Inom demensvÄrd Àr en trygg miljö av betydelse för mÀnniskor med demens. Det anvÀnds bÄde medicinsk och terapeutisk behandling för att öka vÀlbefinnande hos personer med demens. För att tillÀmpa musik och musikterapi i vÄrden Àr det viktigt att ha kunskap om dess betydelse för personer med demens. NÀr en person insjuknar i demens förÀndras dennes liv och det medför ett vÀxande behov av omvÄrdnad. Personer med demens förmÄga att kommunicera försÀmras och samspelet med omgivningen minskar.

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hur musik som omvÄrdnadsÄtgÀrd pÄverkar vÀlbefinnandet och symtombilden hos personer som lever med demenssjukdom. I Sverige finns det ca 140 000 mÀnniskor med demenssjukdom och 65 000 av dessa bodde i sÀrskilda boendeformer. De vanligaste demenssjukdomarna Àr Alzheimers sjukdom, frontallobsdemens, vaskulÀr demens samt sekundÀr demens som kan orsakas av infektioner. Att leva med sjukdomen demens innebÀr i de flesta fall att ens funktionella kapacitet försÀmras successivt. Uppsatsen genomfördes som en litteraturstudie inom Àmnet omvÄrdnad ochbaserades pÄ 12 vetenskapliga artiklar, med bÄde kvantitativ och kvalitativ ansats, som har publicerats under de senaste 14 Ären.

Bakgrund: En Äldrande befolkning innebÀr ett ökat behov av hÀlsofrÀmjande och sjukdomsförebyggande insatser. Deltagande i kulturella aktiviteter skapar sannolikt en bÀttre hÀlsa och bidrar till minskade hÀlsoklyftor i befolkningen. Syfte: Litteraturstudien syftar till att undersöka musikens och dansens hÀlsofrÀmjande och sjukdomsförebyggande effekter hos Àldre över 60 Är. Metod: Metoden var en allmÀn litteraturstudie dÀr tio vetenskapliga artiklar valdes ut, analyserades och sammanstÀlldes utifrÄn musikens och dansens effekter pÄ Àldres hÀlsa. Resultat: Musik och dans kan fungera som vÀrdefulla interventioner för att öka Àldres upplevda vÀlbefinnande och livskvalitet.

Bakgrund: En Äldrande befolkning innebÀr ett ökat behov av hÀlsofrÀmjande och sjukdomsförebyggande insatser. Deltagande i kulturella aktiviteter skapar sannolikt en bÀttre hÀlsa och bidrar till minskade hÀlsoklyftor i befolkningen. Syfte: Litteraturstudien syftar till att undersöka musikens och dansens hÀlsofrÀmjande och sjukdomsförebyggande effekter hos Àldre över 60 Är. Metod: Metoden var en allmÀn litteraturstudie dÀr tio vetenskapliga artiklar valdes ut, analyserades och sammanstÀlldes utifrÄn musikens och dansens effekter pÄ Àldres hÀlsa. Resultat: Musik och dans kan fungera som vÀrdefulla interventioner för att öka Àldres upplevda vÀlbefinnande och livskvalitet.

Bakgrund: Nio av tio personer med demenssjukdom uppvisar nÄgon gÄng beteendemÀssiga eller psykiatriska symtom. Medicinsk behandling av symtomen kan ge allvarliga biverkningar varvid icke farmakologisk behandling bör anvÀndas som första alternativ. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie Àr att belysa hur personer med demenssjukdom pÄverkas av musik under omvÄrdnadsarbetet. Metod: En litteraturstudie baserad pÄ Ätta studier av vetenskaplig karaktÀr. Resultat: Musik under omvÄrdnadsarbetet pÄverkade de demenssjuka genom att deras förmÄga till förstÄelse ökade, vilket förbÀttrade kommunikationen mellan vÄrdare och demenssjuka. Deras uppmÀrksamhet och fysiska kapacitet förbÀttrades, vilket bidrog till att de klarade av att utföra fler aktiviteter sjÀlva. Agiterade beteenden reducerades och fler positiva beteenden kunde ses.

Demens Àr en allmÀn benÀmning pÄ olika sjukdomstillstÄnd i hjÀrnan. I SverigeÀr ca 5 % av alla över 65 Är svÄrt demenssjuka. Den psykosociala miljöns viktigaste syfte Àr att ge den demensdrabbade trygghet, harmoni och vÀrme. Den mÀnskliga kontakten och den individanpassade vÄrden Àr viktig för den demenssjuke. Syftet med studien var att undersöka hur musik och dans i den dagliga miljön positivt kan pÄverka den demenssjuke.

Syftet med vÄr undersökning var att fördjupa oss i hur pedagoger arbetar och tÀnker kring musik, utifrÄn aktuell forskning och lÀroplan, för att frÀmja yngre barns sprÄkutveckling. Data samlades in genom kvalitativa intervjuer av fem kvinnliga förskollÀrare pÄ olika orter i södra Sverige. FörskollÀrarna som intervjuats arbetar med barn i Äldrarna 1-5. Resultatet i undersökningen visade pÄ att musiken anvÀnds pÄ varierande sÀtt pÄ förskolorna, enligt pedagogerna. Det framkom att musik förekom i bland annat planerade sÄngsamlingar, men Àven spontant i vardagen av bÄde barn och vuxna.

Detta Àr en studie som genom nio kvalitativa intervjuer undersökt om och hur Spotifys tjÀnster erbjuder mÀnniskor nya sÀtt att lyssna, anvÀnda och fÄ tag i musik legalt. MÄlgruppen har varit fokuserad till 22-26 Är dÀr informanterna fÄtt berÀtta om deras lyssnarvanor och Ätkomst av musik sett över en tioÄrsperiod. De har Àven svarat pÄ vad de tycker om möjligheterna Spotify erbjuder och vad de tror om den framtida musikmarknaden. I studien presenteras Àven musikbranschen och vad som hÀnt med den under de senaste tio Ären, samt hur illegal fildelning och nedladdning pÄverkat en bransch som varit stadig under mÄnga Är.Resultatet av mitt material visar pÄ att Spotify har gjort att folk laddar ner mindre musik. Den digitala musikförsÀljningen har ökat och gÄtt om den fysiska, dÀr streamingalternativ som Spotify Àr det som drar in mest pengar till bolagen idag.

Att filmmusiken Àr en viktig del i en film nog de flesta beredda att hÄlla med om. Men vad har musiken egentligen för betydelse för hur vi som ÄskÄdare upplever film? Med hjÀlp av tvÄ visuellt identiska filmer vars enda skillnad Àr filmmusiken undersöker jag hur olika typ av musik kan ge en annorlunda upplevelse av samma film. Ett antal personer fÄr ta del av filmerna och svara pÄ frÄgor i enkÀtundersökning, vars resultat sammanstÀlls och analyseras. Med hjÀlp av det slutgiltiga resultatet kan jag avgöra om frÄgestÀllningen Àr besvarad och vad det fÄr för betydelse för forskningen inom Àmnet, och inte minst hur man kan bygga vidare pÄ undersökningen för att fÄ en djupare förstÄelse för filmmusik och hur den pÄverkar ÄskÄdarens upplevelse av film..

I detta arbete redog?r f?rfattaren f?r en del av spelmusikens historia, vilka influenser och tekniska begr?nsningar som lett till att bit-musik, med fokus p? 8-bitars musik och med inslag av 16-bitars musik, l?ter som den g?r, samt g?r en analys av 8-bitars musik p? bakgrund av musikteori, musikpsykologi och kompositionsmetod. F?rfattaren diskuterar ?ven begr?nsningar utifr?n ett historiskt perspektiv, och redog?r f?r uppkomsten av kompositionsmetoder som anv?nts genom ?rhundradena, fr?n Bach till 1980-talets 8-bitars komposit?rer. F?rfattaren kommer fram till att det g?r att applicera samma kompositionsmetoder i 1980-talets spelmusikkontext som under exempelvis barocken, och att analysera klassisk musikteori ?r anv?ndbart f?r att f?rst? och skriva 8-bitars musik.

Detta examensarbete har som syfte att undersöka spelfilmens och musikens roll i svenskundervisningen i gymnasieskolan och fokuserar pÄ vilken hÀnsyn lÀrare tar till elevers förkunskaper och intressen för spelfilm och musik. Den största delen av den litteratur som arbetet grundar sig pÄ hÀvdar att audiovisuella medier Àr uttrycksmedel som borde fÄ större plats i skolan Àn vad de fÄr idag. Arbetet utgÄr frÄn kvalitativa intervjuer med fyra lÀrare, som valts ut genom svar pÄ enkÀter gÀllande spelfilm och musik i svenskundervisningen. Samtliga intervjuade lÀrare anvÀnder sig av spelfilm och musik i svenskundervisningen, med koncentration kring litteraturstudier och för att belysa epoker. Slutsatsen vi drar av vÄrt arbete Àr att spelfilmen och musiken har en tydlig men sekundÀr roll i svenskundervisningen och att dessa medier i skolan har en betydligt svagare stÀllning Àn vad de har i samhÀllet utanför skolan..

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hur musik som omvÄrdnadsÄtgÀrd pÄverkar vÀlbefinnandet och symtombilden hos personer som lever med demenssjukdom. I Sverige finns det ca 140 000 mÀnniskor med demenssjukdom och 65 000 av dessa bodde i sÀrskilda boendeformer. De vanligaste demenssjukdomarna Àr Alzheimers sjukdom, frontallobsdemens, vaskulÀr demens samt sekundÀr demens som kan orsakas av infektioner. Att leva med sjukdomen demens innebÀr i de flesta fall att ens funktionella kapacitet försÀmras successivt. Uppsatsen genomfördes som en litteraturstudie inom Àmnet omvÄrdnad ochbaserades pÄ 12 vetenskapliga artiklar, med bÄde kvantitativ och kvalitativ ansats, som har publicerats under de senaste 14 Ären.

The focus of Broken Conventions is experimental cinema, that big body of film existing outside the limiting boundaries of the mainstream cinema industries. The goal is to provide a broad view of this abstract and hard-to-define area of film studies, by searching for an answer to the question; what is experimental cinema and can it be viewed as a genre of its own? In doing so, I will explore the theoretical discourse surrounding the topic, as well as provide case studies of several experimental films. I will also suggest a genre theory, as a way of determining whether or not experimental cinema can be seen as a genre, but more importantly to use it as a way of further examining the individual films and to deepen the understanding of this type of film. The topic at hand is however extremely subjective and there is no generally accepted definition, or term for that matter, concerning what experimental cinema really is.

Syftet med mitt examensarbete Àr att undersöka musikens betydelse för förskolebarnens allmÀnna utveckling. Med intervjuer och observationer pÄ fyra förskolor i SkÄne lÀn har jag undersökt vilken betydelse pedagogerna anser att musiken har för förskolebarnens allmÀnna utveckling, hur de anvÀnder musiken i sitt arbete, samt i vilket syfte. Sammanfattningsvis tyder mina resultat pÄ att musik har stor betydelse för barnens utveckling sÄvÀl sprÄkligt som motoriskt. Under intervjuerna framkom att pedagogerna avsiktligt anvÀnder musiken bÄde som metod och som verktyg för att stimulera utvecklingen av framförallt sprÄk och motorik. En annan viktig anledning till att anvÀnda musik i förskolan, Àr att den skapar glÀdje och gemenskap i barngruppen.

Underso?kningen a?mnade besvara hur bilder pa? va?lka?nda platser pa?verkas av stereotypisk musik fra?n andra la?nder. Musikhistoria fo?r de utvalda la?nderna och relaterad forskning ansa?gs som relevant bakgrund till arbetet.Stereotypisk musik fo?r fyra la?nder valdes ut och skapade tillsammans med bildmaterial fra?n fyra storsta?der 12 videoklipp. Tre niva?er av olika ma?ngd landma?rken med fyra videoklipp i varje niva?.