Ljud har en förmåga att påverka våra känslor. Begreppet Ljudwebb är framtaget till denna undersökning och syftar på de Ljudlagda applikationer som, i och med den tekniska utvecklingen, har börjat dyka upp inom webben. Ljudwebben har fått sitt namn från Ljudfilmen, de filmer som började experimentera med Ljud under filmindustrins tekniska revolution runt 1930-talet. Syftet med denna undersökning är att utforska vad Ljudets känslopåverkande egenskaper kan bidra med inom webben. Genom att utgå från fysiker-filosofen Karen Barads tankar om det ständigt rekonstruerande fenomenet samt filosofen Sarah Ahmeds kritik mot den fenomenologiska orienteringen lyder undersökningens frågeställning.

Ett Film som projekt, en film om Ljud, en film om Ljudet i film. En film inspelad professionellt med professionella medarbetare. Kandidatarbetet gick ut på både skapa en film inriktad på Ljud och skapa ett fungerande filmteam. Arbetet tar upp både det tekniska inom filmLjud men även processen i ett filmteam. I arbetet följer vi processen från dess början till dess slut.

Arbetet innefattar en bakgrund i de byggstenar som finns i en digital Ljudfil och hur de påverkar Ljudet. De problem som undersökningen menar att besvara är när upplever en människa kvalitetsförlust och vilken del eller aspekt av Ljudet är det viktigaste för upplevelsen. Även huruvida Ljud av olika ursprung som syntbaserade eller inspelade Ljud påverkas i olika grad av kvalitetsförlust. De försökspersoner som använts vid undersökningen har olika bakgrund, ena gruppen har erfarenhet av Ljuddesign eller Hifi medan den andra inte har speciella preferenser beträffande Ljud. Undersökningen genomfördes med en kvantitativ undersökning där försökspersonernas uppfattningsförmåga testades och sedan sammanställdes.

Denna rapport behandlar problematiken kring skapandet av Ljud för interaktivagränssnitt placerade i en offentlig miljö - vilken typ av Ljud som fungerar bäst och vad som är viktigt att tänka på i designfasen av dessa Ljud. Ljud är något som ger upphov till funderingar och känslor hos lyssnare och hittills har forskningen kring Ljud i stort sett endast behandlat Ljudens grundläggande karaktär. Inte så mycket fokus har lagts på att försöka förstå varför vi lyssnar som vi gör och framför allt varför vi tänker och känner som vi gör när vi lyssnar. Rapporten belyser vikten av metaprodukten som innebär att uppfattningen av Ljud ska ses i ett större sammanhang där de omkringliggande faktorerna är minst lika viktiga för upplevelsen som hur själva Ljudet låter. Till stöd för detta hämtas även teorier både från den mer ordinära produktdesignen men också från ämnet interaktionsdesign där en människas agerande med tekniken mer ingående kan beskrivas i ord.I projektet, som behandlar en säljstation för Nike Football hos en Stadium-butik i Stockholm, designades ett antal navigeringsLjud av två olika karaktärer; konceptuella Ljud ? Ljud som på något sätt relaterar till fotboll, samt neutrala Ljud ? mer vanliga, statiska klickLjud.

Studiens syfte var att undersöka om det finns ett samband mellan antikroppar mot Toxoplasma gondii och Ljudrädsla hos hund. Blodprov togs på 10 hundar som uppvisade symtom på Ljudrädsla för vanliga Ljud i vardagen. Även 4 hundar som uppvisade rädsla utan att något Ljud kunde kopplas till hundarnas symtom togs med i studien. Blodproverna analyserades för antikroppar mot Toxoplasma gondii och antikroppstitrarna jämfördes med kontrollhundar utan symtom. Bland hundarna där Ljud inte kunde kopplas till symtom var ingen positiv för Toxoplasma.

Ett Film som projekt, en film om Ljud, en film om Ljudet i film. En film inspelad professionellt med professionella medarbetare. Kandidatarbetet gick ut på både skapa en film inriktad på Ljud och skapa ett fungerande filmteam. Arbetet tar upp både det tekniska inom filmLjud men även processen i ett filmteam. I arbetet följer vi processen från dess början till dess slut.

Denna studie ämnar att förstå hur Ljud upplevs men också hur Ljud kan tillämpas som gestaltningsaspekt inom planering och landskapsarkitektur. Med bakgrund i egna erfarenheter av hur Ljudaspekten behandlas inom utbildningen formuleras studiens tes följande: Människan påverkas av Ljud, men denna sinnesupplevelse får inte, trots goda metoder att tillgå, tillräckligt med uppmärksamhet i förhållande till visuella aspekter inom landskapsarkitektur och planering. Följande är studiens mål att beskriva hur Ljud uppfattas och tolkas i stadslandskapet och hur Ljud kan tillämpas i landskapet med syfte att personligen få mer kunskap inom ämnet men framförallt att betona Ljud som gestaltningsaspekt, att medvetandegöra denna för allmänheten, studenter och yrkesutövande. Denna bakgrund ligger till grund för studiens två frågeställningar: ? Hur påverkas människan av Ljud i det urbana landskapet? ? Hur behandlas Ljudaspekten inom landskapsarkitektur och planering idag? Studier åskådliggör att Ljudfaktorn Inom planering och landskapsarkitektur länge har förknippats med buller och behandlats som en negativ planeringsaspekt. Inom akustisk design föreslås ett mer offensivt förhållande till Ljud, att Ljud bör utvärderas utifrån kvalitativa aspekter. Men Ljudmediet är komplext, för att förstå hur människor påverkas av Ljud utgår denna studie från forskning inom miljöpsykologi, att Ljud kan påverka människor båda negativt och positivt. Men också forskning som behandlar hur människor avläser och tolkar Ljud i landskapet, med andra ord hur vi lyssnar -­? att människan har en förmåga att selektera Ljudinformation beroende på lyssnarperception. Därför är denna inriktning nödvändig, att planerare och arkitekter inte fokuserar på att diagnostisera de goda kvalitéerna, istället ligger fokus på hur människan kan skyddas från Ljud. I denna studie förtydligas detta förhållningsätt med praktiska exempel av t.ex. Ljudtillägg och hur detta kan användas som designprincip. Metoden kan användas som Ljudmaskering vilket innebär att ett Ljud kan delvis eller helt upplevas försvinna i förmån av en annan Ljudkälla. Sammanfattningsvis exemplifieras intressanta Ljudinstallationer som illustrerar väl hur Ljud kan tillämpas i landskapet och genom dessa studier har jag kommit fram till följande slutsats: Forskning inom Ljudets påverkan och hur människor tolkar Ljud finns att tillgå men kunskap om detta är undermålig både bland yrkesutövande och studerande landskapsarkitekter. Därför saknas det en audiell kultur bland landskapsarkitekter och yrkesutövande. Som en följd av detta behandlas Ljud ofta som en negativ aspekt inom planering och gestaltning. Detta kan även bero på Ljudmediets komplexa natur och att det saknas teknik för att behandla audiella uttryck på samma sätt som visuella uttryck. Att medvetandegöra Ljud som gestaltningsaspekt bland yrkesutövande och allmänheten innebär att Ljudmediet bör bli mer tillgängligt med fler praktiska förebilder som tillåts att göra anspråk som intressanta inslag i den offentliga miljön. Denna utveckling kan bidra till en positiv utveckling av framtidens hållbara städer..

Hur vi uppfattar vår omgivning påverkas av alla våra fem sinnen, där denna uppsats tar sin utgångspunkt i hörseln och det vi hör. Utifrån en litteraturstudie och egna reflektioner har Ljuds betydelse och hur det påverkar oss i det dagliga livet undersökts. Syftet har varit att öka förståelsen för vad Ljud betyder för vårt välbefinnande och hur vi som landskapsarkitekter kan ha Ljudet i åtanke när vi gestaltar utemiljön. Ljud är mer än den fysiska Ljudvågen. Det kan ge oss information om vår omgivning, spegla rörelser, underlätta orienterbarheten och vara en del av hur vi uppfattar rumslighet. Vi hör hela tiden, men lyssnar inte alltid medvetet.

Syftet för denna uppsats var att utveckla metodiken för utvärdering av varningsLjud i förarmiljö. I undersökningen används syntetiskt framställda Ljud. En likhetsskattning av Ljuden utfördes och korrelerades gentemot hur väl Ljudet passade in för de olika trafiksituationerna. Trafiksituationerna består av att ett bakre fordon accelererade mot ett främre fordon och framkallade ett hot för kollision under en viss tid. Det var ett Ljud som korrelerade högt, vilket var ett entonigt alarm.

En skillnad i internets utveckling kan ses mellan de visuella och de auditiva elementen, där det auditiva ligger långt efter vad gäller övergripande standarder och användningens utbredning. Vad beror det på? Har skillnader mellan hur vi ser och hör information en betydelse? Denna uppsats undersöker inställningen till Ljud över internet med hjälp av en enkät som vanliga internetsurfare med varierande vana av informationssökning över internet har svarat på. Resultaten visar en, inte helt oväntad och inte heller osminkad, skepsis mot Ljud över internet..

Uppsatsen undersöker med konstformen Ljudkonst och den konstnärliga hanteringen av Ljud i fokus en interaktion mellan finkultur och populärkultur. Fokus ligger på aktörer inom populärkulturen som använt sig av konstnärliga strategier med rötter i finkulturen. Undersökningen spårar Ljudkonstens historiska bakgrund och främst de förlopp som bidragit till att det är en gränsöverskridande konstform. Den populärkulturella konstvärldens etablering som en social organisation där konstnärlig verksamhet är möjlig undersöks..

I denna undersökning, om begrepp inom Ljuddesign som kan bidra till ett dynamiskt narrativ, ser vi kadenser som en möjlig metod att arbeta utifrån. Med tanke på hur man arbetar med Ljud och musik i Ljudmotorer till spel kan vi konstatera att kadenser kan vara passande för förmedling av narrativ. Det kräver dock att man förstår kontexten, där kadenserna förekommer. Vi har kommit fram till ett sätt att förklara Ljuddesign genom en samling av teorier, akustiskt timmer, dvs. hur man kan förmedla något med Ljud, antingen fristående eller tillsammans med ett annat medium..

Denna studie har undersökt huruvida det är möjligt att träna sin hörsel i att lyssna analytiskt. Den har också syftat till att undersöka huruvida bilder påverkar hur människor identifierar och bedömer Ljud. Efter en litteraturstudie samt en hypotestestande undersökning på området har jag sett tendenser som tyder på att det går att träna sin hörsel i denna typ av lyssning. Jag har också sett indikationer på att bilder kan påverka hur vi identifierar Ljud..

Detta arbete utgår ifrån en enighet i forskningen om att mätningar av Ljud inte är tillräckligt för att bestämma Ljudlandskapets kvalitet. Enligt EU direktivet 2002/49/EG som senare skrivits in i miljöbalken, ska varje kommun eller tätort med mer än 100 000 invånare framställa bullerkartor som i sin tur ska användas som underlag i ett åtgärdsprogram. Direktivets syfte är att informera politiker, medborgare och planerare i buller frågan i den givna tätorten. Forskning tyder dock på att allmänheten och icke specialister har svårt att tyda bullerkartorna och att gemene man inte har någon referens till de mätnivåer som presenteras. I arbetet presenteras en översikt av teorier och begrepp som behandlar ämnet Ljudlandskap (soundscape) och koncept och metoder som tillhör detta begrepp.

Tre inspelningar av svävare av modellen IH-6 jämfördes med inspelningar av tre olika båttyper. Lyssningstest genomfördes på Luleå tekniska universitet där försökspersonerna fick jämföra och uppskatta vilket Ljud de tyckte skulle vara mer störande att lyssna på under en längre tid. Försökspersonerna fick ett scenario som de skulle tänka sig in i medan de lyssnade på Ljuden. Lyssningstesterna var ett så kallat AB7-test, som innebär att försökspersonen får skatta hur mycket bättre ett Ljud är än ett annat. Testerna visar att tomgångskörning av svävare var det som uppfattades som mest störande under en längre tid jämfört med olika båtar som gick på tomgång.