utveckling i personlig utveckling och kompetensutveckling. Maslow?s behovshierarki, Alderfer?s ERG-Teori och Herzberg?s tvĂ„faktorteori utgör större delen av det teoretiska ramverket som undersökningen Ă€r baserad pĂ„ och ligger till grund för enkĂ€ten och analyserandet av dess resultat. Undersökningsgruppen bestod av 243 anstĂ€llda, ingrupperade efter hur de svarat i den tidigare medarbetarenkĂ€ten frĂ„n LuleĂ„ Kommun hösten 2003, till en positiv och en negativ grupp (de som ansĂ„g till en högre grad att de hade möjlighet till individuell utveckling och de som ej ansĂ„g detta).

?Livskvalitet Karlstad 100 000? Àr Karlstad kommuns vision för hur Karlstad stad och kommun ska kunna uppnÄ 100 000 invÄnare. Tre av visionens fyra ledstjÀrnor, liksom den gÀllande översiktsplanen frÄn 2006, Äsyftar mestadels Karlstad stad och dess utveckling. DÀrför Àr det viktigt att poÀngtera utvecklingsmöjligheter för resterande orter i kommunen, sÄsom VÀse. VÀse Àr en landsbygdsort strategiskt belÀgen mellan Karlstad, Kristinehamn och Filipstad. Orten hade Är 2008 1983 invÄnare.

MÄnga projekt misslyckas och en av anledningarna Àr dÄlig styrning av projektet i allmÀnhet och inom IT branschen i synnerhet. Baserad pÄ kritik av de traditionella metoderna under de senaste Ären, sÄ har det uppkommit flera lÀttrörliga metoder som kallas Agila metoder. Scrum Àr den mest kÀnda Agila metoden som anvÀnds idag. Metoden lovar goda resultat, men i en artikel ur tidningen Computer Sweden (feb 2009) stÄr det ?siffror visar att nio av tio Scrumprojekt misslyckas?.

Sja?lvreglering inom olika marknader a?r inte na?gon ny ide?, utan har funnits under la?ng tid i Sverige och internationellt. Sja?lvreglering ga?r i korthet ut pa? att pa? frivillig grund skapa normer som pa? olika sa?tt sa?krar kvaliteten fo?r producerade varor och tja?nster. Det kan till exempel handla om etiska regelverk och rekommendationer fra?n branschorganisationer.

Kompetens inom informationsteknologi Àr nÄgonting som Àr av stor vikt i bibliotekarieyrket. Kunskapen Àr till stor del beroende av hur information om mindre och kontinuerliga uppdateringar och förÀndringar inom hÄrdvara och mjukvara nÄrpersonal i informationsdisk. Den hÀr utvÀrderingen har utgÄtt frÄn tre huvudsakliga frÄgestÀllningar: [1] Hur nÄr information om uppdateringar i mjukvara personalen i informationsdisken? [2] Hur nÄr information om uppdateringar i hÄrdvara personalen i informationsdisken? [3] Hur ser personalen i informationsdisken och de ansvariga pÄdessa tillvÀgagÄngssÀtt och kan förbÀttringar göras? Intervjuer har gjorts med tre bibliotekarier och tre ansvariga inom IT-omrÄdet.UtvÀrderingen visar att samtliga intervjuade bibliotekarier efterfrÄgar mer information kring förÀndringar i IT. En del i detta Àr ett behov av att ha tillgÄng till en IT-tekniker i huset i högre grad Àn vad som erbjuds för nÀrvarande.