Sökresultat:
2557 Uppsatser om Loglinjär modellen - Sida 63 av 171
Organisationsutveckling av Försvarsmaktens ledningsorganisation
Huvudsyftet med uppsatsen Ă€r att klarlĂ€gga vilka förutsĂ€ttningar och grundvĂ€rden som legat till grund vid designandet avFörsvarsmaktens ledningsorganisation. HĂ€r belyses faktorerna som legat till grund för organisationsdesignen, bĂ„de deexplicita och de implicita faktorerna. Uppsatsen svarar pĂ„ följande frĂ„gestĂ€llningar: Fanns det förutom de explicituttryckta utgĂ„ngsvĂ€rdena nĂ„gra implicita som pĂ„verkade designen av organisationen och vilka var de i sĂ„dana fall?AnvĂ€ndes nĂ„gon organisationsteoretisk modell vid organisationsutvecklingen och vilken vetenskaplig grund bygger dennya organisationen pĂ„? Ăr organisationen designad av eller med stöd av organisationsteoretiska fackmĂ€n eller harorganisationsutvecklingen drivits av lekmĂ€n? Vilka erfarenheter kan man dra av denna organisationsförĂ€ndring och hurskulle man kunna dra nytta av dessa vid en eventuell ny omorganisation av ledningsorganisationen?Den teoretiska ramen utgörs av Harold Leavitts (1965) systemmodell och modellen Ă€r en bra utgĂ„ngspunkt för attdiskutera hur olika fenomen och problem i organisationen hĂ€nger ihop. Modellen pĂ„minner oss om att strukturen alltid Ă€rknuten till andra komponenter i organisationen.
Klassiska populationsmodeller kontra stokastiska : En simuleringsstudie ur matematiskt och datalogiskt perspektiv
I detta tvÀrvetenskapliga arbete studeras frÄn den matematiska sidan tre klassiska populationsmodeller: Malthus tillvÀxtmodell, Verhulsts logistiska modell och Lotka-Volterras jÀgarebytesmodell. De klassiska modellerna jÀmförs med stokastiska. De stokastiska modeller som studeras Àr födelsedödsprocesser och deras diffusionsapproximation. JÀmförelse görs med medelvÀrdesbildade simuleringar.Det krÀvs mÄnga simuleringar för att kunna genomföra jÀmförelserna. Dessa simuleringar mÄste utföras i datormiljö och det Àr hÀr den datalogiska aspekten av arbetet kommer in.
Projektstyrning i datakommunikationsföretag
Att arbeta i projekt Àr i dag en vanligt förekommande arbetsform och det Àr dÀrmed av vikt att denna arbetsform fungerar pÄ ett bra sÀtt. Beroende pÄ ett projekts syfte och storlek kan modellen för hur projektet ska bedrivas och genomföras variera. Dock har projekt alltid nÄgon typ av organisation och en livscykel.I detta arbete har fem företagsintervjuer gjorts för att titta pÄ hur teknikorienterade projekt bedrivs, projekt som utvecklar infrastrukturer/nÀtverkslösningar för datakommunikation. FrÄgestÀllningen i detta arbete Àr om dessa företag anvÀnder modeller för utvecklingsarbetet och hur de i sÄ fall anvÀnder dem. Finns det specifikt framtagna modeller för denna typ av projekt som det exempelvis finns för systemutvecklingsprojekt?Resultatet av de gjorda företagsundersökningarna tyder pÄ att det inte finns nÄgra namngivna och vedertagna modeller för hur projekt för just nÀtverksutveckling ska bedrivas.
Strategiimplementering hos IT-företaget JMB
Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att beskriva och analysera hur IT-företaget JMB gÄtt tillvÀga för att implementera sin strategi samt att undersöka vilka faktorer som har varit viktiga för JMB:s strategiimplementering.AvgrÀnsningar: Vi har i studien avgrÀnsat oss till ett fallföretag vilket innebÀr att strategiimplementering och faktorer i andra företag har inte beaktas. Vi har Àven avstÄtt ifrÄn att fördjupa oss i utvÀrdering och uppföljning av strategin.Metod: En fallstudie har genomförts pÄ ett IT-företag, dÀr vi har genomfört intervjuer pÄ tre olika nivÄer i organisationen. UtifrÄn den konceptuella modellen har det empiriska och teoretiska materialet analyserats.Resultat, slutsatser: Svaret pÄ frÄgestÀllningen Àr att JMB implementerar sin strategi genom att arbeta i en decentraliserad organisationsstruktur dÀr företagets olika affÀrsomrÄden fÄr arbeta sjÀlvstÀndigt efter mÄlstyrning samt ?empowerment?. Viktiga övergripande faktorer Àr organisationsstruktur och inflytande, ledarskap, organisationskultur, samt strategisk kontroll och förÀndring..
Penumbra Suecica : Den negativa fo?reningsfriheten i Sverige mo?ter Margin of appreciation
This paper discusses if Margin of Appreciation is compatible with the idea of universal human rights. Through the case of Negative freedom of association in Sweden, it studies the phenomenon that Giorgio Agamben has called the State of exception.The questions that are discussed and answered are 1) How does the rights theories of Jack Donnelly and Ronald Dworkin relate to Margin of appreciation, and 2) How has Margin of appreciation been applied in cases concerning the negative freedom of association in Sweden, in the European court for human rights. These questions and answers are then used in the discussion on how Margin of appreciation affects the concept of universal human rights. .
Fördelningsmodell för grusvÀgar: ett förslag till en modell som kan anvÀndas vid fördelning av pengar för förbÀttring av grusvÀgar
Syftet med examensarbetet Àr att fÄ till stÄnd ett nytÀnkande vid fördelning av pengar till drift och underhÄll av grusvÀgar i Norr- och VÀsterbotten. För detta ÀndamÄl har jag utarbetat ett förslag till en fördelningsmodell som Àr uppbyggd i tvÄ delar. En del som behandlar statistik och en andra del som behandlar bedömningar av grusvÀgnÀtet. Första kapitlet i rapporten Àr inledningen. Kapitel 2 bestÄr av historik.
Boye och "jag" : En grammatisk analys av en litterÀr persona
I denna uppsats anvÀnder jag den interpersonella metafunktionen inom systemisk-funktionell grammatik för att undersöka sex av Karin Boyes dikter, detta med syfte att se huruvida en sÄdan hÀr analys kan sÀga nÄgot av intresse om diktjaget. Analysen genomfördes enligt Holmberg och Karlssons modell i Grammatik med betydelse, dÀr subjekt och finit tagits ut varpÄ sprÄkhandlingar markerats och modalitet kommenterats. Dikterna Àr hÀmtade ur Boyes Samlade dikter. Av min analys framgÄr att jaget behandlar sig sjÀlvt som visare och mer klarsynt Àn en vanlig mÀnniska, men samtidigt Àr slav under ett mÀnskligt kÀnsloliv. Jaget framstÀller sig sjÀlvt som en auktoritet pÄ lidande och en konstnÀr med kontroll över sin penna.
JÀmförelse av Oracle och MySQL med fokus pÄ anvÀndning i laborationer för universitetsutbildning
Syftet med arbetet som beskrivs i denna rapport var att undersöka om den Oracle-baserade laborationsmiljö som anvÀndes hos ADIT gick att överföra till MySQL. Oracle Àr ett komplext system som Àr krÀvande att administrera, nÄgot som ADIT ansvarat för med egen personal och egen hÄrdvara och detta var inte idealiskt. I kombination med ett stort intresse frÄn studenter att anvÀnda just MySQL vid laborationer hos ADIT beslutades det att man skulle undersöka om MySQL nu var moget att axla den roll som Oracle tidigare haft. UtifrÄn detta gÄr rapporten igenom vad som behövde göras med det befintliga laborationsmaterialet. En introduktion till relationsmodellen och SQL samt förklaringar av skillnader i features mellan Oracle och MySQL som hade betydelse för laborationerna Äterfinns ocksÄ.
Implementering av ett ekonomiskt informationssystem ur ett anvÀndarperspektiv: en flerfallstudie av e-Handel i kommunal verksamhet
Den kommunala verksamheten har under de senaste Ären genomgÄtt en hel del förÀndringar och med hjÀlp av ny teknik har arbetsprocesser och arbetssÀtt effektiviserats. NÀr en kommun beslutat att implementera ett ekonomiskt informationssystem ÄterstÄr det att förankra förÀndringen i organisationen. Denna förankring har dock visat sig vara oerhört viktig eftersom implementeringen pÄverkas av en mÀngd olika faktorer. Problem uppstÄr ofta vid implementering pÄ grund av att allt för mycket fokus riktas mot de tekniska delarna. Att implementera ett ekonomiskt informationssystem handlar inte om teknik, datorer eller nÀtverk.
LĂ€rares uppfattning om elevers prestationer i fysik
Bakgrund och problemdiskussion: Risker Àr nÄgonting som har stor pÄverkan pÄ företagets lönsamhet. Riskerna kan gÀlla alltifrÄn finanskriser till medvetna fel frÄn ledande befattningshavare eller medarbetare. Enron var en skandal som fick betydande konsekvenser i vÀrlden. USA införde en ny lagstiftning som en följd av det intrÀffade. Avsikten var att minska risken för bristande rapportering.
HĂ„llfasthetsanalys av gaffeltruckar
Det hÀr examensarbetet har utförts inom civilingenjörsutbildningen för Maskinteknik vid Linköpings tekniska högskola i samarbete med SB Truck AB. Syftet med examensarbetet var att undersöka ett antal truckmodeller för att bestÀmma infÀstningsbultarnas belastning samt hur spÀnningarna fördelas i de olika stativen. InfÀstningsbultarna hÄller ihop stativet och chassit.För att kunna genomföra berÀkningarna med varierande stativlÀngder har ett excel-blad utformats, dÀr det Àr möjligt att berÀkna bÄde krafterna pÄ infÀstningarna och den totala förskjutningen.Belastningarna pÄ modell TTFYI har berÀknats bÄde för hand och i Pro Mechanica. Resultaten för berÀkningarna blev 3,9 kN respektive 3,7 kN. Resultat för övriga stativ finns tabellerade i resultatkapitlet.SpÀnningarna blir generellt sett lÄga i samtliga stativ pÄ den analyserade modellen.
Revisorn : Proffs eller polare?
Syftet med studien var att utvÀrdera om det föreligger skillnader i revisorns agerande nÀr det finns en vÀnrelation till klienten Àn dÄ det finns en klientrelation till klienten samt om det föreligger skillnad mellan kvinnliga och manliga revisorers agerande nÀr det finns en vÀnrelation eller en klientrelation till klienten.Studien tog sin utgÄngspunkt i analysmodellen. DÄ vi inte fann nÄgon modell som beskrev de problem som vi försökte utvÀrdera konstruerade vi LMM-modellen, som vi anvÀnde för att utforma vÄra Ätta hypoteser. För att testa nollhypoteserna anvÀnde vi oss av ChitvÄ-testet.Uppsatsens slutsats gÀller för revisorerna i Kristianstad och HÀssleholm. Studien visar att det finns en högre acceptansnivÄ av ett otillÄtet agerande för de revisorerna med en klientrelation till klienten Àn för de revisorer med en vÀnrelation till klienten. Det finns ocksÄ en högre acceptansnivÄ hos de manliga revisorerna Àn hos de kvinnliga revisorerna..
Diskrepanser och konflikter i sjÀlvupplevelsen hos personer med lÄngvarig lÀndryggssmÀrta ? en tematisk analys
MÄnga lider av lÄngvarig lÀndryggssmÀrta, men fÄ erbjuds en orsaksförklaring eller adekvat behandling. Den biopsykosociala modellen möjliggör dock en viss förstÄelse av lidandet. Den lÄngvariga smÀrtan begrÀnsar individen vilket bland annat antas pÄverka sjÀlvupplevelsen. Syftet med studien var att utifrÄn en explorativ ansats erhÄlla en fördjupad förstÄelse av sjÀlvupplevelsen hos personer med lÄngvarig lÀndryggssmÀrta. Halvstrukturerade intervjuer anvÀndes och materialet analyserades genom induktiv tematisk analys.
Sourcingstrategier för komplexa produkter och system
 Denna uppsats behandlar hur sourcingprocessen av komplexa system pÄ Försvarets Materielverks (FMV) kan struktureras genom att undersöka parametrar som Àr viktiga att beakta vid outsourcing. En del av FMV:s strategi grundar sig i att minska den interna verksamheten och att lÀgga större Ätaganden pÄ leverantörer av systemlösningar, för att pÄ sÄ sÀtt kunna minska behovet av interna resurser. DÀrför blir det viktigt att besvara huruvida systemansvar bör tas av FMV eller av en leverantör.Rapporten behandlar processen om att fatta ett beslut om make-or-buy och nÀr och varför det Àr motiverat att överlÄta systemansvar till leverantörer. McIvors modell om outsourcing anvÀnds för att besvara frÄgan hur FMV bör fatta ett beslut rörande make-or-buy genom att modellen tillÀmpas pÄ tre pÄgÄende projekt. DÀrefter anvÀnds "the strategic supply wheel" för att bedöma vilka parametrar som Àr viktiga att uppfylla bÄde internt och externt vid outsourcing av aktiviteter beroende pÄ om tid, kostnad eller kvalitet Àr prioriterat i respektive projekt.
Insprutningens börvÀrde för en direktinsprutad dieselmotor
Studien visar att start av förbrÀnning kan berÀknas med god noggrannhet. Det har dock inteframkommit nÄgra konkreta fördelar med att vÀlja start av förbrÀnning som nytt börvÀrdegentemot dagens börvÀrde. Rekommendationen Àr dÀrför att behÄlla dagens börvÀrde. Meddet Àr det inte sagt att modellen inte kan utnyttjas i styrsystemet, det kan finnas fall dÄ det kanvara till stor hjÀlp att veta lÀngden pÄ tÀndfördröjningen och pÄ sÄ sÀtt exempelvis fÄ enuppfattning av om andelen förblandad förbrÀnning.Allt hÄrdare emissionslagstiftningar driver utvecklingen av dieselmotorn och tvingarfordonstillverkarna att stÀndigt jobba mot lÀgre emissionshalter. De senaste dryga 15 Ären frÄnden första standarden Euro I fram till dagens standard Euro V har emissionsnivÄerna minskatskraftigt.