Denna studie Àr ett försök att modellera den alpina permafrostens utbredning inom Kebnekaisemassivet i norra Lappland. En karta som visar sannolikheten för permafrostens utbredning har skapats med hjÀlp av data frÄn Bottom Temperature of Snow cover (BTS) - mÀtningar samt statistisk modellering genom logistisk regression.FÀltstudien genomfördes under mars till april 2011 med totalt 56 BTS-punkter frÄn 1073 till 1805 m.ö.h. Permafrostförekomsten bestÀmdes vara en funktion av höjden. För att utreda detta anvÀndes stepwise selection som Àr en metod för att identifiera statistiskt signifikanta variabler gentemot en beroende variabel. De andra parametrarna som testades var topografins sluttningsgradient, riktningen av den maximala lutningen och den potentiella solinstrÄlningen.

Denna studie undersöker huruvida aktiv strategi villkorlig en diskret regression modell (DRM) skapar mervÀrde relativt en passiv buy-and-hold strategi i form av avkastning, risk samt variationskoefficient. Modellens metod, en binÀr logistisk regression, estimerar den förvÀntade relativa avkastningen mellan en indexfond (AFGX) samt den korta riskfria rÀntan (SSVX). För estimera den relativa avkastningen mellan tillgÄngarna anvÀnder DRM data frÄn aktiemarknaden, rÀntemarknaden, obligationsmarknaden, inflationsindex samt industriproduktionsindex. Timingbeslutet görs vid varje mÄnadsskifte och kapitalet placeras i den tillgÄngen med högst förvÀntad avkastning under kommande mÄnad med start den 1:e januari 2002 och slut den 31:e december 2005.Den empiriska diskussionen visar att mervÀrdet av DRMŽs avkastning, risk och variationskoefficient kontra de fast viktade portföljerna uteblir. SÄledes blir slutsatsen att DRM inte klarar av att mÀta den förvÀntade relativa avkastningen mellan tillgÄngarna och den passiva strategin i denna kontext förblir ett bÀttre alternativ..

MĂ„let med den hĂ€r studien Ă€r att undersöka hur barn under 15 Ă„r pĂ„verkades av Cryptosporidiumutbrottet i slutet av Ă„r 2010 i Östersunds kommun. Datamaterialet utgörs av svar pĂ„ en enkĂ€tundersökning frĂ„n 514 barn rörande deras hĂ€lsa relaterad till utbrottet. Dessa enkĂ€ter togs fram av svenska Smittskyddsinstitutet kort efter utbrottet och det Ă€r i uppdrag av denna myndighet som studien utförs. Analys av riskfaktorer och följdsymptom utförs med logistiska regressionsmodeller utifrĂ„n bĂ„de ett Bayesianskt och ett frekventistiskt tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tt för att pĂ„ sĂ„ sĂ€tt betrakta datamaterialet frĂ„n fler synvinklar och samtidigt identifiera skillnader mellan dessa tvĂ„ tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tten. En annan del av arbetet presenterar bortfallskalibrerade skattningar av antalet Cryptosporidiumfall bĂ„de totalt och mĂ„nadsvis men ocksĂ„ skattningar av fallprevalensen i olika redovisningsgrupper.

Denna uppsats Àr ett resultat av ett uppsatssamarbete med FörsÀkringskassan i Uppsala. FörsÀkringskassan i Uppsala lÀn bedriver tillsammans med andra myndigheter ett flertal former av samordnad rehabiliteringsverksamhet. Fokus för samverkandet ligger pÄ personer med lÄngvarig frÄnvaro frÄn arbetsmarknaden pÄ grund av arbetslöshet, sjukdom eller dylikt och som Àr i behov av arbetslivsinriktad rehabilitering. Syftet med denna uppsats Àr att ana-lysera vilka individer som blir aktuella att delta i tvÄ av dessa samverkansformer, Fyrpart respektive TvÄpart. Avsikten Àr att se vilka faktorer som ökar sannolikheten att arbetslivs-inriktad rehabilitering kommer till stÄnd, samt om sannolikheten att bli utvald skiljer sig Ät mellan de tvÄ samverkansformerna.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om betydelsen av socialt kapital skiljer sig Ät mellan olika former av politiskt deltagande. Med olika former av deltagande avses dels att rösta, vilket hÀr benÀmns passivt deltagande, och andra mer aktiva former sÄsom att demonstrera eller kontakta en politiker. Socialt kapital definieras i termer av nÀtverk och tillit. Den teoretiska utgÄngspunkten Àr att tillgÄng till nÀtverk bland annat ökar sannolikheten att bli tillfrÄgad om att delta i aktiviteter, medan tillgÄng till tillit tycks öka en individs benÀgenhet att offra av sin egen tid för det gemensammas bÀsta.Datamaterialet som anvÀnds Àr den svenska delen av European Social Survey frÄn 2002.Logistisk regressionsanalys visar att tillgÄng till formellt nÀtverk Àr förknippad med en högre sannolikhet för bÄde aktivt och passivt politiskt deltagande, medan tillgÄng till informellt nÀtverk inte Àr relaterat till politiskt deltagande. Vidare Àr hög tillit till rÀttsvÀsendet förenat med en mindre benÀgenhet till aktivt deltagande, medan hög tillit till politiker Àr positivt relaterat till aktivt deltagande.

Syftet med denna uppsats Àr att beskriva hur företag i logistikkedjan, rederi ? hamn ? Äkeri, förberett sig inför de nya lÀnderna, Lettland, Litauen och Polens intrÀde i den Europeiska Unionen den 1 maj 2004. Vi har Àven valt att undersöka vilka omvÀrldsanalysmetoder företagen anvÀnder sig utav, hur de i sÄ fall tillÀmpar dessa och ge eventuella förslag pÄ omvÀrldsanalysmetoder..

Bakgrund: SmĂ€rtlindring under förlossning och amning Ă€r tvĂ„ stora kompetensomrĂ„den inom barnmorskans profession vilket medför att barnmorskan bör ha kunskap om eventuella samband mellan olika smĂ€rtlindringsmetoder och amning. Tidigare forskning om smĂ€rtlindringsmetoder och dess samband med amning har oftast fokuserat pĂ„ enstaka smĂ€rtlindringsmetoder samt belyst sambandet med amningsinitiering efter förlossningen. Studier saknas sĂ„ledes dĂ€r hela spektrumet av smĂ€rtlindringsmetoder och dess samband med amning fram till tvĂ„ mĂ„naders Ă„lder studeras. Syfte: Att undersöka förekomst av smĂ€rtlindringsmetoder under vaginal förlossning av fullgĂ„ngna barn, vilka faktorer som Ă€r associerade med respektive smĂ€rtlindringsmetod samt eventuella samband mellan smĂ€rtlindringsmetod och amning vid tvĂ„ mĂ„naders Ă„lder. Metod: Populationsbaserad, prospektiv kohort studie dĂ€r 31 150 moder-barn par i Uppsala och Örebro lĂ€n ingick.

Syftet med den hĂ€r kvantitativa studien Ă€r att undersöka sambandet mellan socialt kapital och sjĂ€lvbilden att befinna sig i det högre skiktet av samhĂ€llet. Socialt kapital kan ses som resurser som finns inbĂ€ddade i samhĂ€llsrelationer och som dĂ€rmed kan anvĂ€ndas för att pĂ„verka livssituationen. I den hĂ€r uppsatsen har socialt kapital definieras i termer av institutionell tillit, social tillit och socialt nĂ€tverk. Den teoretiska utgĂ„ngspunkten Ă€r att ökad tillit till sina medmĂ€nniskor och tillit till institutioner som exempelvis rĂ€ttsvĂ€sendet och riksdagen Ă€r relaterat med personer som har en sjĂ€lvbild i det högre skiktet av samhĂ€llet. Även att socialt nĂ€tverk har ett positivt samband med att befinna sig i det högre skiktet av samhĂ€llet.

Landstinget i Kronobergs lÀn utförde 2006 en enkÀtundersökning bland elever i Ärskurserna 5, 8 och gymnasiets Ärskurs 2. Datamaterialet för gymnasieeleverna har studerats i detta arbete dÀr den psykiska ohÀlsan och alkoholkonsumtion varit i fokus.Det statistiska arbetet Àr uppdelat i tre delar: Metodbeskrivning, hantering av programmet SPSS samt en undersökning av gymnasieelevers psykiska ohÀlsa och alkoholkonsumtion. I metodbeskrivningen har metoderna dikotomisering, logistisk regression, Wald, faktorinteraktion och kategorisering beskrivits. För hantering av stora datamaterial samt för att kunna ta fram statistiska samband rörande psykisk ohÀlsa och alkoholkonsumtion har programmet SPSS anvÀnts och illustrerats i arbetet. De förklarande variablerna som varit mest inflytelserika mot den psykiska ohÀlsan var ?Tycker du att du Àr frisk??, ?Har du nÄgonsin anvÀnt lÀkemedel tillsammans med alkohol i berusningssyfte? samt ?Trivs du med livet??.

Bakgrund: Tidigare studier har identifierat flera riskfaktorer, sÄsom kost, fysisk aktivitet och BMI, gÀllande kolorektal cancer. Att analysera kost utifrÄn kostmönster istÀllet för enskilda livsmedel har visat sig vara effektivt för att undersöka risker för kolorektal cancer. Datamaterial samlades in med hjÀlp av en fall-kontroll studie med 257 fall och 805 kontroller.Syfte: Identifiera faktorer som ger en höjd eller sÀnkt risk för kolorektal cancer utifrÄn omrÄdena kost, fysisk aktivitet och BMI.Metod: Faktoranalys anvÀndes för att upptÀcka kostmönster. Logistisk regression anvÀndes för att skatta oddskvoter och 95 % konfidensintervall.Resultat: Tio stycken kostmönster erhölls frÄn faktoranalysen. Kostmönstren ?LÀsk, juice och mjölkprodukter? (OR=1,288; ORQ4=2,159), ?Te, men inte kaffe?(OR=1,228; ORQ3=1,891; ORQ4=1,668) och ?FÄgel, rött kött och fisk?( ORQ4=1,724) gav alla en ökad risk.

En företagskonkurs fÄr ofrÄnkomligen Äterverkningar för de intressenter som har en koppling till det drabbade företaget. Det Àr för intressenter dÀrför betydelsefullt att kunna förutspÄ konkurs.Studiens syfte var att utvÀrdera en teoretisk modell för prognostisering av konkurs genom analys av nyckeltal. Detta utfördes genom egna skattningar av regressionsmodeller. Vidare testades modellernas klassificeringsförmÄga med avseende pÄ framtida konkurs. Studien tyder pÄ att ett företags storlek Àr, relativt andra undersökta egenskaper, den bÀsta indikatorn för framtida konkurs..

Segregering har att göra med befolkningssammansÀttningen i en stad vilken kan gÀlla en demografisk, en socioekonomisk eller en etnisk aspekt. Denna studie fokuserar en rumslig fördelning av invÄnarna i Stockholm utifrÄn den etniska aspekten, samt hur denna fördelning reproduceras mellan generationer. Inom olika boendeomrÄden existerar olika sociala förhÄllanden, vilka skapar skilda möjligheter för dess invÄnare. En del av dagens sociala reproduktion gÀller alltsÄ utsatthet pÄ bostadsmarknaden och för att komma Ät denna utsatthet Àr det viktigt att fÄ en förstÄelse för den bakomliggande processen genom vilken individer vÀljer boendeomrÄde. I denna studie undersöks förhÄllandet mellan andelen utlandsfödda i uppvÀxtomrÄdet och andelen utlandsfödda i boendeomrÄdet i vuxen Älder.

Syftet med föreliggande kvantitativa studie Àr att undersöka sambandet mellan socioekonomisk klassposition i vuxenlivet och risken att vÄrdas för schizofreni. Sambandet mellan klassposition och hÀlsa kan ta sig uttryck i tvÄ riktningar - nÄgot som avhandlas i kausalitetsteorin och selektionsteorin. Kausalitetsteorin utgÄr frÄn att en individs klassposition pÄverkar ens framtida hÀlsa, dÀr en lÀgre klassposition riskerar att leda till sÀmre hÀlsa. I kontrast till detta utgÄr selektionsteorin frÄn att en individs hÀlsa pÄverkar klasspositionen, dÀr ohÀlsa tenderar att leda till en lÀgre klassposition. Dessa teorier utgör föreliggande studies teoretiska utgÄngspunkt.

Sedan 1 januari 2005 har stora delar av vÀrlden förÀndrat sin redovisningsprincip till IFRS som har utformats av IASB.  Införandet innebar en rad förÀndringar.  IFRS infördes pÄ grund av att kapitalmarknaderna vÀxer sig allt större samt starkare, vilket krÀver att en harmonisering av redovisningsprinciper Àr att efterstrÀva. FörÀndringar som IFRS/IAS medförde i form av regleringar Àr bland annat IFRS 3, IAS 36 samt IAS 38. IFRS förÀndrade sÄ att goodwill Ärligen skulle omprövas för att faststÀlla dess verkliga vÀrde, istÀllet för att Ärliga avskrivningar som tidigare var fallet. IFRS förÀndrade hur immateriella tillgÄngar skulle redovisas dÀribland redovisningen av goodwill. Goodwill Àr en nutidsbetalning för framtida prognostiserade kassaflöden. TillgÄngsposten goodwill utsÀtts stÀndigt för pÄverkan av sÄvÀl externa som interna pÄverkningar. Externa i form av bolagsmarknadens stÀndiga förÀndring och internt av ett potentiellt underliggande egenintresse utifrÄn bolagsledningen.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie Àr att förklara hur subjektiva upplevelser runt familj pÄverkar intresse av estetisk kirurgi. Specifika frÄgestÀllningar har formulerats för att undersöka detta:? Hur pÄverkas intresse av estetisk kirurgi av familjemedlemmar som pratat om att utföra eller som har utfört estetisk kirurgi?? Hur pÄverkas intresse av estetisk kirurgi av upplevd skilsmÀssa under uppvÀxt och uppvÀxt med en ensamstÄende förÀlder?? Hur pÄverkas intresse av estetisk kirurgi av fysisk eller psykisk frÄnvaro av mamma eller pappa under uppvÀxt?? Hur pÄverkas intresse av estetisk kirurgi av att minst en person gett stöd och varit Àlskande under uppvÀxt?? Hur pÄverkas intresse av estetisk kirurgi av ouppnÄdda familjefunktioner?? Hur pÄverkas intresse av estetisk kirurgi av en upplevd familjekris?MetodDenna uppsats har anvÀnts sig av en kvantitativ forskningsmetod med enkÀt. En egen enkÀt komponerades och delades ut i Stockholms lÀn. 60 enkÀter delades ut, varav 58 av dessa besvarades.