Syftet med min undersökning Àr att ta reda pÄ vad pedagoger i förskolan anser Àr matematik och musik och om de anvÀnder musiken för att frÀmja barnens matematikinlÀrning, eller om de bara anvÀnder matematiken och musiken var för sig.Det medverkade fyra förskollÀrare i undersökningen. Jag valde att intervjua pÄ fyra olika förskolor. Metoden Àr att utföra semistrukturerade intervjuer.I resultatet lyfter jag fram vad som sades under intervjuerna. Det visar bland annat att tvÄ av pedagogerna anvÀnder matematik och musik tillsammans, men inte enbart de tvÄ Àmnena utan Àven andra.De slutsatser som jag kan dra av min undersökning Àr att det ser olika ut pÄ de olika förskolorna som jag intervjuade pÄ. TvÄ av pedagogerna anvÀnder matematik och musik Àmnesintegrerat med varandra medvetet, de gör upp planeringar för olika aktiviteter, medan en pedagog anvÀnder det omedvetet, hon menar dÄ att hon inte gör planeringar med mÄl för det.

Syftet med vÄr uppsats Àr att ÄskÄdliggöra hur ett antal lÀrare ser pÄ musikens roll i skolan. Arbetet bygger pÄ litteraturstudier och kvalitativa intervjuer i tvÄ F ? 2 klasser. Vi visar hur lÀrarna anvÀnder sig av musik i sin undervisning och hur de ser pÄ musik i skolan. VÄr undersökning visar att musikundervisningens huvuduppgift Àr att eleverna skall kÀnna glÀdje och gemenskap.

Bakgrund: Tinnitus och ljudkÀnslighet Àr symptom som tycks öka bland ungdomar. En förklaring kan vara att ungdomar tillbringar allt mer och lÀngre tid i bullriga miljöer utan att anvÀnda hörselskydd. Syfte: Syftet med studien Àr att jÀmföra gymnasieungdomars attityder till stark musik i relation till olika sjÀlvupplevda hörselsymptom samt med avseende pÄ variablerna norm, risktagande och riskmedvetenhet.Metod: EnkÀtstudie pÄ 281 gymnasieungdomar i Äldrarna 15-19 Är, om deras attityder till stark musik. EnkÀten bygger bl.a. pÄ frÄgor och pÄstÄenden frÄn Youth Attitude to Noise Scale, Health Belief Model och Theory of Planned Behavior.Resultat: Personer med permanent tinnitus hade mer negativa attityder till stark musik Àn de som inte hade det.

Arbetet handlar om hur musik kan pa?verka ma?nniskans ka?nslor och fantasier och hur man kan skapa musik fo?r att va?cka en specifik ka?nsla hos lyssnaren.Syftet med arbetet a?r att fo?rso?ka fo?rsta? varfo?r man blir pa?verkad pa? ett visst sa?tt av olika sorters musik och framfo?r allt om det ga?r att fo?rmedla specifika ka?nslor till den generella lyssnaren.Arbetet besta?r dels av sja?lva uppsatsen, men a?ven skapandet av sju olika musikstycken som 128 fo?rso?kspersoner har fa?tt lyssna pa?. Styckena a?r fra?n olika genrer: drama, komedi, ka?rlek, skra?ck, action, fantasy samt slutligen a?ventyr. Personerna har fa?tt lyssna pa? musiken fo?r att sedan fo?rso?ka hitta ra?tt genre.

Syftet med projektet Àr att ta fram en metod för optimering av cellodlingsmedia som kan minska den tid och de resurser som dagens metoder krÀver. Fem stamlösningar med adekvata komponenter designas och kombineras med olika flödeshastigheter till ett medium. Kombinationerna testas med experimentell design och analyseras med multivariat dataanalys för att fÄ fram optimerade cellmedia.Odlingsmetoden som de fem stamlösningarna anpassas till Àr fed-batch, ett system dÀr en av lösningarna Àr en baslösning och de resterande fyra designas till feedlösningar. De senare tillsÀtts i olika hastigheter till baslösningen anpassat efter cellernas nÀringsbehov. Strategin som har lagts upp för att designa stamlösningarna bygger pÄ förhÄllandet mellan komponenternas förbrukningshastighet i de olika tillvÀxtfaserna.

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hur musik som omvÄrdnadsÄtgÀrd pÄverkar vÀlbefinnandet och symtombilden hos personer som lever med demenssjukdom. I Sverige finns det ca 140 000 mÀnniskor med demenssjukdom och 65 000 av dessa bodde i sÀrskilda boendeformer. De vanligaste demenssjukdomarna Àr Alzheimers sjukdom, frontallobsdemens, vaskulÀr demens samt sekundÀr demens som kan orsakas av infektioner. Att leva med sjukdomen demens innebÀr i de flesta fall att ens funktionella kapacitet försÀmras successivt. Uppsatsen genomfördes som en litteraturstudie inom Àmnet omvÄrdnad ochbaserades pÄ 12 vetenskapliga artiklar, med bÄde kvantitativ och kvalitativ ansats, som har publicerats under de senaste 14 Ären.

Detta projekt har handlat om att komponera elektronisk popmusik med hjÀlp av digitalaverktyg. Jag ville undersöka hur anvÀndandet av digitala verktyg pÄverkar enskompositionsprocess. MÄlet var att skriva tvÄ lÄtar innehÄllande bÄde text och musik.Metoden jag anvÀnt Àr att jag först improviserat fram melodifragment som jag sedan spelat ini inspelningsprogrammet Logic Pro. I programmet har jag sedan spelat in flera spÄr för attbygga upp harmonier och rytmik kring melodierna. Arbetet har resulterat i en fÀrdig lÄt sominnehÄller bÄde text och musik och en lÄt som endast innehÄller musik..

Uppsatsen baseras pÄ en kvalitativ forskningsmetod och behandlar omrÄdet musik i tematiskt arbete. Det som undersökts i studien Àr musikens roll i tematiskt arbete i förskolan, om musiken anvÀnds som ett mÄl i sig eller som ett medel för andra Àmnen. Metoden för studien Àr kvalitativa intervjuer. Den teoretiska utgÄngspunkten för studien Àr utvecklingspedagogiken. Resultatet av studien Àr att musiken anvÀnts i tematiskt arbete som medel för att utveckla barns sprÄk, sociala förmÄgor, förmÄga att uttrycka kÀnslor, som underhÄllning och för att mÄla till.

Bakgrund: Anestesisjuksköterskans roll i det perioperativa arbetet innebÀr att tillgodose patientens omvÄrdnadsbehov. Genom historien har mÀnniskan anvÀnt musik bland annat inom medicin. I nutid pÄgÄr evidensbaserad forskning om musikens effekt inom mÄnga omrÄden, dÀribland som komplement till farmakologisk behandling vid postoperativt illamÄende och krÀkning (PONV) samt smÀrta. Syfte: Att söka evidens för effekten pÄ postoperativt illamÄende och krÀkning samt smÀrta hos patienter som har lyssnat pÄ musik i samband med anestesi. Metod: En litteraturstudie utformades i enlighet med den metod som anvÀnds för systematiska litteraturöversikter.

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka musikens betydelse ur ett omvÄrdnadsperspektiv. Med ett holistiskt synsÀtt som vi börjar ÄterfÄ efter en period av enbart kroppsligt synsÀtt behövs fler alternativa metoder undersökas och bli vedertagna för att möta patienternas ökade krav pÄ fler komplementÀra behandlingar. Musik Àr en behandlingsmetod som egentligen uppkom för lÀnge sedan och som nu börjar ÄtervÀnda. Orems teori om egenvÄrdsbalans ligger till grund för studien. Studien var baserad pÄ 10 vetenskapliga artiklar.

AbstractNilsson, MÄrten: The Bear Quartet: Analys av en stilutveckling. - Uppsala: Musikvetenskap, 1997. - 60 p.Hur  förÀndrar en popgrupp sin musik och varför?  Denna frÄga har varit utgÄngspunkt för uppsatsen, dÀr syftet Àr att analysera den svenska gruppen The Bear Quartets musikaliska utveckling samt beskriva dÀrmed sammanhÀngande musikestetiska stÀllningstaganden.I uppsatsen visas skiva för skiva hur gruppens musik utvecklats, frÄn debuten 1992 till den 1997 utgivna sjÀtte skivan, varefter detta sammanstÀlls med medlemmarnas Äsikter om sin musik, huvudsakligen hÀmtade frÄn en av uppsatsförfattaren utförd intervju.Gruppens musik varieras stÀndigt; den larmande, gitarrbaserade musiken med nÀstan ohörbar sÄng pÄ debutskivan har utvecklats via en tydligare pop med utökat instrumentarium till en musik som tydligt hÀmtar bestÄndsdelar frÄn gruppens alla tidigare skivor. The Bear Quartets medlemmar Àr mycket medvetna om hur musiken ska utformas, och vill inte upprepa sig.

DÄ befolkningen blir allt Àldre ökar andelen personer som drabbas av demenssjukdom. Att drabbas av demens innebÀr att kognitiva funktioner försÀmras. Kommunikationsproblem och problem med daglig livsföring, personlighetsförÀndringar, brister i empatisk förmÄga och svÄrigheter att kontrollera kÀnslor kÀnnetecknar sjukdomsbilden. Det Àr av betydelse att finna icke-farmakologiska behandlingar dÄ medicinering inte ger önskat resultat. Syftet med denna litteraturstudie var att fÄ ökad kunskap om hur musik pÄverkar personer med demenssjukdom.

This paper discusses sound education within school subjects such as music, science, engineering, computer science, and Swedish to classes at the intermediate stage..

Fokus pÄ basens roll i musik. Hur anvÀnds instrumentet i ensemblen? Vad hÀnder om basens roll utvecklas och hittar nya ytor i gruppen? Ett arbete om skapa musik med influenser frÄn jazz och fusion som sÀtter basen i nytt ljus..

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hur musik som omvÄrdnadsÄtgÀrd pÄverkar vÀlbefinnandet och symtombilden hos personer som lever med demenssjukdom. I Sverige finns det ca 140 000 mÀnniskor med demenssjukdom och 65 000 av dessa bodde i sÀrskilda boendeformer. De vanligaste demenssjukdomarna Àr Alzheimers sjukdom, frontallobsdemens, vaskulÀr demens samt sekundÀr demens som kan orsakas av infektioner. Att leva med sjukdomen demens innebÀr i de flesta fall att ens funktionella kapacitet försÀmras successivt. Uppsatsen genomfördes som en litteraturstudie inom Àmnet omvÄrdnad ochbaserades pÄ 12 vetenskapliga artiklar, med bÄde kvantitativ och kvalitativ ansats, som har publicerats under de senaste 14 Ären.