Studiens syfte är att utforska en musikers kroppsspråk vid instuderingen av en orkesterstämma. Detta har observerats under instuderingen av förstaflöjtstämman i fjärde satsen av Brahms andra symfoni. Studien har sin utgångspunkt i det designteoretiska perspektivet och har genomförts med hjälp av videoobservationer under repetitionsperioden av verket. Jag har även fört Loggbok under processen av självobservationen. Resultatet av studien visar att de kroppsliga resurserna kan hjälpa, men också stjälpa, den musikaliska processen och dess uttryck.

Syftet var att undersöka om man med hjälp av geobrädet i de senare åren vid grundskolan kan göra främst geometri men även bråkräkning intressantare. Undersökningsgruppen bestod av 18 elever i år sju. Eleverna har fått arbeta med olika laborativa övningar under totalt fem tillfällen under min sju veckor långa praktikperiod. Jag har under det att eleverna arbetat med geobrädet observerat hur de arbetat, samt fört Loggbok. Jag har även genomfört intervjuer med 5-6 elever i början och slutet av praktiken.

Syftet med vårt arbete var att undersöka om elevers motivation till lärande ökar vid användande av olika inlärningsstilar. Undersökningen utfördes i en årskurs nio. Lektionerna planerades utifrån resultatet av en inlärningsstilenkät som vi lät eleverna besvara. Vi inriktade oss främst på fyra inlärningsstilar, och anpassade lektionerna efter dessa. De metoder vi använde oss av för att bestämma resultatet var: enkätundersökning för fastställande av inlärningsstilar, Loggbok, observationer och intervju.

Kommunikationen mellan lärare, elever och vårdnadshavare är en förutsättning för att arbetet på en skola ska fungera smidigt. Kommunikationen mellan lärare och vårdnadshavare anses som viktigt och det finns en rad hjälpmedel för att underlätta denna kommunikation. Jag har undersökt ett av dessa hjälpmedel ? Loggboken. Med Loggbok menas här en typ av almanacka med utrymme för egna reflektioner och planering.

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka om vi kunde öka förståelsen hos eleverna för hur konflikter kan förebyggas och hanteras genom olika metoder och övningar. Vi genomförde vårt arbete på en skola i Piteå kommun, där undersökningsgruppen bestod av femton elever i år tre. För att få svar på om elevernas förståelse hade ökat, använde vi oss av kontinuerliga intervjuer och loggböcker som eleverna reflekterade i. Vi gjorde dessutom egna iakttagelser under övningarna, som vi skriftligt reflekterade över i en egen Loggbok. Vi anser att resultatet visade att eleverna fick en ökad förståelse för att hantera och förebygga konflikter.

Syftet med denna uppsats är att ge en förståelse för hur en kompositionsprocess kan se ut. Analysen följer, genom skisser och Loggbok, komponerandet av de två verken The Legend of Baddabah för kammarensemble och Reflektioner över trasig vänskap för symfoniorkester. Materialet ses i relation till tidigare forskning av kompositionsprocessen och undersöker hur Stan Bennetts schematiska modell stämmer in på mitt arbetssätt. Jag redogör för hur två egna verk komponeras från första idé till färdigt partitur. I diskussionen behandlas dels hur Bennets modell till vissa delar stämmer överens med min skapandeprocess, dels hur jag använder olika metoder när jag komponerar som improvisation och matematik, dels hur jag låter personer i min omgivning påverka min gestaltning av musiken, och dels hur tidspressen tvingar mig till handling..

I denna studie har syftet varit att studera barns konflikthantering i förskolan. De metoder som användes i detta arbete var gruppintervjuer med barnen och observationer av barns konflikthantering i den fria leken. Detta med utgångspunkt i Husserls fenomenologi som handlar om att se fenomen sett från individens perspektiv. Dessa dokumenterades med videoinspelning och Loggbok. Resultaten visade att barnen hade flera rika och varierande lösningar på konflikter i förskolan.

Vi har effektiviserat och förenklat hanteringen av hörselproppar från mellanlagret tillpacklinjerna genom att utveckla det befintliga hanteringssystemet. Lösningen vi valt attanvända oss av baseras på ett system av transportband. Transportbanden har höjts upp föratt man ska kunna gå under vilket var ett krav från företaget. För att få fram en lösninghar vi använt oss av ett ramverk enligt Bellgran och Säfsten. Det har gjort att arbetetförflutit diciplinerat och metodiskt.

Detta är en uppsats om lärares syn på målstyrningen vid två skolor samt hur de uppfattar att eleverna uppnår de uppsatta målen. Undersökningen utfördes som en kvalitativ enkätstudie. Resultatet visar att många lärare uppfattar att målen är otydliga vilket resulterar i att de tolkas olika. Angående hur man mäter att eleverna uppnår målen blev resultatet att det finns en mängd olika metoder att tillgå som till exempel Loggbok och observation. En tydlig skillnad fanns i svaren bland dem som hade lång arbetslivserfarenhet gentemot den som hade minst arbetslivserfarenhet.

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka hur den enskilde elevens självförtroende påverkades då eleverna fick möjlighet att träna sig i att tala inför såväl större som mindre grupper. Vår undersökning genomfördes i en åk 5 där vi med hjälp av handledaren valde ut sex försökspersoner. Dessa elever blev intervjuade både i början och i slutet av praktikperioden för att vi skulle kunna utläsa om någon förändring skett. Eleverna skrev Loggbok en gång i veckan och vi förde egen dagbok. Vi arbetade genom att gå från enkla och lekfulla muntliga uppgifter till mer avancerade för att avsluta med ett enskilt framträdande inför grupp, en så kallad soloredovisning.

Studiens syfte är att se ifall det är möjligt att under en kortare tid bli en bättre a-vistaläsare. För att underso?ka detta har jag under en åttaveckorsperiod övat a-vista 15 minuter per dag, med hjälp av en bok just för a-vistaläsning. Ett urval av dessa övningstillfällen har jag videofilmat. Jag har också använt mig av Loggbok för att dokumentera mina upplevelser av min egen process.

Med oss själva som exempel har vi försökt beskriva hur landskapsarkitektens designprocess kan se ut, hur vi tänker och jobbar i ett gestaltningsprojekt. Läsaren ska få insyn i, och förståelse för, designprocessens komplexitet och vilka krafter som verkar där. Detta kandidatexamensarbete är uppdelat i tre delar. En inledande insamlingsfas där vi införskaffat information som har stöttat oss i vårt gestaltningsarbete och i författandet av denna uppsats. Den andra fasen har bestått av en designprocess där vi har tagit fram ett gestaltningsförslag för Paradisparken på Marstrand.

Teknikens utveckling har gått fort fram de senaste åren, dagens smartphoneanvändare harmöjligheten att utföra ärenden som det för något år sedan krävdes en dator för. I denna studieutfördes en undersökning av mobila Internet-användares vanor och vad som är utmärkandeför mobilt internetanvändande. Tio respondenter förde Loggbok där de fyllde i ett detaljeratschema för varje aktivitet, bl.a. var och vad de besökte. De tio respondenterna intervjuadessedan för att få ett djupare intryck av deras mobila internetavändande.Resultaten visar att den vanligaste platsen för surfning skedde i hemmet, respondenternatrodde dock att de skedde under transport.

Syftet med studien är att utforska hur några utvalda tillvägagångssätt för lärande, förmedlade av ledande slagverkare och slagverkslärare, används av och fungerar för en lärarstudents instudering av ett musikverk. Dessa tre tillvägagångssätt användes för att studera in Concerto for marimba and strings av Emanuel Sejourné.  Ljudinspelningar och Loggbok låg till grund för analysen om vad som fungerade bra för mig i min egen övning och hur jag upplevde de olika metoderna under pågående övning. I resultatet framkommer att framförallt trivselfaktorn är en bidragande orsak till ett lyckat övande. Andra viktiga faktorer som redovisas är vikten av att ha kontroll på musiken innan jag som musikutövare börjar öva samt vikten av att öva som en konsert i förebyggande syfte. Avslutningsvis diskuteras arbetets resultat i relation till den presenterade litteraturen och tidigare forskningen inom området..

Byggbranschen befinner sig mitt i ett paradigmskifte ? detta i samband med att BIM kommer att ersätta de traditionella arbetsmetoderna inom byggprocessen. BIM, även kallat objektsbaserad informationshantering, används idag till 3D-projektering, visualisering och samordning. Dock utnyttjas inte BIM till sin fulla potential.Förändringar sker även beträffande miljöaspekter inom byggsektorn. Miljökrav är inte längre enbart lagstadgade, utan kommer även från fastighetsägarna själva.