Sök:

Sökresultat:

788 Uppsatser om Ljud- och videokommunikation - Sida 29 av 53

Olika versioner ? olika känslor? : - en studie om personers upplevelser av en låt gestaltad i två olika versioner.

Studien ligger inom ramen för Ljud- och musikproduktion. Arbetet har bestått i att skapa ettmusikaliskt klingande verk i form av en låt, och sedan utforma den i två olika versioner.Intentionen med dessa versioner var att se hur lyssnaren upplever samma låt i dess två olikagestaltningar, om de upplever dem på olika sätt, och i så fall på vilka sätt, och vad de uppleverskiljer dem åt. Syftet grundas i att ta reda på om lyssnaren upplever det klingande verket påsamma sätt som låtskaparen avsett att förmedla med produktionen, samt ytterligare ett syftevar att undersöka uppfattningen om musikens relation till sångtexten. Grunden för arbetetligger i att forska genom design, att gestalta musikproduktionen som en fallstudie, där enfokusgruppsdiskussion ägde rum. Respondenterna fick då svara på frågor om vilka känslor deupplevde av musiken och sångtexten, sedan ingå en diskussion med varandra.

Anslutning mellan bjälklag och yttervägg i lågenergihus

Miljön försämras på många ställen i världen och mycket av detta har att göra med all energi vi människor använder. I Sverige går 50% av all energi åt till att bygga och värma våra bostäder [1]. Sweco, ett stort konsultföretag inom byggsektorn vill därför kika närmare på vad vi kan göra för att minska energiåtgången i våra hus. För att uppnå detta måste de gå ner på detaljnivå, behandla varje material, byggnadsdel och anslutning i ett hus för att få det mer energieffektivt. Denna rapport kommer att utreda hur ett mellanbjälklag ansluts till en yttervägg i ett lågenergihus.

Rönnebadet-Ängelholms nya badhus

Rönnebadet-Ängelholms nya badhusFUNKTIONERHur gestaltar man ett badhus som ska fungera både som lekbad, motionsbad och relaxbad?  Badhuset ska främja lek och äventyr, men också vara en plats för sport och tävling, samtidigt som det ska finnas rum för kontemplation och vila. De olika funktionerna har olika tempo och olika ljud, hur kombinerar man dessa funktioner? De kräver närhet och inte minst visuell kontakt, men också avskildhet behövs.KONTEXTHur tar man sig an byggnaden från staden? Det saknas bra förbindelse från Ängelholm centrum till platsen, nya kopplingar behövs. Hur tar badet bäst tillvara på å-rummet, utan att ta för mycket av å-rummet?  Tomten har ett känsligt läge med hundraåriga ekar och med direkt närhet till årummet.GESTALTByggnaden byggs upp av tre volymer med gemensamma skärningspunkter.

Tillämpning av Europakonventionen : En undersökning hur tingsrätterna tillämpar Europakonventionen för mänskliga rättigheter under åren 2012 och 2013

Syftet med denna studie är att undersöka kommunikativt samspel i förskolan mellan de yngsta barnen (1-2 år) och pedagoger. Genom detta vill jag uppmärksamma pedagogens roll i barns kommunikationsutveckling. För att besvara syftet har min studie utgått från följande forskningsfrågor. Hur kommunicerar små barn? Hur kan det kommunikativa samspelet se ut mellan barn och pedagog i förskolan? Genom en kvalitativ undersökningsmetod har jag, med videokameran som verktyg, observerat kommunikativa möten mellan barn som befinner sig i den förverbala fasen och pedagoger.

Nyttan av frekvenstransponering som teknik i hörapparater

I ett audionomperspektiv gjordes en litteraturstudie av transponering av frekvenser som teknik i hörapparater. Relevant information från vetenskapliga artiklar valdes för att beskriva när det kan vara aktuellt med denna anpassning och vilka ljudsituationer som kan förbättras. Vid frekvenstransponering flyttas inkommande frekvenser från ett frekvensområde till ett annat frekvensområde vid utsignal. Flera tidigare studier har gjorts med olika anpassningar av denna teknik och de flesta av dem visade på problematik, t ex ett alltför onaturligt ljud. Senare studier visade på att tekniken kan passa för personer med svåra diskantnedsättningar där förstärkning inte räcker till, men att det var viktigt att anpassa tekniken individuellt och att träna på användandet.

Språkanvändning hos en grupp gymnasieelever : kodväxling som ett kommunikativt redskap

Detta examensarbete belyser fenomenet kodväxling som kommunikativ strategi hos en grupp gymnasieelever med svenska som modersmål och svenska som andraspråk, vid samtal på engelska. Med en sociokulturell syn på kunskap och lärande och med språkanvändning som förargument, antogs en samtalsanalytisk inriktning med avsikt att studera form och funktioner för kodväxling. För att belysa det som sker i ett samtal mellan dessa elever och konkret ge exempel på olika former och funktioner för kodväxling genomfördes både en ljud-och videoinspelning med eleverna i två omgångar följt av en transkribering av det inspelade materialet. Det centrala materialet i studien har därför sin grund i transkriberingen och bygger ur metodologisk synpunkt på samtalsanalytiska aspekter som på kommunikativa strategier. Studien visar att deltagarna använde kodväxling för en mängd olika funktioner där målet var att få fram sitt budskap.

Konsultföretags användning av sociala medier : En strategi för en ökad samhörighet och ett ökat kunskapsutbyte

IT-arkitekterna är ett företag under utveckling och då det sett att socialamedier i dag har stor inverkan på människor vill företaget skaffa enstrategi för att, i den mån det är möjligt och lönsamt, nyttja fördelarnamed dessa kanaler. För att kunna sätta upp denna strategi har enlitteraturstudie samt intervjuer genomförts för att hitta en definition förbegreppet sociala medier. Resultatet visar att sociala medier är då text,bild och ljud används för att kommunicera via Internet. Med hjälp avbland annat teorier om socialt nätverk och socialt kapital harnyckelbegrepp identifierats. Dessa nyckelbegrepp pekade på attpersonalen eftersöker stärkt samhörighet och ökad kommunikationinom företaget.

PIM -Snack eller verkstad? En kvalitativ studie om förskollärares syn på PIM- kompetensen (Praktisk IT- och Mediekompetens) och om den kommer till uttryck i deras yrkesutövande.

Titel PIM- Snack eller verkstad?En kvalitativ studie om förskollärares syn på PIM- kompetensen och om den kommer till uttryck i deras yrkesutövande.Författare Maja BjörnellHandledare Jan StridUppdragsgivare Lärarutbildningsnämnden och Göteborgs UniversitetKurs Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskapInstitution Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, JMGSidantal 41 (exklusive bilagor)Antal ord 16 843Syfte Syftet med studien är att undersöka förskollärares syn på PIM- kompetensen och om den kommer till uttryck i deras yrkesutövande.Metod Den kvalitativa samtalsintervjunMaterial Studien bygger på fem stycken samtalsintervjuer med pedagoger inom förskolan. En intervju med en grundskollärare klass F-2 är också genomförd för att styrka de rapporter om IKT (Informations- och Kommunikations Teknik) i skolan som använts som referensram.Huvudresultat Resultatet av studien visar på en något varierande användning av PIM-kompetensen. Variationen beror många gånger på en generationsskillnad. De yngre förskollärarna i studien använder PIM-kompetensen mer räknat i tid.

Signalist? Javisst!: En kvantitativ undersökning om signaleffekter av reklamframförande via ljud

The Swedish population is today exposed to more ads than ever. The number of advertising channels is growing, as well as the number of companies and their advertising expenses. As the products are becoming more alike, the harder it gets for the companies to convince the consumers their product is better than their competitors?. In order to succeed they need to understand what they communicate to the consumers through their different marketing activities, and how that affects the consumers? view of the brand and the product.

Symbollek, sensomotorik och joller : en studie av två barn i åldrarna 10 respektive 14 månader

Redan i spa?dbarnsa?lder anva?nder sig barnet av symboler i leken, det vill sa?ga symbollek. Samtidigt som sensomotoriken hos det lilla barnet utvecklas sa? bo?rjar barnet ge ifra?n sig ljud, joller, som sedan blir mer och mer likt den vuxne ma?nniskans tal. Utifra?n uppgifter grundat pa? Piagets kognitiva utvecklingsteori underso?ktes tre komponenter; symbollek, sensomotorik samt joller.

Mätning av besökares ljudtrycksdos under musikfestival

Folkets Hus och Parker gav under våren 2008 en förfrågan om att under sommaren uppmäta den ljudtrycksdos en normal festivaldeltagare tillskansar sig under ett festivalbesök. De mätningar som genomfördes skedde på tre olika festivaler, Hultsfredsfestivalen, Peace & Love och Storsjöyran. Mätningarna skulle ske över hela festivalbesöket och inte endast innefatta mätningar av konserter, för att kunna ge en rättvisare bild av den ljudtrycksdos som en person kan tänkas utsättas för under en festival. De två av Socialstyrelsen uppsatta gränsvärdena som ska följas är att evenemanget ska hålla sig under ett medelvärde på max 100 dB(A)LEQ och dess toppvärde får vara högst 115 dB(A). I överlag kunde vi se att ljudnivåerna hölls relativt bra inom riktvärdena på de tre festivalerna.

När gräset blir tillgängligt : en studie av den fysiska miljöns roll vid särskilda boenden och daglig verksamhet

När en människa befinner sig i en trygg miljö finns större potential för utveckling och välbefinnande för personen än om miljön känns otrygg. Personer med utvecklingsstörning på en tidig utvecklingsnivå har stort behov av trygghet och utrymme för sinnesstimulering och koncentrations svårigheter är vanliga. I en utomhusmiljö kan förutsättningarna göra att det är lättare att hantera olika intryck. Forskning har visat det är enklare att sortera naturliga ljud från träd och fåglar än brus från bilar och människor. Därför är det av stor vikt att dagliga verksamheter och särskilda boenden har tillgång till en tillgänglig och för målgruppen anpassad utemiljö, så att den kan komma till nytta för dessa personer i deras vardag. I denna studie har observationer och intervjuer på en dagligverksamhet och särskilt boende utförts och analyserats med hjälp av Interpretative Phenomenological Analysis, IPA.

Omvårdnad vid sömnsvårigheter hos vuxna patienter inom vårdmiljö : - en litterturstudie

En tredjedel av våra liv består av sömn. Under sömnen sker återuppbyggnad i olika delar av kroppen. En del upplever oförmåga att sova och det finns flertalet diagnoser på sömntörningar. En av de största gruppen är insomnia. Studiens syfte var att beskriva hur sjuksköterskan kan ge stöd till patienter med sömnsvårigheter.

God natt! - åtgärder för att främja en god nattsömn på sjukhus : en litteraturstudie

BAKGRUND: Sömn är ett mänskligt behov som behövs för kroppens läkning. Patienterupplever ofta att sömnen inte blir tillfredsställd på sjukhus. Faktorer som uppges ge endålig sömn på sjukhus är miljön, kroppslig och emotionell påverkan hos patienten samtsjuksköterskans arbete. Det är viktigt att sjuksköterskan har kunskaper om åtgärder somfrämjar patienters sömn.SYFTE: Syftet är att beskriva åtgärder som sjuksköterskan kan tillämpa för att främjapatienters sömn på sjukhus.METOD: En litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar analyserades. Datainsamlingenoch analysförfarandet utgick från Fribergs (2006) modell för litteraturöversikter.RESULTAT: Ur analysen framkom fyra teman; beröring, avkoppling genom att lyssna påmusik, reducering av ljud och ljus samt att tillgodose patientens individuella önskemål ochfysiologiska behov.

Moss-sedumtakets bullerdämpande egenskaper : The noise reduction capability of greenroofs

Syftet med arbetet är att få en förståelse för moss-sedumtakets bullerdämpande egenskaper. Jag kommer även att försöka förutsäga med hjälp av akustikteori vilken utav de två olika uppbyggnadssystemen av moss-sedumtak som ger den bästa bullerdämpande effekten.Mätningarna kommer att bestå i att registrera ljudtrycksnivån i rummet, vid varje oktavband i frekvensområdet 125-4000 Hz. Först utan moss-sedummattan och sedan med moss-sedum mattan. Storleken på differensen i ljudnivån ger en bild av i vilket frekvensområde som ljudabsorptionen är effektivast. För att ytterliggare öka förståelsen för hur moss-sedum absorberar ljud så kommer även absorptionsfaktorn att beräknas.

<- Föregående sida 29 Nästa sida ->