Sätten att titta på TV-serier har utökats de senaste åren i och med Internets allt mer centrala rolli vår mediekonsumtion. Sverige har gått ifrån att vara ett land med en enda public service-kanaltill ett med ett stort utbud av kommersiella TV-kanaler med syfte att locka tittare och annonsörer.I vår studie har vi undersökt aspekter av TV-serier som ligger utanför själva texten. GerardGenette (1997) var den som myntade uttrycket paratext som består av de två delarna peritextoch epitext. Dock är det Jonathan Gray (2010) som pratar om paratexter i relation till TV-serier,medan Genette (1997) endast beskriver paratexter i samband med litteratur. Eftersom det finnsså många olika TV-serier och TV-kanaler är det viktigt för en ny TV-serie att sticka ut blandmängden, samt att skapa en bild av vilken typ av TV-serie den är innan den faktiskt börjat sändas.Vi har använt oss av tre olika metoder för att kunna besvara våra två frågeställningar som rörvilka epitexter TV-kanaler använder sig av och hurvida det finns ett intresse hos tittare att kunnaengagera sig vidare i en TV-serie.

Föreliggande uppsats syftar till att, utifrån relevanta teorier, beskriva, analysera och jämföra marknadsföringen av och genomslaget hos två konsertserier på Kulturhuset i Stockholm. För att se hur arbetsprocessen skiljer sig åt utifrån olika faktorer, är analysobjekten valda med tanke på deras skillnader i musikgenre och omfattning. "The Critic´s Choice" är fyra konserter med nutida konstmusik, "Konserter att pausa till" är tre konserter inom singer/songwriter-genren. Då internt samarbete ses som en allt viktigare faktor för en lyckad extern insats, har jag också tittat närmare på hur produktions- och marknadsenheterna förhåller sig till varandra. De teoretiska utgångspunkterna är således hämtade ur forskningsområdena intern kommunikation, marknadsföring och publicitet.Uppsatsen använder sig utav kvalitativ fallstudiemetodik, och baserar sig främst på enskilda intervjuer med fem anställda på Kulturhuset: de båda producenterna för respektive projekt, programchefen, marknadschefen samt den informationssekreterare som är marknadsansvarig för programavdelningen.Resultaten visar att det allmänt råder vissa meningsskiljaktigheter mellan enheterna, vilket kan förklaras med att de olika enheterna har olika slags kompetenser, erfarenheter och syn på marknadsföring.

Då företagets årsredovisning inte enbart riktar sig mot det egna företaget utan också dess intressenter såsom aktieägare, långivare, investerare samt blivande investerare, är det vikigt att de ger en rättvisande bild av företagens verksamhet. IFRS 2 infördes bland annat för att företagens kostnader för optionsprogrammen skulle framgå beloppsmässigt, att informationen kring dem skulle bli mer detaljerad och att värderingen av optioner skulle göras till verkligt värde. Syftet för uppsatsen är att ta reda på om de börsnoterade företagen följer IFRS 2 och därmed hur måna företagen är om att effekterna av deras optionsprogram förstås av årsredovisningarnas läsare. Fokus för uppsatsen är att undersöka om företagen följer de upplysningskrav som anges av IFRS 2. Dessutom har uppsatsen två delfrågor där den ena handlar om det värde som företagen anger för riskfri ränta och därmed påverkar värderingen av optioner.

Bakgrund: Individerna i en organisation är viktiga för dess framgång. Belöningssystem är ett sätt på vilket en organisation kan motivera sina anställda. Kulturverksamhet, i vilken museer ingår, är ofta offentligt finansierad. Kanske är det inom denna typ av verksamhet inte möjligt att ha generösa belöningssystem då det skulle kunna leda till irritation bland skattebetalarna? Inom museiverksamhet finns vissa svårigheter med att mäta prestationer, vilket beror på att museer är icke-vinstdrivande samt tjänsteproducerande organisationer.

Arbetet har till syftet att närmare studera om marknadsföring stärker ett köpcentrums varumärke och därmed ökar omsättningen. Eftersom det föreligger svårigheter med att utvärdera effekterna av marknadsföring, är det värt att utreda frågeställningen. Denna studie bygger på litteratur som behandlat köpcentrumförvaltning, varumärke och marknadsföring. Resultatet bygger på en enkätundersökning och intervjuer som genomförts. En sammanställning av data för köpcentrum har också gjorts.

Ett sätt för företag att differentiera sig är att skapa ett starkt varumärke, vilket även kan vara en fördel vid positionering då det stärker företagets image. Differentiering kan ske genom att företag kommunicerar vad varumärket står för till konsumenter. Att locka fram känslor och få konsumenterna att känna empati för varumärket kan göras genom att sprida emotionella berättelser, något som har kommit att kallas för storytelling.Berättelser är något som finns naturligt både inom organisationer och bland konsumenter. Detta gör att berättelserna blir svåra att styra. Ändå finns det företag som försöker göra just detta.

För att locka till sig kvalificerad utländsk arbetskraft inför allt fler länder inom EU en mer förmånligare beskattning för denna typ av arbetstagare. Sverige införde en sådan beskattning år 2001 vilket innebär att experter, forskare eller nyckelpersoner som kommer till Sverige för att arbeta under en period kortare än 5 år endast beskattas på 75 procent av sin lön och annan ersättning. För att kunna erhålla denna förmånligare beskattning ska arbetsgivaren vara ett svenskt bolag eller ett utländskt bolag med fast driftställe i Sverige och arbetsgivaren definieras som den som betalar ut ersättningen till arbetstagaren. Utformning har lett till att utbetalningar från ett utländskt bolag beskattas högre än en objektivt jämförbar utbetalning som kommer från ett svenskt bolag. En sådan situation är ej tillåten enligt de grundläggande principerna om fri rörlighet inom EU.

Syfte: Syftet är att öka förståelsen för hur attraktiviteten i regioner på olika sätt kan påverkas. Avsikten är att klargöra vilket tillvägagångssätt som kan användas när syftet är att skapa utveckling och förnyelse på en plats och vilka faktorer som påverkar en regions attraktivitet och image. Metod: Undersökningen bygger på en kvalitativ ansats där empirin har insamlats via seminarier, intervjuer och telefonintervju. Vidare utgår undersökningen från en deduktiv ansats och en intensiv utformning då den bygger på teorier och har för avsikt att belysa djup och nyanser.Teoretiska perspektiv: Undersökningen utgår från modellen Levels of Place Marketing av Kotler et al. (1993).

Det är till fördel för butiker att känna till de bästa sätten för att locka in konsumenter till just deras butik. Idag är det en hård konkurrens mellan detaljister och därför är det viktigt att sticka ut och synas på bästa sätt genom sin exponering. Det är centralt att inspirera med sina produkter då merförsäljning och impulsköp kan ökas genom en intresseväckande interiör del samtidigt som produkterna då också kan sälja sig själva. För att lyckas med detta gäller det att ha en bra butiksatmosfär som är attraktiv för konsumenterna.Rapporten berör hur man genom sin exponering kan göra kunden uppmärksam på sortimentet genom butikens olika delar. Undersökningen har därför gjorts utifrån två klädesbutiker för att se om det skiljer sig åt.

Butikernas exteriöra miljöer, med fokus på exponeringsfönstren, har som uppgift att visa upp produkter och att påverka kunden inför dennes eventuella inköp genom att upplysa, ge inspiration och skapa köplust. Butikens skyltfönster ska visa sortimentet på ett optimalt och tilldragande sätt för att locka och få konsumenterna att stanna upp. Intresse skapas utanför butiken och för att snabbt nå kunderna ska det finnas en bra fönsterskyltning vilket förmedlar konceptet och genererar ökad trafik i butiken. Exteriör miljö innefattar allt som finns utanför butiken där av skyltfönstret, som vi valt att fokusera på i vår undersökning. För många butiker är skyltfönstret butikens främsta marknadsföringsverktyg och skyltfönstret ska ge försmak på vad som finns inne i butiken och påverka konsumenterna genom att skapa en nyfikenhet och mersmak.

I dagens digitala samhälle har sociala medier blivit en allt mer självklar del i vardagen för många människor. Näthandeln växer för varje år som går medan den fysiska detaljhandeln går allt sämre, därför är det viktigt för den renodlade fysiska butiken att synas även på internet för att påminna kunderna om att de finns. För de företag som inte väljer att ha en webbshop är sociala medier en möjlighet att vara närvarande dygnet runt och kommunicera med sina kunder på internet. En grupp butiker som har svårt att sälja sina produkter över internet är second hand butiker, eftersom de oftast bara har ett exemplar av varje produkt. Så frågan är om man kan använda sig av sociala medier för att lyfta fram second hand butikens breda sortiment och kommunicera butikskonceptets principiella fördelar för att locka nya kunder? Och hur kan man göra detta på bästa sätt? Som metod har vi valt att genomföra en aktivt deltagande observation.

Det här arbetet handlar om hur man kan gestalta med vatten i en urban kontext. Vatten är liv. Utan vatten kan inget leva. Vatten är även viktigt för oss människor då det skapar sinnliga upplevelser. En stilla vattenspegel, en porlande bäck, en sprudlande fontän, eller det vidsträckta havet kan bidra till att människan finner lugn och harmoni.

Syfte: Vår tanke med uppsatsen var att undersöka hur tidningsannonsen utvecklats inom fastighetsmäklarbranschen de senaste åren, samt att försöka se trender för mäklarnas annonsering i dagspress. Dessutom ville vi undersöka vilken roll varumärkesuppbyggnad kan ha i framtida tidningsannonsering i en bransch där internet spelar en allt större roll. Avgränsning görs till Uppsalaområdet.Metod: Genom ett hermeneutiskt synsätt har vi insamlat våra primärdata från fyra kvalitativa intervjuer med branschaktiva, dels fastighetsmäklare och dels en tidningsrepresentant. Våra sekundärdata har vi inhämtat från tidningsartiklar, tidigare uppsatser inom ämnesområdet samt facklitteratur. Efter utförda intervjuer har dessa sammanställts och vi har jämfört resultaten av dessa med vårt teoriunderlag.Resultat och slutsats: Våra intervjuer visade att profilering var det enda egentliga syftet med tidningsannonsen idag.

Vi kan alla läsa i media att det blir större utbud av butiker och varor på marknaden och det både pratas och skrivs om hur kraven ökar hos kunderna och att kunder kräver mer av personlig kundservice än förut, när de är i butikerna och ska handla. Därför måste varje butik med butikschef och anställda göra något utöver den dagliga försäljningen, för att locka till sig kunder men också för att försöka behålla de befintliga kunderna. I dagens läge då konkurrensen hårdnar i butikerna har vi valt att ta upp i denna uppsats, vikten av personlig kundservice i en butik. Vi har besökt de olika butikerna för att undersöka skillnader mellan kunders förväntningar och den faktiska upplevelsen i butiken, men även i förhållande till butikschefens uppfattning om kundens förväntningar och vad butiken levererar av personlig kundservice. Syftet med denna uppsats är att beskriva sambandet mellan det som butikscheferna uppfattar som personlig kundservice i deras butik, och vilka förväntningar och faktiska upplevelser, kunderna har på personlig kundservice i butiken.

Corporate Social Responsibility (CSR) eller, företags samhällsansvar har blivit ett viktigt marknadsföringsverktyg för att locka kunder och att vara konkurrenskraftig på marknaden. För att detta skall lyckas krävs det att kunderna tror på och visar förtroende för företagens kommunikation. Diverse skandaler har dock uppdagats när företag har ertappats att överdriva vad de gör, i synnerhet inom miljöaspekten. Greenwash är ett relativt nytt fenomen där företag antingen försöker att dölja sin negativa påverkan på miljön eller överdriver sina positiva aktiviteter för en hållbar framtid. På grund av detta har kunders förtroende för företag som marknadsför sitt ansvar försämrats över tid och kan avskräcka företag att fortsätta arbeta med CSR.Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur svenska konsumenters förtroende ser ut för företags CSR-marknadsföring inom detaljhandeln och vilka faktorer som kan öka förtroendet enligt kunderna själva.