Sökresultat:
674 Uppsatser om Locka till läsning - Sida 37 av 45
Föryngring med poppel och hybridasp pÄ skogs- och Äkermark
Föryngring med poppel och hybridasp Àr frÀmst förknippat med södra delarna av landet ochhar hittills skett i liten skala. Intresset för trÀdslagen ökade i samband med omstÀllning 90.Efter stormen Gudrun 2005 ökade den föryngrade arealen, förmodligen som en följd av attSkogsstyrelsen dÄ gav bidrag till Äterbeskogning. Det som skiljer poppel och hybridasp frÄnandra trÀdslag och det som gör dem mest intressant Àr deras höga produktionspotential.Kunskaperna om föryngring av trÀdslagen Àr ganska smÄ och en anledning till att trÀdslageninte nyttjas i större omfattning.Syftet med arbetet Àr att följa upp poppel- och hybridaspföryngringar, sammanstÀllaerfarenheter med föryngring av poppel och hybridasp pÄ skogs- och Äkermark samt att genomintervjuer klargöra skillnader mellan olika föryngringsstrategier och koppla dem till resultatenav mina egna inventeringar. Detta ska tillsammans ge en samlad bild av erfarenheterna avföryngring med poppel och hybridasp.Resultaten frÄn fÀltinventeringen visar pÄ liten skillnad i tillvÀxt mellan bestÄnd pÄ skogs- ochÄkermark. TillvÀxten för poppel var högre Àn för hybridasp bÄde i trÀdslagsrena bestÄnd- och iblandbestÄnd.
Friskis&Svettis-bara för Svensson?
?Det Àr vÀl nÄgon form av tantjympa, dÀr ni plockar Àpplen och leker kissande hundar?. Detta anser Friskis&Svettis vara mÄnga ungdomars syn pÄ föreningen i en undersökning gjord i syfte att locka unga medlemmar. Friskis&Svettis Àr en ideell förening utan vinstintresse. TyvÀrr har man de senaste Ären dragit pÄ sig ett ofördelaktigt rykte, i synnerhet bland ungdomar som har den etablerade uppfattningen att föreningen endast Àr till för ?medel Svensson?.
Klimatkompensering ? Guldet som blev till sand?
En ny trend inom flyg- och resebranschen Àr ett system som tillÄter flygresenÀrerna attkompensera för de utslÀpp som resan medför. Det har dykt upp en rad olika organisationersom flyg- och resebolagen anvÀnder sig av som Äterför de pengar som flygresenÀren betalar iavgift, till projekt som verkar för att skapa en bÀttre miljö. Det omfattar ÄtgÀrder frÄn attplantera regnskog till forskningsprojekt som ska verka för att förbÀttra miljön. Avgiften somresenÀren betalar rÀknas ut med hjÀlp av en kalkylator dÀr resenÀren fyller i var resan ska gÄ,dÀrefter rÀknar kalkylatorn ut hur mycket koldioxid som kommer att slÀppas ut perpassagerare. Charterresebolaget Apollo, som vi valt att studera, har erbjudit sina kunderklimatkompensering genom företaget GreenSeat i drygt ett Är.
VarumÀrket bandy idag och imorgon
Bandyn sĂ€gs av mĂ„nga vara lirarnas sport dĂ€r artisterna fĂ„r utrymmet att briljera. Bandyn Ă€r ocksĂ„ ett av fĂ„ varumĂ€rken inom Idrotts-Sverige som kan visa upp vĂ€rldsstjĂ€rnor pĂ„ hemmaplan. ĂndĂ„ fĂ„r inte bandysporten den uppmĂ€rksamhet som den förtjĂ€nar.Syftet med den hĂ€r uppsatsen Ă€r att undersöka om och vad som görs ifrĂ„n klubbarnas och förbundets sida för att stĂ€rka varumĂ€rket bandy sĂ„ att den fĂ„r den uppmĂ€rksamhet som den förtjĂ€nar. För att uppnĂ„ syftet har jag stĂ€llt mig frĂ„gande till hur varumĂ€rket uppmĂ€rksammas idag och vad klubbarna och förbundet gör för att utveckla det. Kubbarna/förbund som intervjuats Ă€r Edsbyns IF Bandys ordförande Jerker Persson, BollnĂ€s GIF: s ordförande Olle Nilsson StrĂ€ng, Sandvikens AIK ordförande Ingrid Amren samt Svenska Bandyförbundets ordförande HĂ„kan Ramsin.Det visade sig att problemen inom bandyn inte var externt utan beror pĂ„ interna konflikter.
VarumÀrket bandy idag och imorgon
Bandyn sĂ€gs av mĂ„nga vara lirarnas sport dĂ€r artisterna fĂ„r utrymmet att briljera. Bandyn Ă€r ocksĂ„ ett av fĂ„ varumĂ€rken inom Idrotts-Sverige som kan visa upp vĂ€rldsstjĂ€rnor pĂ„ hemmaplan. ĂndĂ„ fĂ„r inte bandysporten den uppmĂ€rksamhet som den förtjĂ€nar.Syftet med den hĂ€r uppsatsen Ă€r att undersöka om och vad som görs ifrĂ„n klubbarnas och förbundets sida för att stĂ€rka varumĂ€rket bandy sĂ„ att den fĂ„r den uppmĂ€rksamhet som den förtjĂ€nar. För att uppnĂ„ syftet har jag stĂ€llt mig frĂ„gande till hur varumĂ€rket uppmĂ€rksammas idag och vad klubbarna och förbundet gör för att utveckla det. Kubbarna/förbund som intervjuats Ă€r Edsbyns IF Bandys ordförande Jerker Persson, BollnĂ€s GIF: s ordförande Olle Nilsson StrĂ€ng, Sandvikens AIK ordförande Ingrid Amren samt Svenska Bandyförbundets ordförande HĂ„kan Ramsin.Det visade sig att problemen inom bandyn inte var externt utan beror pĂ„ interna konflikter.
Design Av Produktdisplay För Butik
Detta projekt har haft som mÄl att utveckla produktdisplayer för anvÀndning i butiker i syfte att exponera produkter som smycken, solglasögon eller liknande. Projektet Àr utfört som ett examensarbete vid MÀlardalens Högskola inom produktutveckling med inriktning formgivning.Bakgrunden till projektet Àr att företaget X-ponent vill utforska en ny marknad. Det vill sÀga konsumentmarknaden istÀllet för sin vanliga inriktning pÄ industri. X-ponent har fÄtt förfrÄgningar om produktdisplayer av mindre tillverkare av smycken och sÀljer idag en enkel variant till dessa.Uppdraget har gÄtt ut pÄ att ta fram tre koncept pÄ produktdisplayer ett med ett eget anvÀndningsomrÄde; en vÀggdisplay, för att kunna anvÀndas vid vÀgg; en golv display, för anvÀndning pÄ golvet i butiken; och en bordsdisplay, att kunna stÀlla pÄ bord eller disk. Displayens syfte skulle vara att exponera produkten och locka folk att köpa varför konsument psykologi och marknadsföring i butik studerades.
Att stÀrka sitt varumÀrke : hur pÄverkas varumÀrket av vÀrden bortom kvalitet och pris?
KlÀdbranschen Àr en tuff marknad att överleva i och det krÀvs alltmer att klÀdföretagen utmÀrker sig för att kunna locka till sig kunderna. Det Àr viktigt att stÀrka sitt varumÀrke och skapa en identitet dÄ ett starkt varumÀrke har blivit ett av de viktigaste konkurrensmedlen i dagens konsumtionssamhÀlle. Dagens konsumenter blir ocksÄ mer och mer miljömedvetna och inser vikten av ett arbeta för en hÄllbar utveckling. Detta Àr nÄgot som Àven mÀrks pÄ företagen dÀr alltfler satsar pÄ att ta ett socialt ansvar dels för att de sjÀlva anser att det Àr viktigt och dels för att de inser att konsumenterna i allt större utstrÀckning krÀver det av dem.Syftet med denna uppsats Àr att beskriva hur ett varumÀrke kan stÀrkas och försöka förstÄ och förklara vilka komponenter som pÄverkar varumÀrket. Det vi har valt att titta lite nÀrmre pÄ Àr relationer mellan företag och kund, varumÀrkesidentitet och vÀrden som ligger bortom kvalitet och pris, som att ta ett socialt ansvar.
Friluftsliv : vara eller inte vara
Planerandet för resande i dagens samhÀlle inleds för merparten av vÀrldens turister pÄ internet och andelen som gör det ökar stÀndigt. Informationssökande om platser och dess utbud samt bokning av reserelaterade produkter och tjÀnster utgör en stor del av planeringsfasen. Tidigare studier har visat att webbplatser för turism överlag inte Àr anpassade efter det som turister efterfrÄgar pÄ internet under planeringsfasen av en resa. DÀrför uppstÄr viss problematik.De vÀrmlÀndska kommunernas webbplatser för besöksnÀringen Àr i de allra flesta fall en del av de kommunala webbplatserna. Studier om kommunala webbplatser tillgÀnglighet visar pÄ att mer Àn hÀlften av VÀrmlands kommuner placerar sig vid den nedre halvan av rankingen.
Vi Àr trÄkiga Kalmar? : Fotbollssupportar som vÀrdeskapare i medieekonomin
Denna uppsats studerar fotbollssupportrarna i deras roll som konsumenter men framförallt som producenter ? som vĂ€rdeskapare. Syftet Ă€r att kartlĂ€gga och anaÂlyÂsera deras kommunikativa praktiker för att pĂ„ sĂ„ sĂ€tt ta reda pĂ„ i vilken omfattning de producerar vĂ€rde för sina fotbollsklubbar. UtgĂ„ngspunkten Ă€r att supportrarnas identitetssökande supporterskap i kombination med projicering har stor betydelse för hur starka de band blir som knyts med fotbollsÂklubben. Projiceringen syftar till att fĂ„ bilden av klubben att passa in i den egna livsstilen.
Storytelling och tematisering i varumÀrkesuppbyggandet : en studie om hur hotell i Sverige kan bygga upp sitt varumÀrke
Konkurrensen mellan hotellen har ökat pÄ grund av förÀndringar i samhÀllet, Àven kundernas behov och önskemÄl har förÀndrats. I dagens samhÀlle blir det allt vanligare att hotell inte enbart kan konkurrera med bra service och pris. Det krÀvs nÄgot extra, nÄgot utöver det vanliga för att locka kunder och öka konkurrensfördelarna. Hotellen mÄste hitta nya sÀtt att differentiera sig pÄ och det har blivit allt viktigare med ett starkt varumÀrke som kan ge ett mervÀrde till kunderna. Det har blivit vanligt att hotell anvÀnder sig av storytelling och tema för att bygga upp sitt koncept och varumÀrke.
Förstudie av teknikupphandling för vedpannor
Endast ca 25 procent av de villapannor som eldas med ved uppfyller de utslÀppskrav som NaturvÄrdsverket föreslagit ska gÀlla. Pannorna har en medelÄlder pÄ ca 25 Är, men trots det Àr utbytestakten vÀldigt lÄg. De omoderna pannorna slÀpper ofta ut bortÄt 100 gÄnger mer flyktiga kolvÀten och 50 gÄnger sÄ mycket partiklar och polyaromatiska kolvÀten som moderna pannor med ackumulatortank. Det hÀr projektet syftar till att undersöka om en teknikupphandling kan bidra till att förbÀttra situationen. MÄnga av de gamla pannornas konstruktion tar inte hÀnsyn till vedens sÀtt att förbrÀnnas.
Industriarvet i skÀrningspunkten mellan kulturarv och turism
I detta arbete studerar jag vilken bild av det industriella kulturarvet som förmedlas nÀr kulturarv och turism tillsammans skapar kulturarvsturism, i synnerhet vid VÀrldsarvet i Falun. Jag har för att ta reda pÄ detta gjort litteraturstudier, genomfört intervjuer och studerat förmedlandet av vÀrldsarvet i text och pÄ plats vid gruvomrÄdet i Falun.Kulturarvsturismen faller mellan Ä ena sidan kulturmiljövÄrden och Ä andra sidan turismnÀringen och samarbete mellan dessa tvÄ sektorer har ofta visat sig vara problematiskt. De olika aktörerna arbetar med olika tidsperspektiv, har olika utbildning och olika uppdrag vilket ofta lett till konflikter. För att tydliggöra denna konflikt talar jag i detta arbete om ett bevarande- och ett turismutvecklingsperspektiv. Vid VÀrldsarvet Falun ? industrilandskapet kring Stora Koppargruvan - har man tidigt skapat ett gemensamt vÀrldsarvsrÄd med ett samarbete som uppfattas som positivt av de intervjuade.
Resan startar pĂ„ internet - Ăr VĂ€rmland med? : En studie av vĂ€rmlĂ€ndska kommuners webbplatser för turism
Planerandet för resande i dagens samhÀlle inleds för merparten av vÀrldens turister pÄ internet och andelen som gör det ökar stÀndigt. Informationssökande om platser och dess utbud samt bokning av reserelaterade produkter och tjÀnster utgör en stor del av planeringsfasen. Tidigare studier har visat att webbplatser för turism överlag inte Àr anpassade efter det som turister efterfrÄgar pÄ internet under planeringsfasen av en resa. DÀrför uppstÄr viss problematik.De vÀrmlÀndska kommunernas webbplatser för besöksnÀringen Àr i de allra flesta fall en del av de kommunala webbplatserna. Studier om kommunala webbplatser tillgÀnglighet visar pÄ att mer Àn hÀlften av VÀrmlands kommuner placerar sig vid den nedre halvan av rankingen.
Scandic Plaza i UmeÄ -en ljus framtid till mötes?
Scandic Plaza i UmeÄ Àr ett av de 160 hotell som ingÄr i Nordens ledande hotellkedja Scandic. UmeÄ Àr en stad med stark tillvÀxt och har blivit utnÀmnd till kulturhuvudstad 2014, nÄgot som vÀntas locka tusentals besökare. Vidare har Àven IKEA bestÀmt sig för att etablera sig i det kommande köpcentraprojektet Entré Syd. Detta skapar goda chanser för Scandic Plaza att ytterligare vÀxa och stÀrka sin position pÄ hotellmarknaden i UmeÄ. Det finns en rad olika faktorer som pÄverkar en konsuments förvÀntningar, samt upplevelse och utvÀrdering av en hotellvistelse. Varför det gör som de gör, hur de gör det samt vad de har för förvÀntningar och behov, Àr nÄgra viktiga aspekter att kartlÀgga för att förstÄ konsumenters beteende.
Den attraktiva stadskÀrnan : en jÀmförelse av tre svenska kommuners arbete med att uppnÄ en attraktiv stadsmiljö
StadskÀrnans attraktionskraft har blivit allt mer uppmÀrksammad pÄ senare Är. I ett samhÀlle prÀglat av svÀngande konjunkturer och ökade externa företagsetable-ringar har konkurrenssituationen för Sveriges stadskÀrnor blivit allt hÄrdare. Svenska kommuner har dÀrför börjat arbeta allt mer mÄlinriktat med att behÄlla och utveckla stadskÀrnans attraktionskraft. Globalisering och liknande riktlinjer har medfört att nya miljöer som skapas i kommunerna har en tendens att likna varandra. Denna uppsats syftar dÀrför till att jÀmföra tre svenska kommuners arbete med att skapa attraktiva stadskÀrnor.