Sök:

Sökresultat:

1501 Uppsatser om Ljuddämpad Sida - Sida 37 av 101

Verksamhetspresentationer pÄ den nya apoteksmarknaden : En funktionell textanalys

Uppsatsens syfte Àr att redogöra för hur de tvÄ apoteksaktörerna, Apoteket AB (statligt) och Apotek HjÀrtat AB (privat) realiserar sina respektive verksamheter sprÄkligt i de verksamhetspresentationer som Äterfinns pÄ deras webbplatser. Med hjÀlp av den systemisk-funktionella grammatiken, SFG, undersöks dels relationsskapandet mellan apoteksaktörerna och konsumenten samt dels hur de konstruerar den egna verksamheten sprÄkligt. Genom en kritisk diskursanalys vidgas perspektivet och resultaten av textanalyserna fördjupas. Den kritiska diskursanalysen bidrar till att ge förstÄelse för hur och varför texterna ser ut som de gör och kopplar det till aktuella samhÀllsförÀndringar som skett de senaste Ärtiondena. Resultatet av analyserna visar att de tvÄ apoteksaktörerna konstruerar relationen till konsumenten sÄvÀl som den egna verksamheten pÄ olika sÀtt.

Elevernas röster : en kvalitativ studie om elevers tankar inför de nationella proven i Är nio

Bakgrunden till studien Àr att forskningen visar att elever i svÄrigheter utvecklas mest kunskapsmÀssigt och mÄr bÀst socialt av att inkluderas i klassens undervisning. Trots detta finns det vÀldigt ofta en önskan att exkludera dessa elever eftersom mÄnga lÀrare inte anser sig klara elever med specialpedagogiska behov inom den ordinarie undervisningens ram. Detta har lett till en rÀttvise- och inkluderingsdebatt sÄvÀl som en debatt med ekonomiska förtecken. FrÄgor som lyfts Àr ?Var mÄr eleverna bÀst och finns det metoder som fungerar sÄ att alla elever kan inkluderas?? Min studie syftar till att undersöka möjligheten till ett inkluderande arbetssÀtt i engelskundervisningen med hjÀlp av Europeisk SprÄk Portfolio och Autonomous Learning.

Ballingslövkoncernens expansion pÄ den danska marknaden : en analys av ett misslyckande

?Det hÀnder i affÀrslivet att man gör misstag och det Àr bara att försöka rÀtta till det sÄ snabbt som möjligt och gÄ vidare.? Detta konstaterar Nils-Erik Danielsson, VD för Ballingslövkoncernen.Denna öppenhet om ett begÄnget misstag i samband med ett uppköp i Danmark gjorde Ballingslövkoncernen till ett utmÀrkt studieobjekt för denna uppsats. HÀr behandlas vilket lÀrande som uppkommer vid misslyckande under en internationaliseringsprocess. Organisationer som, likt Ballingslövkoncernen, vÀljer att expandera utomlands stÄr inför mÄnga möjligheter. Samtidigt finns dock en risk för att problem kan uppstÄ till följd av bristande marknadskunskap eller felaktiga antaganden om kulturen vid intrÀdande pÄ nya marknader.

Fysisk beröring : Upplevelser inom omvÄrdnad

Bakgrund: Fysisk beröring Àr en central del i omvÄrdnad och ingÄr i arbetsuppgifterna dagligen. Under hela livet Àr fysisk beröring ett grundlÀggande behov. Patienters reaktioner av fysisk beröring bör omvÄrdnadspersonalen möta pÄ ett respektfullt och ödmjukt sÀtt och det Àr skillnad mellan att bry sig om och ta hand om patienten. Det Àr för mÀnnen nÀst intill tabubelagt med det kroppsliga vÄrdarbetet. Syfte: Syftet var att beskriva patienters och omvÄrdnadspersonals upplevelser av fysisk beröring inom omvÄrdnad. Metod: Metoden var litteraturstudie med strukturerad litteratursökning med beskrivande design.

?Om vi bara hade kunnat sitta ned och prata med varandra? ? en kvalitativstudie om samverkan mellan skola och socialtjÀnst i stadsdelen Centrum i Göteborg.

Syftet med vÄr uppsats var att studera hur samverkan fungerar mellan skolan och socialtjÀnsten i stadsdelen Centrum i Göteborg. Vi har gjort en kvalitativ studie dÀr vi intervjuat rektorer samt personal frÄn socialtjÀnsten. Vi har i vÄr studie undersökt vad vÄra informanter upplever för hinder och förutsÀttningar för samverkan, samt vad de har för förvÀntningar och förestÀllningar om varandra. Vi har i vÄr analys av vÄr empiri haft en organisationsteoretisk och en samverkansteoretisk utgÄngspunkt. I vÄrt resultat kan vi utröna hur det finns hinder som blir centrala i relation till hur samverkan fungerar gentemot vÄra informanter.

Svenska apotekskedjors implementering av svensk Good Pharmacy Practice ? bara ?prat? eller realitet? En fallstudie om organisationers sÀtt att hantera förÀndringar

I och med omregleringen pÄ den svenska apoteksmarknaden sÄ stÀlls svenska farmaceuter inför ett delvis nytt etiskt dilemma: valet mellan att se till patientens/kundens bÀsta, som en del av svensk hÀlso- och sjukvÄrd, eller att se till arbetsgivarens intressen. Denna förÀndring i apotekskedjornas och farmaceuternas omvÀrld gjorde att flera intressenter i apoteksbranschen ville stÀrka apotekens och farmaceuternas roll som en del av hÀlso- och sjukvÄrd. SÄledes publicerade intressenter i apoteksbranschen, gemensamt, en etisk riktlinje ? svensk Good Pharmacy Practice. Samtidigt som riktlinjen innebar ett förslag pÄ en lösning pÄ ett problem sÄ gav den ocksÄ upphov till en osÀkerhet för de enskilda apotekskedjorna; en osÀkerhet som varje enskild organisation mÄste hantera.

Samma behörighet  - samma förutsÀttningar? : -en studie om litteraturundervisningen i kurserna Svenska B och Svenska som andrasprÄk B utifrÄn ett elev- och lÀrarperspektiv

Politiker har sedan mÄnga Är tillbaka satsat pengar inom omrÄdet IT och undervisning, trots att det frÄn skolans sida inte funnits nÄgot egentligt krav pÄ detta eller efterfrÄgan för detta. Det har dÀrför varit intressant att undersöka pedagogernas syn pÄ IT i undervisningen. Studien, som har hÀmtat inspiration frÄn fenomenologins idéer, har genomförts med hjÀlp av intervjuer pÄ skolor i en kommun i mellannorrland. De skolor och de informanter som deltagit i studien har blivit utvalda genom tvÄ typer av urval. Dels har ett subjektivt urval anvÀnts pÄ de skolor dÀr lÀrarkontakter fanns etablerade sedan tidigare, och dels har ett stratifierat urval, som innebÀr att informanterna blivit slumpmÀssigt utvalda inom bestÀmda ramar, anvÀnts pÄ de övriga skolorna.

Att (vilja) vara delaktig - nÄgra brukares tankar om erfarenheter av inflytande inom missbruksvÄrden

Syftet med denna kvalitativa studie Àr att belysa hur brukare som har kontakt med socialtjÀnsten pÄ grund av missbruksproblematik upplever och beskriver sitt inflytande över den egna behandlingen. Studien utgÄr frÄn den hermeneutiska forskningstraditionen och har en kvalitativ ansats - sex semistrukturerade intervjuer har genomförts med brukare som har kontakt med socialtjÀnsten pÄ grund av missbruksproblematik. Resultatet tolkades utifrÄn den nyinstitutionella teorin och visade att brukarna upplever att de har inflytande i sin kontakt med socialtjÀnsten, men pÄ vilket sÀtt och i vilken omfattning varierar och pÄverkas till stor del av vilken socialsekreterare brukaren trÀffar. NÀr vÄrd enligt LVM ligger nÀra till hands upplever brukarna att kommunikation och information brister frÄn socialsekreterarens sida. Samtliga brukare framhÄller att kommunikation och delaktighet underlÀttar behandlingsarbetet och ökar den egna motivationen.

Medias roll i samhÀllet: lokala mediers bevakning av IKEA:s etablering i Haparanda

Studien behandlar medias roll i vÄrt samhÀlle samt granskar lokala mediers framstÀllning av Ikeas etablering i Haparanda. Fokus har legat pÄ tvÄ frÄgestÀllningar: 1. Vilken roll spelar media i dagens samhÀlle? och 2. Hur anvÀnds media av samhÀllet? Den första besvaras genom att kommunikationsteorier, medieteorier och sociologiska medieteorier anvÀnds, detta för att fÄ en grund till varför media Àr viktigt och senare kunna svara pÄ vilken roll media har i samhÀllet.

VÎluspå i Uppsalaeddan : En nyfilologisk undersökning

I den hÀr uppsatsen undersöks eddadikten VÎluspå sÄ som den citeras i en handskrift av Snorre Sturlassons Edda, nÀmligen Codex Upsaliensis eller Uppsalaeddan. Dock diskuteras inte dvÀrgnamnen i stroferna 10, 11?13 samt 15?16. Uppsatsen utgÄr frÄn ett nyfilologiskt perspektiv, dÀr den enskilda handskriften tillmÀts ett egenvÀrde utan att bedömas i förhÄllande till ett tÀnkt originalverk. Fokus ligger pÄ de skrivningar dÀr Uppsalaeddan och inte fler Àn hÀlften av samtliga diskuterade handskrifter avviker frÄn de övriga.

Äldres upplevelse av att leva med kronisk hjĂ€rtsvikt

SAMMANFATTNINGBakgrund: Stroke Àr ett samlingsnamn för bÄde infarkter och blödningar som drabbar hjÀrnan. Stroke Àr bland de vanligaste sjukdomarna som drabbar den svenska befolkningen. Stroke Àr inte bara en sjukdom som drabbar den som insjuknar utan pÄverkar hela familjen.Syfte: Syftet med vÄr systematiska litteraturstudie var att belysa anhörigas upplevelse av nÀr en nÀrstÄende drabbats av en stroke och överlevt.Metod: Systematisk litteraturstudie av bÄde kvalitativa och kvantitativa studier som analyserades utifrÄn en kvalitativ innehÄllsanalys.Resultat: Anhörigas livssituation och livskvalité förÀndrades dÄ en nÀrstÄende drabbades av stroke. Deras eget liv Äsidosattes för den sjuke och vardagen förÀndrades. Den nya livssituationen medförde en kÀnsla av stress, otillrÀcklighet, börda och oro.

Medium för makteliten : Hur yrkesrollerna och könsfördelningen förÀndrats pÄ DN Debatt sedan 1985

Debattsidan i Dagens Nyheter har sedan 1980-talet varit en av Sveriges viktigaste opinionsbildare, och den fyller en vÀrdefull funktion för fri Äsiktsbildning i en vÀl fungerande demokrati. Denna studie fokuserar pÄ hur debattsidan förÀndrats under de senaste 25 Ären med utgÄngspunkt i kön (vem fÄr oftast komma till tals pÄ debattsidan, kvinnor eller mÀn? ? och hur har könsfördelningen utvecklats sedan 1980- talet?) och roll (exempelvis politiker, chefer och forskare).Vi har gjort en kvantitativ undersökning med början första helÄret som DN Debatt hade en egen sida i tidningen, 1985, fram till 2010. Med hjÀlp av konstruerade veckor har sju dagar per Är slumpmÀssigt valts ut.Resultaten visar att av vÄra författare (n = 498) Àr 75,3 procent av de undersökta författarna mÀn, och 24,7 procent Àr kvinnor. Skillnaden mellan kvinnor och mÀn minskar.

Filmisk reklam pÄ internet

Denna uppsats har skrivits för att visa lÀsaren hur ett urval av mÀnniskor frÄn Internet- och reklambranschen ser pÄ reklamfilmens framtid pÄ Internet. Kommer det att ske en ökning av anvÀndandet av denna reklamform eller inte? Den typ av reklamfilm som vi talar om hÀr Àr den typen som Àr som en kortfilm, inte den typen av reklamfilm som bara Àr en bild innehÄllandes ett rörligt objekt. För att skilja dessa tvÄ typer av reklamfilmer Ät, eftersom bÄda innehÄller rörelse, kallar vi dem "filmisk reklam" och "banner-reklam" Resultatet frÄn enkÀtundersökningen visade att majoriteten av urvalet frÄn reklambranschen tror att det kommer att ske en ökning av efterfrÄgan av filmisk reklam pÄ Internet. Eftersom svaren frÄn Internetbranschen var sÄ fÄ kan de inte representera Internetbranschen.

Kompetensbrist : SamhÀllsdialogens skildringar

Denna studie handlar om att kunskap om arbetsmarknaden konstrueras i en stÀndigt pÄgÄende retoriskt process och om att vissa konstruktioner under en tid accepteras som reella och dÀrför inte ifrÄgasÀtts i nÄgon egentlig utstrÀckning. Studien handlar vidare om den potentiella möjligheten att en diskursanalys med tillhörande dekonstruktion av de försanthÄllna konstruktionerna kan ge ökad kunskap. Syftet med studien har dÀrför mer konkret handlat om att skildra hur samhÀllsdialogen förklarar rÄdande kompetensbrist, tydliggöra förklaringarnas likheter och/eller olikheter samt ifrÄgasÀtta förklaringarnas sanningsansprÄk. Ett syfte som resulterat i en insikt i att kompetensbristen kan sÀgas handla om att individen antingen saknar rÀtt utbildning, rÀtt erfarenhet eller bÄde och, att kompetens Àr möjlig att lÀra, samt, att ansvaret för att arbetskraften rustas med kompetens, till övervÀgande del, anses Äligga samhÀllet. Resultatet har vidare pÄvisat att organisationernas uttalade kompetensbrist framstÄr som motsÀgelsefull dÄ Äsikten att rÀtt kompetens Àr synonymt med rÀtt erfarenhet inte alls Àr förenlig med den bild som förekommande forskningen ger av rÀtt kompetens och att studiens slutsats dÀrför blivit dels att den pÄtalade kompetensbristen snarare handlar om en medveten maktpositionering frÄn arbetsgivarnas sida Àn om en reell kompetensbrist, samt, att den positioneringen kommer att fortgÄ sÄ lÀnge den inte ifrÄgasÀtts..

Stigmatiseringens ansikte: HIV-smittade patienters upplevelse av vÄrdlidande

Förkortningen HIV stÄr för humant immunbristvirus. Viruset bryter ner immunförsvaret och leder pÄ sikt till AIDS som Àr samlingsnamnet för de följdsjukdomar som HIV orsakar. Idag lever ungefÀr 40 miljoner mÀnniskor med HIV/AIDS. Syftet med denna studie var att beskriva hur stigmatiseringen av HIV smittade patienter tas i uttryck i sjukvÄrden. Den valda metoden var analys av kvalitativa artiklar, dÄ intentionen var att lyfta fram patienters upplevelser av denna stigmatisering.

<- FöregÄende sida 37 NÀsta sida ->