Urininkontinens beskrivs som ett stort folkhälsoproblem eftersom över 50 miljoner personer i världen är berörda, varav en halv miljon är svenskar. Urininkontinens kan ses som tabubelagt där många med besvär väljer att inte söka hjälp och har svårt att prata om det. Syftet med denna studie var att belysa personers upplevelser av att leva med urininkontinens. Metoden som användes var en allmän litteraturstudie baserad på 13 kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga originalartiklar. Sökorden som användes var incontinence, urinary incontinence, experience*, nurse*, quality of life*, life purpose* och grounded theory.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken bild av skolgården som förmedlas till verksamma lärare och på vilket sätt skolgården beskrivs som en bra plats för barn. Studien baserar sig på en analys av artiklar om skolgården från Lärarnas tidning och tidningen Fritidspedagogen åren 1993-2012.Resultatet visar att skolgården i tidningarna beskrivs som en plats med många möjligheter och att hängivna eldsjälar driver olika slags skolgårdsprojekt runtom i landet. Den renodlat positiva bild av skolgården som målas upp i texterna kan tolkas som en slags motbild mot en mer allmän problematiserande bild av skolgården.De kvalitéer som tillskrivs skolgårdsrummet är bland annat att barnen får möjlighet att själva vara med och forma sin plats, att de kan hitta en egen plats utan vuxnas regler och att de får möjlighet att möta världen med hela sin kropp. Kvalitéerna går också att förstå som en definition av vad inomhusrummet inte möjliggör.Talet om skolgårdens lärande tyder på att skolgårdes lek inte inkluderas i lärandebegreppet, trots att både den gällande läroplanen och aktuell forskning tyder på att lek och lärande är oskiljaktiga i barnets värld..

Bakgrund: Svårläkta venösa bensår har inverkan på den äldres hela levda kropp. För många äldre som drabbas av sjukdom innebär detta ett mer begränsat fortsatt liv. Begräsningarna påverkar individen både psykiskt och fysiskt. Syfte: Syftet var att belysa hur äldres livsvärld påverkas av venösa bensår. Metod: Studien utfördes som en kvalitativ litteraturstudie med sju artiklar som grund.

Syftet med arbetet är att belysa rörelsens betydelse för individens utveckling och förmåga till lärande. Vidare undersöks i vilken utsträckning rörelseträningen förekommer som undervisningsmetod i förskolan och vilken effekt den har på individen och gruppen som helhet. Metoden som användes bestod av tre olika delar. Dels en enkät som delades ut till fyra förskolor och dels en observation kombinerad med intervju på en av förskolorna. Resultatet visade att medveten rörelseträning inte användes som pedagogisk metod i någon större utsträckning på förskolorna.

Bakgrund: Bakgrunden bygger på fyra vårdvetenskapliga begrepp; livsvärld, sjukdomslidande, livslidande och subjektiv kropp. I bakgrunden presenteras fakta om sjukdomen förlossningsdepression samt referensramen som bygger på Benner och Wrubels omvårdnadsteori. Syfte: Syftet med föreliggande studie är att belysa kvinnans upplevelse av sin livsvärld i samband med förlossningsdepression. Metod: Studien grundas på två självbiografiska böcker och är en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Analysen genomfördes med hjälp av Graneheim och Lundmans innehållsanalys som består av fem steg.

Syftet med denna studie är att undersöka kommunikativt samspel i förskolan mellan de yngsta barnen (1-2 år) och pedagoger. Genom detta vill jag uppmärksamma pedagogens roll i barns kommunikationsutveckling. För att besvara syftet har min studie utgått från följande forskningsfrågor. Hur kommunicerar små barn? Hur kan det kommunikativa samspelet se ut mellan barn och pedagog i förskolan? Genom en kvalitativ undersökningsmetod har jag, med videokameran som verktyg, observerat kommunikativa möten mellan barn som befinner sig i den förverbala fasen och pedagoger.

Det perfekta kroppsidealet gör sig ofta påmind i samhälls- och mediadebatten. Dagens västerländska kroppsideal domineras av en smal och fettfri kvinnokropp. Under tonåren är fokuseringen på kroppen mer påtaglig än under någon annan del i livet. Strävan efter det slanka idealet är svårt att uppnå och kan medföra att individen inte förmår att acceptera sin kropp. Syftet med denna studie var att få en bild av och jämföra kroppsuppfattningen hos unga kvinnor som går på gymnasiet i Luleå respektive Jokkmokk.

Bakgrund: ALS är en förkortning av amyotrofisk lateralskleros som är en obotlig neurologisk sjukdom som angriper de nervceller i ryggmärgen och hjärnan som styr musklernas rörelse. Sjukdomen leder till förlamning och slutligen döden. Syftet: Att belysa patienters upplevelse av att leva med ALS. Metod: En litteraturstudie har genomförts. Olika kombinationer av MeSH-termer användes vid sökning i databaserna Cinahl, PsycInfo och PubMed.

Bakgrund Under graviditeten vill många kvinnor fortsätta träna. Vetskapen om att träning är hälsofrämjande för kropp och själ är vedertaget. Men flertalet kvinnor känner sig osäkra på hur, och vad, de bör träna eller avså ifrån under graviditeten för att bibehålla sin hälsa. Syftet med denna litteraturstudie var att kartlägga och sammanställa vilken träning aktuell forskning rekommenderar till kvinnor som vill behålla sin hälsa under en normal graviditet. Metod Litteratursökning med studier publicerade 1993-2008.

Studiens syfte är att upptäcka strategier och metoder för att på gehör planka musik. Detta har undersökts genom studier av min egen lärprocess när jag plankar en för mig okänd låt på gehör. Under processen har jag filmat mig själv och fört loggbok för att kunna dokumentera vad som har hänt och vad som har upplevts. Vid analysen av filmerna har jag tittat på mitt lärande utifrån ett designteoretiskt perspektiv. Jag har då upptäckt olika resurser för att ?höra och göra?.

Bakgrund:Självskadebeteende är en destruktiv handling där intentionen suicid inte finns. Avsikten med handlingen är att skada individens egna kropp. Sjukvårdspersonal på en akutmottagning står för det första mötet med patienter med självskadebeteende. Litteraturstudien är teoretisk förankrad i Ida Jean Orlandos interaktionsteori. Syfte: Beskriva sjukvårdspersonalens upplevelse av omvårdnaden av patienter med självskadebeteende på en akutmottagning.

I denna uppsats studerar jag drapering som arbetssätt inom mönsterkonstruktion. Drapering ären klassisk teknik för att forma tyg runt en kropp. När man arbetar med denna teknik är störstfokus på plaggets uttryck och fall. Studien är utförd i samarbete med ett litet svensktmodeföretag, och inom studien utvecklas en klänning, en kjol och en byxa. I det praktiskaarbetet tillämpas en arbetsmetod som innefattar märkning och nedmontering av det draperadeplagget.

Syftet med denna studie var att söka kunskap om användningsområden för mjuk massage inom cancervård som en komplementär behandlingsmetod till medicinsk behandling. Metoden var en litteraturstudie där artiklar söktes i databaserna Academic Search Elite och PubMed via Högskolan Dalarnas nätverk. 12 artiklar, varav nio kvantitativa och tre kvalitativa, ligger till grund för litteraturstudien. Artiklarna var publicerade mellan åren 2000-2010. Artiklarna kvalitetsgranskades efter vedertagna granskningsmallar.

Det aktuella arbetet fokuserade på omvårdnadsåtgärder för närstående som vid tragiska omständigheter hade förlorat en anhörig. Syftet med denna studie var att sammanställa kunskap om sjuksköterskors omvårdnadsinterventioner i det akuta krisskedet för närstående som hastigt förlorat en anhörig. Integrerad litteraturöversikt valdes som metod för denna studie, som omfattade 5kvalitativa, 2 kvantitativa och 3 översiktsstudier samt 1 studie med blandad kvantitativ och kvalitativ metod. Vid analysen identifierades 6 omvårdnadsinterventioner: att ge emotionellt stöd och praktisk rådgivning; att förbereda närstående att ta emot information om anhöriges död; att visa respekt och omtanke om människan; att ge hjälp att ta beslut om att se eller inte se den avlidnes kropp; att identifiera närståendes individuella behov och ge stöd efter behov samt att underlätta sorgbearbetning genom tillfredsställande av andliga behov. Det framkom att en av den vanligaste omvårdnadsinterventionerna var att ge emotionellt stöd och praktisk rådgivning till närstående i det akuta krisläge då de får information om sin anhöriges död..

I denna uppsats beskrivs situationen för mångbesökarna inom missbruks- och beroendevården. Kvalitativt intervjumaterial belyser upplevelser och erfarenheter som rör deras beroendeproblematik. De bär alla på någon form av samsjuklighet och återkommer till psykiatriska intensiv- och akutmottagningen för avgiftning på sjukhus. Att hitta sätt att avlasta den mentala smärtan är ledande genom berättelserna tillsammans med uttalade behov av att bli lyssnade på och av att bli tagna på allvar. Genom makt att påverka sin situation och kraft att förändra den i gemenskap med andra kan de lindra sin ohälsa.