Tron på den egna förmågan (self-efficacy) och upplevelsen av kontroll (Locus of control) påverkar människors agerande och bedömningar av sina möjligheter. Syftet med undersökningen var att öka förståelsen för hur studenter från psykologlinjen i Stockholms Universitet bedömde sina chanser att få ett arbete direkt efter utbildningen. Fyra studenter deltog i undersökningen och data samlades genom kvalitativa halvstrukturerade intervjuer. Resultatet visade att möjligheterna till att få arbete efter examen ansågs vara goda men att den praktiska tjänstgöringen för psykologer, PTP, sågs som en flaskhals. Erfarenhet, kontakter, ålder, kön och utbildningsinriktning ansågs kunna påverka möjligheterna till att få en PTP-tjänst och påverkade också deltagarnas bedömning av sina chanser.

Studenter är bland de som konsumerar mest alkohol i Sverige. Hög alkoholkonsumtion och extern akademisk Locus of control (ALC) har liknande negativ effekter på studier. Denna studie undersökte relationen mellan alkoholkonsumtion, ALC och alkoholrelaterade studieproblem. 120 studenter, varav 91 var kvinnor, deltog genom att besvara en enkät bestående av The Academic Locus of control Scale for College Students, the AUDIT Alcohol Consumption Questions och en egenkonstruerad skala som mätte alkoholrelaterade studieproblem. Data analyserades med en 2 (riskbruk/ickeriskbruk) x 2 (extern ALC/intern ALC) ANOVA för oberoende mätningar.

The purpose of this study was to investigate the relationship between Locus of control and behavior in a work group. The investigation was performed using two methods, self-report and observation, which were used in order to provide a description of how the individuals experienced their own behavior in a group context as well as of how they actually could be observed to behave. The 31 participants were divided into five groups. During the procedure each group received a task, which was to be discussed and solved by the group members together. Observations were carried out using IPA.

Tidigare ombesörjde organisationen karriär och karriärutveckling för den anställde och karriärkontraktet byggde på livslånga anställningar. Det nya karriärkontraktet bygger istället på en så kallad proteisk karriär (Hall, 1996), vilket utmärks av att individen ser sig själv som ansvarig för och drivande av sin karriär, att egna värderingar får styra samt att psykologisk utveckling är främsta mål. Studiens frågeställning var att undersöka om personlighetsfaktorer i termer av self-efficacy, självkänsla, Locus of control samt neuroticism kan predicera proteiska karriärattityder. I studien användes kvantitativ metod och en enkätundersökning genomfördes på studenter. Korrelationsberäkningar visade att samliga personlighetsfaktorer samt proteiska karriärattityder var korrelerade.

Tidigare ombesörjde organisationen karriär och karriärutveckling för den anställde och karriärkontraktet byggde på livslånga anställningar. Det nya karriärkontraktet bygger istället på en så kallad proteisk karriär (Hall, 1996), vilket utmärks av att individen ser sig själv som ansvarig för och drivande av sin karriär, att egna värderingar får styra samt att psykologisk utveckling är främsta mål. Studiens frågeställning var att undersöka om personlighetsfaktorer i termer av self-efficacy, självkänsla, Locus of control samt neuroticism kan predicera proteiska karriärattityder. I studien användes kvantitativ metod och en enkätundersökning genomfördes på studenter. Korrelationsberäkningar visade att samliga personlighetsfaktorer samt proteiska karriärattityder var korrelerade.

Forskning har visat att self-efficacy, självkänsla, KASAM och Locus of control alla har en effekt på graden av upplevd stress. Dock inte alla tillsammans, vilket denna studie avsåg att undersöka samt deras inbördes relationer och vilken variabel som predicerar stress bäst. Högskolestudenter (n = 65) svarade på varsin enkät. Resultatet visade att alla variablerna hade signifikant negativ korrelation med upplevd stress. Ju högre nivå på variablerna desto mindre stressade var studenterna.

Denna undersökning belyste sambanden mellan arbetstrivsel i relation till Locus of control, chefens tillgänglighet för arbetstagaren och uppmuntran från chefen. Tidigare undersökningar har visat att det finns en positiv korrelation mellan intern Locus of control och arbetstrivsel. Forskning har även visat att det finns samband mellan olika typer av ledarskap och arbetstrivsel men lite forskning är gjord för att undersöka vilket samband det finns mellan chefens tillgänglighet för arbetstagaren och arbetstrivseln. Av de 47 personer som deltog i undersökningen var alla kvinnor, vilka alla arbetade inom Vård och Omsorg men på två olika arbetsplatser där på den ena arbetsplatsen hade kontinuitet bland chefer och på den andra hade de varit olika chefer under samma period. Studien visade att det finns ett signifikant samband mellan arbetstrivsel och chefens tillgänglighet, LOC, och uppmuntrande ledarskap, däremot fanns det inte någon signifikant skillnad i arbetstrivseln mellan de båda arbetsplatserna.

Mobiltelefoni och SMS (textmeddelanden) är ett intresseområde på frammarsch. Avsikten med studien var att undersöka om personlighetsegenskaper som självkänsla och Locus of control har någon inverkan på vilket sätt människor använder sina mobiltelefoner. Tidigare studier har indikerat att de som föredrar textmeddelanden har lägre självkänsla än de som föredrar röstkommunikation. Ett internetbaserat frågeformulär användes för att undersöka mobiltelefonanvändningen hos studenter vid en högskola i södra Sverige, och då speciellt undersöka tal/text preferensen i relation till ålder, kön och personliga egenskaper. Överlag visade gruppen av studenter (n= 116) en preferens mot att tala (M = 4.5 med text och tala som ytterligheter på en femgradig skala).

Denna studie vill ge större inblick och förståelse för individen bakom den kriminella stämpeln, samt bringa insyn i dessa individers egna tankar om sina kriminella handlingar och kampen ut ur kriminaliteten. Avsaknaden av tron på att personliga livshändelser sker utifrån egna handlanden, där personen istället agerar passivt offer i sitt liv är något som återfinns hos interner. Motsatsen till detta är personer som tror på sitt eget handlande, det vill säga internal Locus of control. Denna uppsats belyser kriminellas bakgrundshistoria till uppbrottet ur den kriminella livsstilen med fokus på Locus of control, vändpunkter och framtidsperspektiv. Tio personer deltog, varav åtta män och två kvinnor i enskilda semistrukturerade intervjuer.

Med utgångspunkt i det moderna arbetslivet och de krav som detta medför på dagens medarbetare har den aktuella studien valt att inrikta sig på den psykosociala arbetsmiljön. Studien utgår ifrån Julian Rotters teori om Locus of control. Syftet med studien är att undersöka hur inre och yttre kontrollfokus påverkar upplevelserna av möjligheten till återhämtning och delaktighet. Studien är kvantitativ, och har genomförts på uppdrag av en medelstor kommun i Västsverige. Webbaserad enkät har använts.

Syftet med studien var att belysa hur motivation på arbetsplatsen kan betraktas från ett inre och yttre perspektiv, med utgångspunkt från ett antal specifika faktorer såsom samhörighet, kompetens, autonomi och kontroll i tillvaron. 126 respondenter, 99 kvinnor och 27 män besvarade en enkät som bestod av demografiska frågor, frågor kring chefens stöttande av autonomi, frågor om samhörighet, kompetens och arbetsmotivation samt ett testbatteri bestående av IMI scale, Work Extrinsic and Intrinsic Motivation Scale och Locus of control. Studiens resultat visar att chefens stöttande av autonomi påverkade de anställdas inre arbetsmotivation positivt. Studien visar även på att det finns ett svagt samband mellan inre arbetsmotivation och tillfredsställelsen av de anställdas behov av autonomi och samhörighetAbstractThe purpose of this study was to see how work place motivation can be seen from an intrinsic and extrinsic perspective, with starting point from specific factors such as relatedness, competence, autonomy and control. The 126 respondents of the study, 99 women and 27 men, answered a questionnaire that consisted of a few demographic questions, questions about if the boss is supportive of autonomy, questions about relatedness, competence and work place motivation.

Dagens samhälle ställer höga krav på individer att vara sociala, kommunikativa och inneha en förmåga att hantera ett ökande informationsflöde. Samtidigt som det ligger mycket ansvar på den enskilde individen att sålla bland stora mängder information har olika individer skilda förutsättningar att möta dessa krav. Studiens syfte var att undersöka om upplevelse av kontroll och välbefinnande hos medarbetarna påverkar kommunikationstillfredsställelse och föredragna kommunikationskanaler. Som teoretisk referensram har teori om kommunikation och subjektivt välbefinnande samt Rotters (1966) teori om Locus of control använts. En kvantitativ enkätstudie genomfördes på en förvaltning i Tidaholms kommun i Västra Götalands län där de upplevt kommunikationsproblem i sin internkommunikation.

Syftet med denna studie är att få kunskap om hur tiden som arbetsslös kan påverka individens motivation som arbetssökande. Den övergripande frågeställningen är om motivationen till att hitta ett jobb skiljer sig mellan kort- och långtidsarbetslösa ungdomar. Motivationen har här undersökts genom att jämföra om kort- och långtidsarbetslösa skiljer sig i upplevd Locus of control, self-efficacy, värdet av ett arbete samt upplevda krav och faktisk nedlagd ansträngning. 106st arbetslösa ungdomar, samtliga inskrivna på Arbetsförmedlingen, deltog i enkätundersökningen. Resultatet visade inga signifikanta skillnader mellan kort- och långtidsarbetslösa i motivationen till att hitta ett arbete.

Räddningstjänsten är ett yrke där risktagande är en del av vardagen för personalen, det finns många olika faktorer som påverkar hur och varför ett beslut tas före och under en räddningsinsats. Denna studie syftar till att undersöka skillnader i risktagande mellan befattningar inom räddningstjänsten, baserat på faktorer som sensationssökning och synen på den egna kontrollen av handlingar och dess konsekvenser. Metoden som användes var en webenkät baserad på två validerade tester för att undersöka dessa faktorer; Sensation Seeking Scale samt Locus of control-test. Sammanlagt deltog 17 stycken respondenter och alla var män, befattningarna varierade mellan brandman, styrkeledare, insatsledare, ställföreträdande räddningschef samt räddningschef. Resultatet visade en signifikant skillnad i sensationssökning mellan befattningarna där de lägre befattningarna hade störst sensationssökning.

Parodontit är en kronisk sjukdom som kräver en hög grad av egeninsats av patienten vilket gör att tandvården kan behöva kunskaper om beteendeförändringar. Hälsobeteende kan påverkas av individens kontrolluppfattning om sin sjukdom. En teori som beskriver människors uppfattning om var de förlägger kontrollen för sin hälsa är Health Locus of control (LOC). Syfte: att undersöka om LOC har någon betydelse för 1) munhälsobeteende, vilket innefattade patientens egenvård och tandvårdsregelbundenhet samt 2) om någon av dessa studier visade att LOC kunde förändras genom en intervention. Material och Metod: Litteratursökning gjordes i databasen PubMed där 21 artiklar valdes ut.