Sök:

Sökresultat:

794 Uppsatser om Ljudćtergivning - Sida 50 av 53

Sprickegenskapers pÄverkan pÄ utbredning av P- och S-vÄgor
i bergmassan

Antalet jÀrnvÀgstunnlar i tÀtbebyggda omrÄden kommer att öka de nÀrmaste 20 Ären. DÀrför finns behov av bra förutsÀgelser om vibrationer och ljud orsakade av tÄg i fastigheter utmed de planerade tunnelstrÀckningarna. FörstÄelsen för hur tÄginducerade vibrationer propagerar i bergmassan Àr i dagslÀget begrÀnsad. Eventuella för- och nackdelar med bergets och sprickors egenskaper kan dÄ inte utnyttjas optimalt. Syftet med detta examensarbete Àr att studera hur lÄgfrekventa vÄgor propagerar genom (i) en godtyckligt orienterad spricka samt (ii) multipla parallella sprickor.

Bad under park : Badhus i Mellanbergsparken, VĂ€stertorp

Mitt förslag till det nya badhuset i VÀstertorp inkluderar och programmerar parken, och gör den till en plats som Àr tillgÀnglig och vÀlkomnande, och som pÄ samma gÄng skyddar mot ljud och buller frÄn motorvÀgen. Ett bullerskydd i form av en jordvÀgg reser sig bredvid det befintliga cykelstrÄket som gÄr parallellt med E4:an. Norr om denna breder sig ett taklandskap med vÀxtlighet ut, med möjlighet för fotgÀngare att korsa platsen hur man vill, i alla riktningar. En basketplan och ett utomhusgym förvÀntas ge mer liv till parken, tillsammans med gröna ytor för picknick och fika med skydd frÄn bullret. I landskapet höjer sig anonyma volymer med fasader av trÀpanel.

Utan ord : En litteraturstudie med fokus pÄ smÄ barns icke-verbala kommunikation

Studiens syfte var att undersöka den icke-verbala kommunikationens innebörd och dess pÄverkan i framförallt smÄ barns liv. Fokus har varit pÄ smÄ barns icke-verbala kommunikationssÀtt. För att fÄ ett bredare perspektiv av icke-verbal kommunikation, har en litteraturstudie legat till grund för arbetet. Litteraturen som har legat till grund för hela examensarbetet har varit i form av tryckta böcker samt vetenskapliga artiklar. KroppssprÄket Àr det Àldsta och dÀrmed ocksÄ det första sprÄk som mÀnniskan kommunicerat pÄ och till följd av detta har vÄrt icke-verbala sprÄk funnits med sÄ lÀnge mÀnniskan funnits pÄ denna jord (Backlund 2006 & Maltén 1998).

Faktorer som pÄverkar barns upplevelser av vÄrdmiljö

Barn skrivs in pÄ sjukhus nÀr deras behandling och omvÄrdnad inte lÀngre kan tillgodoses i hemmet. För barn innebÀr sjukhusvistelse stora förÀndringar i deras fysiska och emotionella liv. Barns begrÀnsade förmÄga till kognitivt tÀnkande kan göra förÀndringarna svÄra att hantera. NÀr barn har svÄrt att förstÄ och tolka vad som sker under en sjukhusvistelse kan det leda till lidande som kvarstÄr lÄng tid efter upplevelsen. En vÄrdmiljö som ser till barnets behov kan minska lidande under och efter en sjukhusvistelse.

Är det nĂ„gon som tittar? : En kvantitativ studie om ljubildspelens karaktĂ€r och popularitet pĂ„ Helsingborgs Dagblads hemsida hd.se

Ljudbildspel har producerats pÄ tidningar i Sverige sedan 2007. De har blivit ett allt mer vanligt förekommande medieformat som idag syns pÄ sÄvÀl kvÀllspressens, de stora morgontidningarnas och de lokala tidningarnas hemsidor. Samtidigt gör sÄ gott som alla redaktioner nedskÀrningar, vilket inte minst drabbar fotograferna vars arbetsbörda vÀxer i och med att bilder fÄr en allt mer framtrÀdande roll i pressen (Frigyes, 2010, s. 4-10). Produktionen av ljudbildspel Àr tidskrÀvande dÄ fotografen inte bara tar bilder utan Àven ska ta fram ljud och klippa ihop det tillsammans med bilderna.I den hÀr fallstudien av hd.se undersöks hur mÄnga som tittar pÄ ljudbildspelen pÄ deras hemsida samt om det finns vissa gemensamma karaktÀrsdrag hos de ljudbildspel som Àr mest besökta.

Virtuella samarbeten -hur gör vi dem framgÄngsrika?

Ett par Är in pÄ 2000-talet prÀglas företagen av större marknader, globalisering och ökat fokus pÄ IT. Mycket pengar gÄr Ät till resor vÀrlden över nÀr man öppnar kontor, besöker fabriker eller utökar sina marknader. Man arbetar i globala team och utnyttjar kunskaper och erfarenheter som andra kulturer har. NÀr lÄgkonjunkturen kommer fÄr man tÀnka om, och man drar ner pÄ bÄde personal och resor. Hur fungerar det nÀr man mÄste fortsÀtta sitt arbete men inte fÄr resa som man gjort förut? GÄr det att fortsÀtta i vanlig ordning? Vad hÀnder nÀr man nu inte kan trÀffa sina kollegor, mötas och interagera som man brukade göra?Enligt Nationalencyklopedin har vi en inre drivkraft att kommunicera, att göra oss förstÄdda och att interagera med andra mÀnniskor.

Franska Àr vÀl ingen konst!? : om unga kvinnors identitetsarbete och sjÀlvpresentation och om hur skapandekraften kan anvÀndas i bildÀmnet

Franska Àr ett av de sprÄk som elever idag kan vÀlja att lÀsa utöver svenska och engelska i dagens svenska skola. I kursplanen för moderna sprÄk talar man om sprÄkets relevans för oss mÀnniskor idag och det viktiga i att vi breddar vÄra sprÄkkunskaper till gagn för oss sjÀlva och samhÀllet. Den rÄdande situationen Àr dock bekymmersam; statistik visar att ca 25 % av elever som pÄbörjat studier i franska, hoppar av innan avslutad utbildning. Det ligger i luften att en förÀndring mÄste ske, vilket inte minst den aktuella debatten 2006 visar pÄ.Jag har velat ta reda pÄ varför franska idag Àr ett Àmne mer eller mindre i kris, trots att man pÄ högre beslutsnivÄ föresprÄkar dess betydelse. Vidare har jag utifrÄn ett Àmnesövergripande synsÀtt undersökt hur konst som didaktiskt verktyg skulle kunna bidra till ett upplevelse- och erfarenhetsbaserat lÀrande, dÀr elever och lÀrare inspireras och motiveras i mötet med det franska sprÄket.

Modellering av en komplex ljudkÀlla med anvÀndandet av rumsakustisk modellering baserad pÄ geometrisk rumsakustik

Detta arbete Ă€r genomfört i samarbete med ÅF Ingemanssons i Göteborg . Syftet med examensarbetet Ă€r att undersöka hur ljudkĂ€llor ska modelleras för att dess ljudeffekt och riktningskarakteristik ska överensstĂ€mma med dess verkliga motsvarighet. Syftet Ă€r att utifrĂ„n enkla mĂ€tningar i fĂ€lt kunna modellera upp ljudkĂ€llorna i rumsakustisk programvara för att kunna bedöma hur de sprider buller i lokalen. Detta examensarbete utgör en första del i detta arbete och fokuserar pĂ„ sjĂ€lva kĂ€llan och tar inte hĂ€nsyn till bullerspridningen i lokalen. AllmĂ€nna akustiska begrepp som berör rumsakustik och ljudkĂ€llors egenskaper undersöks.

VarumÀrkespersonlighet- Den Emotionella Anknytningen mellan Besökare och Evenemang

I takt med upplevelseindustrins tillvÀxt, ökar Àven konkurrensen inom branschen. Evenemang som nöjesplattform konkurrerar direkt och indirekt med andra upplevelseinriktade verksamheter och behöver hitta nya sÀtt att fÄ kundernas uppmÀrksamhet. Forskning visar hur kunder tenderar att agera mer emotionellt vid sina köp, nÄgot som mÄnga företag försöker bemöta. Produktproducerade företag har sedan lÄngt tillbaka anammat varumÀrkespersonlighet som en del i marknadsstrategin för att kommunisera och personlighetsanknyta med kunder. Tidigare studier har visat att företag som vÀljer att personifiera sitt varumÀrke nÄtt stor framgÄng pÄ dess marknad.

Vindkraftverks störande effekt pÄ smÄhusfastigheter

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka vilka typer av effekter som uppstÄr för boende i smÄhus som ligger i nÀrheten av vindkraftverk. Syftet Àr ocksÄ att undersöka vilka konsekvenser nÀrheten till vindkraftverk har pÄ vÀrdet pÄ smÄhus. Jag försöker framför allt att fÄ svar pÄ frÄgan huruvida vindkraftverk upplevs ha en negativ vÀrdepÄverkan pÄ smÄhusfastigheter, samt hur de olika störningarna frÄn vindkraftverk beror av avstÄndet till bebyggelsen. Metod: Undersökningen avgrÀnsas till att studera effekterna pÄ smÄhusbebyggelse som ligger i nÀrheten av vindkraftverk. Som en bakgrund till undersökningen presenteras olika fakta och statistik om vindkraft­verk. Den genomförs med hjÀlp av intervjuer med Àgare till smÄhus vars fastigheter Àr belÀgna i nÀrheten av vindkraftverk. Resultaten av intervjuerna jÀmförs med tidigare undersök­ningar och erfarenheter varefter egna slutsatser dras. Resultat & slutsats: Vindkraftverk stÄr idag för cirka 1,4 % av den totala nettoproduk­ionen av el i Sverige. Andelen har ökat vÀsentligt under senare Är och med tanke pÄ alla pÄgÄende projekt och planer pÄ nya vindkraftverk runt om i landet kommer troligen andelen att fortsÀtta att öka. Vindkraftverken ger visserligen en miljövÀnlig el-produktion men för bebyggelse i vind­kraftverkens nÀrhet kan de samtidigt upplevas som en miljöstörning.

Inre miljöer för lÀrande : en studie om hur sociokulturellamiljöer pÄverkar elevers lÀrande och utveckling

Arbetets syfte Àr att efter en genomgÄng av den hÀr relevanta litteraturen studera hur lÀrare ser pÄ undervisnings inre miljöer. Vad har social kommunikation samt praktiska och pedagogiska verksamheter i skolan för betydelse för elevers lÀrande och allsidiga utveckling? Hur bedrivs de? Först refererar jag till nÄgra kÀnda teorier om hur barn lÀr sig sedan tar jag upp hur ser det ut i verkligheten, om skolans roll och undervisningsmetoder. Litteraturen tar upp samspelet mellan elevers konkreta handling i praktiska, pedagogiska och sociala samanhang, sÄsom i lek, dramatisering, studieresor, temadagar och utanför skolan aktiviteter. Litteraturen berör ocksÄ hur elevers förstÄelse för ÀmnesinnehÄll, lÀrande samt harmonisk utveckling pÄverkas aktivt av sÄdana sammanhang.

Musikens roll i dagens arbetsliv : En jÀmförande studie av musikens betydelse pÄ olika arbetsplatser

Musik pÄ arbetet Àr ett Àmne som Àr relativt oexploaterat och ouppmÀrksammat i dagens forskning. Forskare idag fokuserar snarare pÄ hur musik pÄverkar mÀnniskor i vardagslivet och exempelvis hur musik kan anvÀndas för att pÄverka mÀnniskor i kommersiellt syfte. Att det inte finns mycket information om musikens roll i dagens postindustriella samhÀlle dÀr arbeten i stor grad Àr kunskapsbaserade, gör att Àmnet blir sÀrskilt intressant. Syftet med vÄr undersökning har dÀrför varit att bidra med mer kunskap om vilken betydelse musik kan ha pÄ olika typer av arbetsplatser. Vi har fokuserat pÄ arbetsuppgifter som Àr av komplicerad karaktÀr och dÀrför krÀver mycket kreativt kognitiv verksamhet, samt pÄ arbetsuppgifter som Àr mer monotona och rutinmÀssiga.

2000-talets svenska trÀstÀder

I denna uppsats undersöks översiktligt hur byggandet av flerbostadshus högre Àn tvÄ vÄningar med stomkonstruktion av trÀ har genomförts i Sverige under 2000-talet. Nybyggande av flerbostadshus med stomkonstruktion av trÀ studeras i förhÄllande till hÄllbarhet, sÀkerhet och utformning. De stora stadsbrÀnderna i Sverige föranledde ett förbud med byggnadsstadgan Är 1874 mot att bygga fler Àn tvÄ vÄningar med stomme av trÀ. Detta förbud rÄdde Ànda fram till Är 1994, under 120 Ärs tid. I flera andra lÀnder rÄder det fortfarande inskrÀnkande bestÀmmelser mot trÀ.

Utveckling av terrÀng ochpartikeleffekter med Lightweight Java Game Library (LWJGL)

Denna rapport ar resultatet av ett examensarbete som har utforts vid institutionen for informationsoch kommunikationsteknik, Kungliga Tekniska Hogskolan (KTH), och omfattar 15 hp. Rapporten presenterar ett arbete dar examensarbetarna har utvecklat en terrang med hojdskillnader och ljussattning, partikeleffekter (CPU-GPU implementering) som liknar ett fyrverkeri, partikeleffekter (GPU implementering) som visar olika monster samt en kamera for att kunna observera spelvarlden fran alla mojliga olika vinklar i 3D med API:et Lightweight Java Game Library (LWJGL).LWJGL ar ett lagniva-API som riktar sig mot nyborjare och professionella spelutvecklare i programspraket Java. Flera tekniker exponeras istallet for att mappa lagniva-funktioner i objektorienterad programmeringsparadigm som manga javautvecklare ar vana vid. LWJGL hanterar sin egen grafik, ljud och styrkontroller enbart for att fa en solid grund for moderna spel och en battre anvandarupplevelse. Den grafiska renderingen skots med OpenGL.Syftet med det har examensarbetet var att utvardera LWJGL om den ar kompetent nog att anvandas i samband med spelutveckling.

Lögn, förbannad lögn och dokumentÀrfilm

DokumentÀrfilmens villkor och form har förÀndrats under Ären. I det ökande bildflödet frÄn TV och andra media har publiken vant sig att se dokumentÀra uttryck med allt frÄn övervakningskameror och amatörfilm till elaborerade rekonstruktioner med skÄdespelare. Möjligheten att datormanipulera bilder gör att relevant kÀllkritik blir allt svÄrare och den centrala frÄgan om en viss dokumentÀr har nÄgot alls att berÀtta om verkligheten kan bli obesvarad. GrÀnsen mellan dokumentÀr och fiktion Àr oklar.Inför en dokumentÀr som anvÀnder material frÄn mÄnga olika kÀllor kan man frÄga sig vilken av alla dess upphovsmÀn som svarar för den samlade, subjektiva sanning som filmen vill visa. Det Àr lÀtt att kÀnna sig tveksam inför en dokumentÀrfilm, vilken per definition ju utger sig för att sÀga Ätminstone nÄgot om verkligheten, nÀr informationen som ges förefaller ofullstÀndig eller fabricerad.

<- FöregÄende sida 50 NÀsta sida ->