Sökresultat:
674 Uppsatser om Locka till läsning - Sida 42 av 45
à rstidernas park : ett gestaltningsförslag för Banvaktsparken
Banvaktsparken ligger utmed HÀllbygatan i stadsdelen Luthagen i Uppsala och Àr cirka 0,4 hektar stor. En parkering, ett Àldreboende och ett bullerplank mot Dalabanan angrÀnsar mot parken. Jag upptÀckte parken nÀr jag sommarjobbade pÄ Uppsala kommun under 2013. Jag besökte parken flera gÄnger och upptÀckte att parkens enda besökare verkade vara hundÀgare som rastade sina hundar i parkens utkant mot HÀllbygatan.
Syftet med examensarbete Àr att ge parken en annan utformning och vÀxtgestaltning som kan locka fler besökare.
Dispens frÄn budplikt : AMN:s tillÀmpning och FI:s tillsyn
I denna studie undersöks syn pÄ professionalism i tre lÀnder, Sverige, Tyskland och Belgien. Syften Àr att se hur lÀrarna anser att staten, media och aktörerna i den lokala kontexten pÄverkar deras sjÀlvbild som professionell och att undersöka likheter eller olikheter i synen.I kapitlet om litteratur behandlas de traditionella teorier i Sverige och nya synsÀtt pÄ professionalism i internationell litteratur. Med förÀndringen i samhÀllet de senaste Ären har Àven hÀr utvecklats en ny syn pÄ professionalism. Globaliseringen och kommersialiseringen har tagit över och har stort inflytande pÄ skolor och lÀrare. Vissa forskare krÀver ett nytt bemötande av den nya situationen och ett annorlunda tÀnkande med anpassningen till de nya förhÄllandena.Jag valde kvalitativ forskningsintervjun som metod för att komma fram till detaljerade svar.
FrÄn smÄskaligt fritidshusomrÄde till traditionellt villaomrÄde? studie av hur 24 ostkustkommuner förhÄller sig till och arbetar med förÀndringsomrÄden samt ett förslag till fördjupning av VÀsterviks översiktsplan för förÀndringsomrÄdet Horn
Avsikten med detta examensarbete var att utreda hur planeringen av fritidshusomrÄden som permanentas bedrivs och bör bedrivas. För att fÄ reda pÄ hur planeringen bedrivs gjordes tvÄ studier av hur 24 ostkustkommuner stÀller sig till och arbetar med dessa förÀndringsomrÄden samt vilka problem de uppmÀrksammat till följd av permanentningen. Resultaten av dessa studier visade att permanentning av fritidshusomrÄden Àr ett aktuellt planeringsproblem i de ?esta kommunerna, men att de över lag ÀndÄ Àr positivt instÀllda till permanentning. Kommunerna Àr dock positivt instÀllda till permanentningen av olika anledningar.
HÄllbar stadsplanering för tillvÀxt
Stadsdelar med en utprÀglad hÄllbarhetsprofil planlÀggs runt om i Sverige och
övriga vÀrlden, och har haft en stor genomslagskraft sedan millenniumskiftet.
Sedan 90-talet har dessa projekt stÄtt högt pÄ den politiska agendan och i
Sverige startade satsningen i samband med det gröna folkhemmet dÄ Sverige
skulle bli ett föregÄngsland inom hÄllbar utveckling.
Sedan 1998 har miljontals statliga kronor lagts pÄ hÄllbara
stadsutvecklingsprojekt vilket har lett till att ett flertal stadsdelar
bebyggts i Sverige med en utprÀglad hÄllbarhetsprofil varav VÀstra Hamnen i
Malmö med start i Bo01- omrÄdet, Hammarby Sjöstad i Stockholm och Norra
Ălvstranden i Göteborg Ă€r bland de största pilotprojekten. Det som omrĂ„dena har
gemensamt Àr att de alla Àr centralt belÀgna pÄ industrimark med byggnader av
miljövÀnliga material och diverse ekosystemtjÀnster finns pÄ omrÄdet.
Stadsdelarna anses hÄllbara ur ett ekonomisk, ekologisk och socialt perspektiv.
Ett Gestaltningsförslag till en MiljövÀnlig TrÀdgÄrd
SammanfattningDet sjÀlvstÀndiga arbetet gestaltar en trÀdgÄrd i omrÄdet Kobjer, nordvÀst om centrum i Lund.Huset som ligger pÄ tomten, Villa Trift 3.0, Àr ritad efter en ekologisk byggnadsdesign och skafungera som en miljöanpassad bostad. Som huvudfokus i byggnadens uppförande finner viresurshÄllning, kretslopptÀnkande, sunda levnadsmiljöer samt en anpassning efter platsensförutsÀttningar. TrÀdgÄrden Àr tÀnkt att gÄ i samma anda för att skapa en helhet tillsammans medbostaden. MÄlet med arbetet har varit att ta reda pÄ hur vi kan gestalta trÀdgÄrdar uteftermiljöpÄverkan, estetik och önskemÄl frÄn bestÀllaren.En litteraturstudie inleder arbetet för att fÄ klarhet i vad en miljövÀnlig trÀdgÄrd innebÀr. Denbörjar med beskrivandet av vÄrt förhÄllande till de levande processerna som finns i jorden.
Belöningar ? Hur man attraherar och behÄller ekonomer som arbetskraft
Syfte: Beskriva och analysera vilka belöningar som har betydelse vid rekrytering och fortsatt anstÀllning för ekonomistudenter, samt analysera om dessa belöningar stödjer företagets strategiska mÄl. Metod: Vi valde att anvÀnda oss av dels sekundÀrdata och dels av att inhÀmta egen primÀrinformation genom en enkÀt. För att teoretiskt fördjupa oss i Àmnet belöningssystem genomförde vi litteratursökning, delvis pÄ Lunds universitetsbibliotek och delvis pÄ stadsbiblioteken i Helsingborg och Malmö. Vi studerade ocksÄ tidigare skrivna avhandlingar och uppsatser samt artiklar för att fÄ tips pÄ litteratur som skulle vara relevant för vÄr undersökning. Urvalet för enkÀten har bestÄtt av en population pÄ 100 studenter vid Ekonomihögskolan i Lund.
Ăstra stranden - En ny stadsdel i den historiska staden Sölvesborg : (Alternativt förslag till exploatering av planomrĂ„det Ljungaviken)
Arbetet handlar om en stadsdels exploatering i förhÄllande till staden som den skiljs frÄn genom ett vattenrum. Stadsdelens placering gör att det Àr ett avstÄnd till stadskÀrnan dÀr alla funktioner sÄsom handel, service, kommunikationer, nöjen och restauranger med mera finns.Regionförstoringen stÀller krav pÄ mindre orter och smÄstÀder nÀr avstÄnd mÀts i tid istÀllet för kilometer, samtidigt som kraven pÄ attraktiva boende- och livsmiljöer stÀndigt ökar i konkurrensen om nya invÄnare. FörhÄllandet mellan stad och land Àr en faktor som spelar stor roll i utvecklingen av de stÀder och orter som inte Àr dominerande i regionen.Sölvesborg Àr en smÄstad med medeltida rötter i Blekinge lÀn som har haft en stor nedgÄng i sitt nÀringsliv nÀr den stora arbetsplatsen pÄ orten lade ner under 1980-talet. Sölvesborgs kommun ligger i en expansiv region med stora arbetsgivare i de kringliggande kommunerna vilket har lett till att stora delar av befolkningen pendlar ut ur kommunen för att arbeta. Staden Àr en trÀdgÄrdsstad, som ligger pÄ Sölvesborgsvikens vÀstra sida, som lockar med ett attraktivt boende med nÀrhet till bÄde skog och skÀrgÄrd.
Kommunen som varumÀrke
Alla gör det - kommuner, stÀder, regioner och lÀnder arbetar för att stÀrka
eller skapa sig varumÀrken. Under de senaste Ären har city branding blivit ett
populÀrt Àmne bland stadens lokalpolitiker, köpmÀn och marknadsförare för att
locka till sig företag, investerare, besökare och ny befolkning till staden.
Det handlar inte lÀngre om att landets storstÀder och regioner enbart anammar
denna aktivitet utan det har blivit betydande Àven för mellanstora stÀder till
smÄstÀder. Med detta som bakgrund blir det intressant att undersöka en stad i
Sverige som stÄr i förÀndring, dÀr en utveckling sker och med en stark
tillvÀxt. En stad som stÄr med ena foten i smÄstaden och den andra i steget mot
den mellanstora staden.
LÀsförstÄelse : ur ett lÀrarperspektiv i olika skolÄr
Bakgrund: Att lÀsa handlar om att förstÄ det man lÀser, att fÄ en upplevelse eller ta till sig information. Forskning har visat att trots att svenska elever internationellt sett lÀser mycket sÄ har deras lÀsförstÄelse försÀmrats under den senaste tioÄrsperioden. LÀsförstÄelse Àr en viktig del i hela lÀsprocessen, nÀr ord betyder nÄgot blir innehÄllet meningsfullt. Den bakgrundskunskap och förförstÄelse man har av en text inför lÀsningen skapar förutsÀttningar för att förstÄ textens innehÄll. Ett barn bygger med fördel upp sin förmÄga till lÀsförstÄelse i en kommunikativ dialog med andra.
Metod för vÀrdering av logistiknav i Sverige : förutsÀttningar för MellanSveriges LogistikNav
Flera stÀder och regioner har börjat arbeta tillsammans för att stÀrka sina gemensamma positioner och öppna nya möjligheter för företagen i regionen. Genom att etablera sÄ kallade logistiknav kan samarbete mellan olika aktörer i regionen ske pÄ nya villkor. GÀvle-BorlÀngeregionen kommer till hösten 2011 att lansera MellanSveriges LogistikNav, som har som mÄl att bli etablerat som varumÀrke och stÀrka affÀrsmiljön i regionen. Vi fick i uppdrag av Mellansvenska Handelskammaren, som ligger bakom MellanSveriges LogistikNav att se nÀrmare pÄ ett antal frÄgestÀllningar angÄende logistiknav runt om i Sverige och förutsÀttningarna för att starta upp detta i denna region. TillvÀgagÄngssÀttet som vi valde att anvÀnda i arbetet för att uppnÄ vÄrt syfte var att först gÄ igenom den teori som fanns kring logistiknav och lokaliseringskriterier.
FrÄn smÄskaligt fritidshusomrÄde till traditionellt villaomrÄde? studie av hur 24 ostkustkommuner förhÄller sig till och arbetar med förÀndringsomrÄden samt ett förslag till fördjupning av VÀsterviks översiktsplan för förÀndringsomrÄdet Horn
Avsikten med detta examensarbete var att utreda hur
planeringen av fritidshusomrÄden som permanentas bedrivs
och bör bedrivas. För att fÄ reda pÄ hur planeringen bedrivs gjordes tvÄ
studier av hur 24 ostkustkommuner stÀller sig till och arbetar med dessa
förÀndringsomrÄden samt vilka problem de uppmÀrksammat till följd av
permanentningen.
Resultaten av dessa studier visade att permanentning av
fritidshusomrÄden Àr ett aktuellt planeringsproblem i de
?esta kommunerna, men att de över lag ÀndÄ Àr positivt
instÀllda till permanentning. Kommunerna Àr dock positivt
instÀllda till permanentningen av olika anledningar.
Studierna har visat en tydlig skillnad mellan kommuner med
positiv befolkningsutveckling och kommuner med negativ
befolkningsutveckling. De kommuner med en ökande
befolkning ser permanentningen som bra sÀtt för att lösa
den bostadsbrist som ?nns.
Biotoppusslet : ett gestaltningsförslag av Lill-Valla temalekplats i Linköping
TÀvling som arbetsform kan vara en del av landskapsarkitektyrket. Kommuner och privata aktörer utlyser ofta landskapsarkitekturtÀvlingar, i samband med nya projekt. Redan under studietiden kan studenter prova pÄ denna arbetsform, som för framtiden kan ge en bra erfarenhet och bli en merit att visa upp som referensprojekt.
Linköpings kommun har, i samband med planering av en ny
stadsdel, Vallastaden, initierat en allmÀn tÀvling. Uppdraget Àr att omgestalta den redan befintliga lekplatsen Lill-Valla, en attraktiv mötesplats som fÄr utstÄ hÄrt tryck och slitage. MÄlet med detta kandidatarbete Àr att genomföra ett gestaltande tÀvlingsförslag som ska vara Linköpings kommun tillhanda den 28 maj 2012.
Varför har man biljardbord pÄ fritidsgÄrdar?
FritidsgĂ„rdar Ă€r troligtvis den enda kommunala institutionen som har biljardbord som standardutrustning. Varför och nĂ€r började man med det? Detta Ă€r frĂ„gestĂ€llningar som legat till grund för min uppsats. Jag sökte de bakomliggande motiven genom studier med följande tre spĂ„r: ? Ăr det för att stilla ungdomarnas behov av att lĂ€ra sig nĂ„got som de inte kan fĂ„ i hemmet och behöver för att klara sig som medborgare i Sverige? Jag har sökt svaret hos Bourdieu och hans tankar om strategier och habitus.
Kluster i dagligvarubranschen : En plats för den hungrige
För nÀrvarande rÄder en oenighet inom den akademiska vÀrlden betrÀffande begreppet kluster och hur detta skall definieras. Enligt rÄdande definition kan ett kluster vara sÄvÀl globalt, nationellt, regionalt som lokalt. För att fÄ en djupare förstÄelse för begreppet, och dÄ framförallt klusterbildning inom dagligvarubranschen har vi bedrivit en serie av semistrukturerade intervjuer dÀr vi valt att intervjua personer med ledande befattning inom företag aktiva i denna bransch. Vi Àmnade med denna undersökande rapport att se ifall kluster skapas slumpartat eller om dessa gÄr att skapa artificiellt, och i sÄdant fall hur.Vi har genom vÄr teoretiska genomlysning funnit att ett kluster genomgÄr tre faser: startfasen, utvecklingsfasen och mognadsfasen. FörmÄgan för ett kluster att passera de olika faserna och slutligen nÄ mognadsfasen har sin grund i en sammansatt grupp av vitala faktorer.
DÀr konst och natur möts : om hur konsten kan fungera som en ingÄng till naturen
PĂ„ vilket sĂ€tt kan konst var ett sĂ€tt att locka mĂ€nniskor till att besöka naturen? Kring denna frĂ„ga, sett ur ett landskapsarkitektperspektiv, kretsar det hĂ€r examensarbetet. Uppsatsen inleds med en litteraturstudie dĂ€r avsikten Ă€r att fĂ„ en djupare förstĂ„else om begrepp sĂ„som landskapsarkitektur, konst, natur och Land Art. Ăven vĂ„rt behov av naturen och teorier om att fĂ„nga platsens sjĂ€l behandlas. HĂ€rpĂ„ följer intervjuer med personer som genom sin yrkesroll och erfarenheter Ă€r kopplade till mötet mellan konst och natur.