Sök:

Sökresultat:

1501 Uppsatser om Ljuddämpad Sida - Sida 18 av 101

Marknadsföringens betydelse för diskrepansen mellan företags profil och image : En fallstudie av Filippa K

Denna uppsats Àmnar undersöka om ett företag som anvÀnder sig av sparsmakad marknadsföring ÀndÄ nÄr ut med sitt budskap till sina kunder. Det företag vi valt att göra en fallstudie pÄ Àr Filippa K, ett vÀletablerat klÀdföretag som inte anvÀnder reklam i nÄgon större utstrÀckning, dels pÄ grund av rÀdsla att varumÀrket ska överexponeras och förlora sitt grundlÀggande koncept och dels för att man frÄn företagets sida anser sig ha tillrÀckligt god kÀnnedom pÄ den svenska marknaden. FrÀmsta syftet med vÄr studie Àr att försöka ta reda pÄ om kunder trots detta uppfattar Filippa K pÄ samma sÀtt som företaget önskar. 30 stycken intervjuer med slumpvis utvalda kunder till Filippa K ligger till grund för vÄr studie, resultaten har vi sedan applicerat pÄ fyra vÀlkÀnda teorier pÄ omrÄdet. Vi anser att vi kan dra slutsatsen att diskrepansen mellan profil och image Àr liten.

?Har du inget intresse för profileringen, sÄ skaffa dig det? : en fallstudie pÄ en idrottsprofilerad förskola

Denna undersökning Ă€r baserad pĂ„ en fallstudie pĂ„ en idrottsprofilerad förskola. Metoden vi valde att anvĂ€nda oss av under arbetes gĂ„ng var fallstudie. Denna fallstudie genomfördes med hjĂ€lp av intervjuer med personal, rektor och ansvarig pĂ„ barn och utbildningsnĂ€mnden. Även observationer gjordes. Bakgrunden till studien grundades sig i att vi sĂ„g att allt fler förskolor valde att profilera sig.

EN SOL I VARDAGEN om lÀsprojekt i grundskolan

Syftet med detta examensarbete Àr att belysa begreppet och företeelsen lÀsprojekt och att undersöka varför lÀrare vÀljer att arbeta med och i lÀsprojekt. Första delen bestÄr av textstudier dÀr begreppet och företeelsen sÀtts in i ett historiskt och samhÀlleligt sammanhang och dÀr definitioner görs. Andra delen bestÄr av resultat frÄn fÀltundersökningar och intervjuer och beskriver hur tre sinsemellan mycket olika lÀsprojekt i grundskolan ser ut och vad de inblandade lÀrarna tycker om sina lÀsprojekt. I diskussionen konstateras att lÀsprojekt har rötter bÄde i den reformpedagogiska traditionen och i ett engagemang för lÀsning frÄn samhÀllets sida, men att lÀsprojekten inte har nÄgon fast och given form. Slutsatsen som dras Àr att lÀrarna vÀljer att arbeta med och i lÀsprojekt, eftersom de likt en sol lyser upp skolvardagen för bÄde lÀrare och elever och dÀrför upplevs som mycket stimulerande..

Svenska Journalistförbundets syn pÄ högskoleutbildning för journalister

En studie som undersöker SJFs syn pÄ högskoleutbildning frÄn 1970-talet till idag. Hur harsynen förÀndrats under denna period och hur Àr den idag?Genom att analysera dokument dÀr SJF har uttalat sig i frÄgan frÄn 1970-talet till idag, samtgenom att analysera kvalitativa intervjuer med representanter pÄ SJF, Unionen, TU och DIKhar jag sammanstÀllt synen pÄ frÄgan om utbildning, sÄvÀl inom SJF över den angivnatidsperioden som skillnaderna i synen pÄ frÄgan mellan SJF och de andra organisationernaidag.Teoretiskt utgÄr studien frÄn journalistikens professionaliseringsprocess, journalistiken sominstitution, doxologi samt social closure.Studien visar pÄ en genomgÄende dubbelhet frÄn SJFs sida gentemot universitetsvÀsendet, dÀrman bÄde vill Ät den statushöjande effekt som akademiska studier innebÀr för ett yrke samthur förbundet vill dra ner pÄ utbildningsmöjligheterna för blivande journalister..

Trollbreven till Oscar ReutersvÀrd : En analys av Thea Ekströms trollbrevsbilder frÄn 1961-1974

Mellan 1961-1974 skickade den svenska konstnÀren Thea Ekström vÀldigt mÄnga brev till sin mentor, konstprofessor Oscar ReutersvÀrd. Av dessa brev har jag lÀst ca 20 stycken och bland dem fanns ett antal som konstnÀren sjÀlv kallade för ?trollbrev?, brev med en sida text och en sida med mÄlade bilder. Det Àr dessa trollbrev och framförallt bilderna i dem som har stÄtt i centrum för denna uppsats.Det jag har undersökt Àr hur konsthistorieskrivningen har sett ut kring Thea Ekström och vilken eventuell pÄverkan Oscar ReutersvÀrds status i konstvÀrlden har haft pÄ denna. En annan del av undersökningen har bestÄtt av att analysera Thea Ekströms trollbrev utifrÄn Margaretha Rossholm Lagerlöfs teori om inlevelse och vetenskap och om ett annorlunda sÀtt att genomföra en bildanalys.

Kulturarv i stadsplanering - En fallstudie av tolkning och tillÀmpning av regelverket under Stumholmens funktionsomvandling

Följande arbete undersöker hur regelverket angÄende byggnation i kulturhistoriskt vÀrdefulla omrÄden tolkas och vad utfallet blir av detta. Stumholmen har valts ut som fallstudie och den paragraf som undersöks Àr en del av 2 kap, 6§ PBL. Paragrafen talar om hur ny bebyggelse ska utformas och placeras och att Àndringar och tillÀgg ska göras varsamt. Stumholmen har tidigare varit en sluten ö tillhörande militÀren. I början av 1980-talet beslutades att ön skulle öppnas upp och att en funktionsomvandling skulle genomföras. Ett omfattande arbete pÄbörjades frÄn kommunens sida med omrÄdesbestÀmmelser och detaljplaner.

Ein Volvo, bitte!

Syftet med vÄr studien var att fördjupa oss inom fusionsteori och dess managementproblematik det innebÀr, i samband med en fusion. Genom att göra en simulerad fusion mellan Volvo PV och BMW hoppades vi kunna fÄ förstÄelse för fusionsteori. Förutom detta granskade vi om uppköpet av Volvo PV frÄn BMW:s sida innebÀr bÀttre synergieffekter för dessa bÀgge företagen och om samargbetet gynnar Volvo bÀttre Àn vad det gjorde med Ford. VÄrt resultat visade att fusionen mellan BMW och Volvo skulle gynna bÄda företagen. Kvalitéer som de bÄda företagen besitter skulle stÀrka de bÄda varumÀrken jÀmtemot deras huvudkonkurrenter.

Revisorns anmÀlningsskyldighet

Syftet med vÄr uppsats har varit att beskriva och analysera brottsstrukturen vid anmÀlningar gjorda av revisorer.Med utgÄngspunkt frÄn bestÀmmelserna som reglerar revisorns anmÀlningsskyldighet vid misstanke om brott, FAR: s modell om hur revisorn bör agera vid misstanke om brott och vÄra teorier har vi skapat en egen hypotesmodell. Modellen beskriver förhÄllandena som vi grundar vÄra hypoteser pÄ.Undersökningen genomfördes som en mindre tidsseriestudie och baserades fullstÀndigt pÄ sekundÀrdata. Informationen samlade vi in genom en dokumentstudie. Insamlade data omvandlade vi till information som tillsammans med ett ChitvÄ-test anvÀnds för att besvara vÄra hypoteser.I analysen kunde vi konstatera att revisorerna har fÄtt en ökad förstÄelse för hur de ska agera vid misstanke om brott men trots det sÄ Àr antalet anmÀlningar frÄn deras sida fÄ i förhÄllande till andra anmÀlare. Vi fann Àven att visa revisorer anmÀler felaktigt och att flertalet anmÀlningar avser bokföringsbrott..

Om lÀrares och elevers motivation

Altervall, Joakim & Ivarsson, David. (2007) Om lÀrares och elevers motivation. (On Teachers? and Pupils? Motivation). Skolutveckling och ledarskap, AllmÀnna utbildningsomrÄdet 60 poÀng, LÀrarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att ta reda pÄ vad som motiverar lÀrare och elever och vilka drivkrafter de har för att verka i skolan.

Mentorskap i grundskolan : TvÄ mentorers och tvÄ adepters erfarenheter.

Dahlqvist, Jeanette & Jansson, Sandra (2007): Mentorskap i grundskolan. TvÄ mentorers och tvÄ adepters erfarenheter. Examensarbete i didaktik. LÀrarprogrammet. Institutionen för Pedagogik, didaktik och psykologi.

Analys och förbÀttring av webbplatsen ?Arbetsplats landstinget?

Landstinget i Östergötland har pĂ„ sin webbplats, www.lio.se, en underavdelning kallad ?Arbetsplats landstinget?. HĂ€r finns information om hur det Ă€r att arbeta inom Landstinget samt en sida innehĂ„llande alla lediga jobb. MĂ„lgruppen denna avdelning riktar sig till Ă€r mĂ€nniskor som nu eller i framtiden har intresse av att arbeta inom Landstinget. Ungdomar och andra som söker information om olika yrken och arbetsplatser ingĂ„r ocksĂ„ i den primĂ€ra mĂ„lgruppen.

"Ja, det Àr Lukas-matte idag!" En fallstudie av matematikundervisning pÄ gruppnivÄ

SyfteSyftet med studien var att inom ramen för en fallstudie, skapa fördjupad förstÄelse för sÄvÀl klasslÀrares som speciallÀrares hinder och möjligheter att pÄ gruppnivÄ utveckla elevers matematiska kunskaper. Studien har haft en sÀrskild inriktning mot elever i behov av sÀrskilt stöd.Forskningsansats och metodStudien har genomförts utifrÄn en hermeneutisk-fenomenologisk ansats. Inom fenomenologin uppmanas forskaren att ?gÄ tillbaka till sakerna sjÀlva?, samt att vara följsam mot forskningsfenomenet. Studien utgÄr frÄn att den livsvÀrld vi deltar i Àr för-givet-tagen och att vi sÀllan reflekterar över den och Àr omedvetna om varför vi gör som vi gör.

UTLANDSANSTÄLLDAS UPPFATTADE ORGANISATORISKA STÖD OCH DESS PÅVERKAN PÅ ENGAGEMANGET

En utlandsanstÀllning krÀver mycket frÄn den anstÀlldes sida och Àrkostsam för företaget. För att se till att den utlandsanstÀllde behÄller sittengagemang gentemot företaget krÀvs det dÀrför att denne uppfattar attden fÄr stöd frÄn sin organisation. I vÄr undersökning intervjuade vi trerepatriater och anvÀnde vi oss av enkÀtsvar frÄn tio expatriater frÄn treolika svenska internationella företag. Resultaten tyder pÄ attorganisatoriska stödÄtgÀrder uppfattas av expatriater före och underutlandstjÀnstgöringen. Majoriteten av respondenterna svarade att deuppfattade förÀndringen i sitt engagemang jÀmfört med tiden innan densenaste utlandsanstÀllningen som oförÀndrad eller ökad.

Chefers upplevelser och tankar kring coaching : PĂ„ gott eller ont

Coaching har sitt ursprung i idrotten men Àr idag vanligt inom nÀringslivet, och frÀmst bland chefer. Det finns idag mÀngder av litteratur kring Àmnet coaching men det saknas studier som Àr gjorda utifrÄn den coachades perspektiv. Denna kvalitativa studie utgÄr dÀrifrÄn och bygger pÄ semistrukturerade intervjuer med personer i ledande befattning frÄn organisationen Sida. Samtliga deltagare hade genomgÄtt individuell coaching dÀr arbetsgivaren stod som finansiÀr. Syftet var att fÄ en djupare förstÄelse för chefens upplevelser och tankar av coachingen.

BerÀttelser i TV-reklam : En tolkande narrativ analys av svenska TV-reklamers narrativa struktur

Är TV-reklam populĂ€rkultur? De flesta av oss tar del av TV-reklam pĂ„ ett eller annat vis och dĂ€rför borde den ocksĂ„ ha blivit en produkt av vĂ„r kultur, eftersom den bidrar till att skapa TV-serier, filmer och andra medietexter. Allt i vĂ„r kultur förs samman rent intertextuellt. Det Ă€r vad denna uppsats behandlar. Jag utgĂ„r ifrĂ„n begreppet populĂ€rkultur och vill se hur narrativ TV-reklam, alltsĂ„ reklam dĂ€r en berĂ€ttelse för fram handlingen, förhĂ„ller sig till detta begrepp.

<- FöregÄende sida 18 NÀsta sida ->