Syftet med den hÀr studien har varit att undersöka hur homosexuella mÀn upplever vÄld och risken att bli utsatt för vÄld bara pÄ grund av att de Àr homosexuella. Den metod som anvÀndes för att utföra studien var Grundad teori. Detta för att pÄ ett öppet sÀtt nÀrma sig problemomrÄdet utan förestÀllningar med syftet att skapa en ny teori. En bidragande orsak till teorivalet, dÄ Grundad teoris huvudsyfte Àr att skapa nya teorier, var att forskning om homosexuellas utsatthet ofta beskrivs ur en heterosexuell synvinkel och handlar om vad de utsatts för och inte hur det upplevs. I resultatet framkom en komplex bild som Ä ena sidan visar att intervjupersonerna anpassar sig i vissa situationer pÄ grund av risken att bli utsatt för vÄld, men Ä andra sidan anser de inte att vÄldet begrÀnsar deras sÀtt att leva.

Syfte: Syftet med undersökningen Àr att undersöka hur det sociala nÀtverket anvÀnds av gymnasieelever samt vilken roll det spelar för deras lÀrande. Studien tar sitt avstamp i en nulÀgesanalys i hur gymnasieelever anvÀnder sig av ett socialt nÀtverk och deras synpunkter pÄ hur det anvÀnds i skolan. Ur empirin dras slutsatser om hur skolan bÀst utnyttjar de sociala nÀtverken för att förstÀrka lÀrandet och pÄverka kunskapsutvecklingen i en positiv riktning.FrÄgestÀllningar: ? Hur anvÀnds det sociala nÀtverket av gymnasieelever? ? Hur kan det sociala nÀtverket anvÀndas för lÀrande? Teori: Studien utgÄr frÄn sociokulturell teori dÀr begrepp som berörs Àr bland annat interaktion, kontext, distribuerat lÀrande, appropriering, externalisering, praxisgemenskap samt Vygotskijs zon för nÀra förestÄende utveckling. Andra begrepp som berörs Àr synkron och asynkron kommunikation vid elektroniska diskussioner samt externa minnessystem (EMS).Metod: I studien har bÄde observation och intervjuer utförts för att samla in empiriska data.

UtifrĂ„n Durkheims samhĂ€llsteori om gruppers vĂ€rderingar, Foucaults teori om makt och Åses teori om kön har vi inhĂ€mtat en grund att utgĂ„ frĂ„n nĂ€r vi tog oss an vĂ„rt uppdrag. Ett uppdrag som vi tilldelats av den aktuella polisstationen och som avgrĂ€nsat vĂ„r studie till poliser som arbetar i yttre tjĂ€nst, de sĂ„ kallade ordningspoliserna. VĂ„r uppgift var att genom intervjuer med poliser lyfta fram orsaker till att de kvinnliga ordningspoliserna lĂ€mnar ingripandeenheten. Den maktutövande delen som polisyrket innebĂ€r blir extra tydlig vid till exempel frihetsberövande av mĂ€nniskor. NĂ„got som kan medföra att poliserna behöver anvĂ€nda vĂ„ld, en rĂ€ttighet som de har men Ă€ven en skyldighet i vissa fall.

AbstractVÄldtÀkt har alltid förekommit i krig och konfliktsituationer men det Àr först sedan kriget i Bosnien-Hercegovina som vÄldtÀkt i krig har fÄtt allmÀn uppmÀrksamhet. Den hÀr uppsatsen avser att genom poststrukturalistisk och postmodern feministisk teori hjÀlpa till att förstÄ varför kvinnor vÄldtogs systematiskt under kriget 1992-1995 i Bosnien-Hercegovina. Fallstudien har utförts genom en analys av tidigare forskning kring Àmnet utifrÄn ovan nÀmnda teorier. Genom att titta pÄ de konstruerade manliga och kvinnliga identiteterna i fredstid i Bosnien-Hercegovina har en bÀttre förstÄelse fÄtts för anvÀndningen av dessa konstruktioner i krig och dÀrmed Àven en förklaringsmodell till varför man vÄldtog kvinnor under kriget. Resultatet av analysen visar sammanfattningsvis att vÄldtÀkt av kvinnor i kriget i Bosnien-Hercegovina anvÀndes som vapen mot mannen lika mycket som kvinnan, mot maskuliniteten som mot femininiteten och Àven mot nationen, genom attack mot de konstruerade genusidentiteterna..

Denna undersökning Àr en analys av fem ungdomar med invandrarbakgrund. I uppsatsen har jag anvÀnt mig av intervjuer för att fÄ fram den empiri som jag grundar min analys pÄ. Adriana kommer frÄn Bosnien, Zelko Àr född och uppvuxen i Sverige av kroatiska förÀldrar, Natasha kommer fram Tjetjenien, Noah kommer frÄn Irak och Albina kommer frÄn Montenegro. Genom att fÄtt ta del av respondenternas berÀttelser om vem de Àr, hur deras liv sett ut och hur de har upplevt sina migrationer har jag undersökt hur deras identitetsskapande pÄverkats av detta. Syftet Àr att analysera och fÄ en inblick i hur nÄgra ungdomar med invandrarbakgrund identifierar sig sjÀlva i samhÀlle dÀr de ses som invandrare.

Studien syftar till att diskutera hur killar förhÄller sig till bilder av maskulinitet som tillgÀngliggörs via visuella medier, samt hur denna typ av bilder tillsammans med text uttrycker maskulinitet i relation till kroppen som en del av ett identitetsskapande projekt. Studiens teoretiska utgÄngspunkter ligger i R.W. Connells teori om socialt förkroppsligande och den maskulina hegemonin samt Judith Butlers teori om att kön konstrueras performativt. Denna kvalitativa studie har följt fem fotbollsutövande- och intresserade killar i 17-18 Ärs Äldern under fem veckor. Det har genomförts tre fokusgruppssamtal och fem veckors kontinuerlig deltagande observation.

Syfte: Uppsatsen syfte Àr att ur ett konsumentperspektiv förklara huruvida det finns ett samband mellan konsumentens upplevelse av variationen och förekomsten av EMV inom ett sortiment. Teori En genomgÄng av befintlig teori rörande omrÄdena konsumentupplevd variation, konsumentupplevd kvalite och EMVs inverkan pÄ faktisk variation som har legat till grund för utformning av vÄr teoretiska referensram. Metod: För genomförandet av uppsatsen har vi ett deduktivt angreppssÀtt. UtifrÄn vÄra hypoteser har vi utfört en kvantitativ konsumentundersökning. Vidare har undersökningen utförts i tvÄ olika butiker med vÀldigt lika förutsÀttningar, förutom att EMV endast förekommer i den ena butiken.

Denna undersökning handlar om individuellt alternativ som gymnasieprogram och elever med ADHD. Syftet med undersökningen Àr att fÄ kunskap om vad ett individuellt alternativ för elever med neuropsykiatriska funktionshinder pÄ gymnasiet innebÀr samt hur vÀgledare och elever upplever programmet utifrÄn begreppen kÀnsla av sammanhang och stigmatisering. VÄra frÄgestÀllningar Àr: 1)Vad kan ett individuellt alternativ för elever med neuropsykiatriska funktionshinder innebÀra? 2) PÄ vilket sÀtt kan skolgÄngen anpassas för eleverna som gÄr pÄ individuellt alternativ för elever med neuropsykiatriska funktionshinder? 3) Hur kan vÀgledare arbeta med elever pÄ ett individuellt alternativ? 4) Hur kan elever uppleva det att gÄ pÄ programmet utifrÄn begreppen stigmatisering och kÀnsla av sammanhang? Vi anvÀnder oss av Goffmans teori om stigmatisering och Antonovskys teori om KASAM; kÀnsla av sammanhang. Vi har valt dessa teorier för att vi tycker att begreppen stigmatisering och KASAM Àr viktiga för personer med ADHD.

Syftet med denna undersökning har legat i att undersöka hur ungdomar anvÀnder sig av musikrelaterade funktioner pÄ Facebook, och vilka motiv som ligger bakom detta anvÀndande. Vi har vidare specifikt valt att avgrÀnsa oss till elever i sena mellanstadiet och sena gymnasiet. Detta lÀgger grunden för vÄr frÄgestÀllning, som lyder; ?Hur och varför anvÀnder sig elever i mellanstadiet respektive gymnasiet sig av Facebook samt musikrelaterade funktioner pÄ Facebook?? och ?Vad har anvÀndningssÀttet för relation till det konstanta flödet av information pÄ Facebook??Undersökningen cirkulerar frÀmst kring tre utvalda teorier som alla behandlar aspekter av de frÄgor vi valt att besvara. Dessa kan kort sammanfattas i en teori som behandlar motiv till anvÀndandet av sociala medier, en teori kring motiven till musiklyssnande samt en teori som rör det eventuella brus som kan uppstÄ i Facebookflödet.

Denna uppsats hanterar hur kvinnliga karaktÀrer portrÀtteras i romantisk komedi genom att nÀrmare studera begreppet ?Manic Pixie Dream Girl?. Detta begrepp leder till missförstÄnd om kvinnans roll i filmens vÀrld och skapar diskussioner om jÀmstÀlldhet och vÀsterlÀndsk berÀttarkultur. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka tvÄ kvinnor i tvÄ olika romantiska komedier uppfyller de kriterier som nÀmns av Manic Pixie Dream Girl-begreppets myntare, Nathan Rabin, har lagt fram och om det sÄledes Àr motiverat att argumentera att karaktÀrerna upprÀtthÄller sexistiska synsÀtt. Den teoretiska grund som uppsatsen bygger pÄ kommer frÀmst frÄn feministisk teori, men Àven frÄn Laura Mulveys teori om skopofili och den manliga blicken.

Syftet med denna uppsats Àr att öka insikten i hur företag i olika branscher arbetar med, och utvecklar sitt intellektuella kapital, samt Àven visa pÄ de eventuella skillnader och likheter som finns mellan de olika företagen. Avslutningsvis har vi Àven för avsikt att utarbeta ett antal riktlinjer som företag kan ta del av i utvecklingen av sitt intellektuella kapital.Vi har under denna uppsatsskrivning utgÄtt frÄn en kvalitativ forskningsprocess med grund i det hermeneutiska synsÀttet. Teori & empiri har kombinerats i likhet med en abduktiv forskningsansats. Det teoretiska kapitlet Àr grundat pÄ sekundÀrdata i form av teori, och uppsatsens empiriska del Àr baserad pÄ intervjuer med sex olika företag.Samtliga av de studerade företagen jobbar med att ta tillvara och utveckla sitt intellektuella kapital. Arbetet Àr likartat, oavsett vilken bransch de verkar i.

Relationen mellan riskkapitalist och företagsledare kan hÀrröras till industrialismens genombrott i början av 1900-talet, vid den tidpunkten Àgde uppdelning av Àgare och företagsledning rum. Syftet med denna uppsats Àr att beskriva och öka förstÄelsen för grunden i relationen mellan en riskkapitalist och en företagsledare. NÀr Àgandet och styrningen Àr uppdelat kan konflikter uppstÄ vilket gör det intressant att Àven beskriva och öka förstÄelsen för nÀr de bÄda aktörerna i relationen kan ha differentierad riskattityd. I den teoretiska referensramen beskrivs tvÄ teorier som kan anses ligga till grund för ekonomiska relationer, principal ? agent teorin och tillits teori.

Denna uppsats syftar till att belysa och diskutera lÀrares didaktiska val i arbetet med barns literacyutveckling i förskoleklass respektive Ärskurs 1. Som grund ligger ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande samt forskning om barns literacyutveckling, och med utgÄngspunkt i detta samt i min studie har didaktiska val i arbetet med barns literacyutveckling kunnat belysas och diskuteras.Inför min studie stÀllde jag mig den vida forskningsfrÄgan: Hur arbetar ett par lÀrare i förskoleklass respektive Ärskurs 1 i tvÄ olika skolor för att befrÀmja barns literacyutveckling och vilka skÀl anger de till detta? Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med och observationer av fyra olika lÀrare frÄn tvÄ olika skolor, som alla Àr eller nyligen varit verksamma i förskoleklass eller Ärskurs 1. I analysen av lÀrarnas tankar kring arbetet med barns literacyutveckling har olika kategorier vuxit fram, dÀr den mest övergripande, som genomsyrar hela analysen och diskussionen, kom att bli huruvida arbetet med barns literacyutveckling sker i för barnen meningsfulla sammanhang eller ej.I min studie framkom det att lÀrarna delvis arbetar enligt traditionell behavioristisk teori och ett syntetiskt synsÀtt, men ocksÄ enligt en modernare sociokulturell teori och ett analytiskt synsÀtt. Att utgÄ frÄn en meningsfull helhet, som lÀsning med meningsinnehÄll, eget skrivande samt samtal och lek/dramatisering, och att i detta jobba med de viktiga bestÄndsdelarna, det vill sÀga bokstav ljudförhÄllandet, lyfts fram i detta arbete.

Syftet med vÄr undersökning var att undersöka hur pedagogerna talar om sin inledande lÀs- och skrivundervisning. Vi ville Àven belysa pedagogernas instÀllning till datorn och andra tekniska verktyg som en del i undervisningen..

Kvinnor upplever sig ha en högre grad av ohÀlsa jÀmfört med mÀn samtidigt som de Àr sjukskrivna i högre omfattning. Jag ville ta reda pÄ hur kvinnor upplever sin psykiska ohÀlsa och hur den lett fram till deras val att sjukskriva sig. Jag har utgÄtt frÄn min frÄgestÀllning; Vad kÀnnetecknar kvinnors ohÀlsa? Vilka omstÀndigheter i kvinnors omgivning kan kopplas till deras ohÀlsa? Vad innebÀr arbetslivet för kvinnors ohÀlsa? Hur medvetna var kvinnorna om sin egen ohÀlsa? Spelar ansvarstagande nÄgon roll för kvinnors ohÀlsa och sjukskrivning? Jag har anvÀnt grundad teori som metod för mitt arbete dÄ jag ville fÄ fatt i kvinnornas egen bild av sin ohÀlsa, utan att utgÄ frÄn nÄgon bestÀmd teori. För att fÄ fram detta har jag intervjuat sju kvinnor som alla Àr eller har varit sjukskrivna.