Hjärtsvikt är ett globalt hälsoproblem som har en sämre prognos än många andra kroniska sjukdomar. För samhället innebär tillståndet en stor kostnad eftersom hjärtsvikt är den vanligaste orsaken till sjukhusinläggning. Patienterna upplever den sviktande kroppen som ett lidande och har därför svårt att känna igen förvärrningar av tillståndet, vilket hör ihop med att de har brister i sin kunskap om sjukdomshantering. Därför är det av betydelse att sjuksköterskan har kunskap omvilka utbildningsinsatser som leder till att patientens välmående och egenvård främjas. Syftet var att beskriva sjuksköterskors utbildningsinsatser och dess resultat hos patienter med hjärtsvikt.

Majs är en krävande växt, framförallt när det gäller växtnäring. Den vill ha näring tidigt och under en lång tid. Försök har visat att det skulle vara en skillnad i kärnskörd av majs vid olika växtnäringsgivor. Att sammylla en startgiva av växtnäring tillsammans med utsädet vid sådd skulle kunna göra så att plantan växer till sig fortare och kan på så sätt klara sig bättre mot sjukdomar, insekter och konkurrera mer med ogräs. En tidig utveckling av plantan brukar även bidra till en högre skörd.

SammanfattningBakgrund: Långvarig smärta är en individuell upplevelse och kan orsakas av skador eller sjukdomar, och är ihållande mer än tre månader. Detta kan innebära att det blir svårt att klara av sina vardagliga aktiviteter då funktionsförmågan kan försämras, vilket kan medföra ett lidande för individen.Syfte: Syfte med studien var att belysa individers upplevelser av långvarig smärta.Metod: En systematisk litteratur studie genomfördes och 14 kvalitativa studier kvalitetsgranskades utifrån Forsberg och Wengströms (2013) checklista för kvalitativa studier. Artiklar analyserades enligt Axelssons (2012) metod som innebär att gå från helhet till delar och till slut komma fram till en ny helhet, detta resulterade sedermera i sex teman.Resultat: Att leva med långvarig smärta kunde påverka och begränsa individens liv både fysiskt, psykiskt och socialt. Smärtan gjorde att individerna försökte anpassa sin vardag genom att hitta strategier för att hantera sin smärta. En del beskrev bristande förståelse från både anhöriga och vårdpersonal.Slutsats: Genom att lyssna och vara lyhörda kan sjuksköterskor öka sin förståelse för hur individer upplever långvarig smärta.

Majs är en krävande växt, framförallt när det gäller växtnäring. Den vill ha näring tidigt och under en lång tid. Försök har visat att det skulle vara en skillnad i kärnskörd av majs vid olika växtnäringsgivor. Att sammylla en startgiva av växtnäring tillsammans med utsädet vid sådd skulle kunna göra så att plantan växer till sig fortare och kan på så sätt klara sig bättre mot sjukdomar, insekter och konkurrera mer med ogräs. En tidig utveckling av plantan brukar även bidra till en högre skörd.

I dagens samhälle är övervikt ett stort folkhälsoproblem och medför en risk för andra sjukdomar som till exempel diabetes och hjärt-kärlsjukdomar. Det finns många metoder för hur man ska angripa problemet, men svårigheterna ligger i att bli medveten om och övervinna de hinder som uppkommer i processen, både hos sjuksköterskor och hos patienter samt dem emellan. Syftet med studien var därför att belysa vilka hinder sjuksköterskor upplever för att nå fram till överviktiga patienter, samt vilka hinder patienter upplever i kampen mot övervikt. För att besvara syftet gjordes en litteraturstudie med material från totalt nio vetenskapliga artiklar. Både kvantitativa och kvalitativa artiklar inkluderades.

Bakgrund: Alkohol är en stor riskfaktor för uppkomst av många sjukdomar. Det påverkar också det sociala livet. Ekonomi, psykisk ohälsa, uppväxt med missbrukande föräldrar och kulturen är faktorer som påverkar utvecklingen av alkoholberoendet. Alkoholen skapar både välbefinnande och lidande.  Syfte: Syftet var att beskriva upplevelsen av att leva med ett aktivt alkoholberoende.Metod: Litteraturstudien utgick från en kvalitativ ansats. Data samlades in från sju självbiografier skrivna av personer med alkoholberoende.

Det är få sjukdomar som har lika stor inverkan på en människa som drabbats som just cancer. Varje år ökar antalet drabbade och cirka var tredje människa kommer att drabbas av cancer och cirka 80 % av dessa kommer att behandlas med cytostatika. Eftersom många av dessa behandlingar sker på mottagningar kommer sjuksköterskor i alla vårdformer att möta denna form av patienter. Då är det viktigt att veta vilken omvårdnad som denna specifika patientgrupp behöver och upplever att de får. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa faktorer av betydelse för omvårdnad vid pågående cytostatikabehandling hos patienter med cancerdiagnos.

Vaccination är en av de mest kostnadseffektiva åtgärderna inom sjukvården. Sveriges vaccinationsprogram innefattar tio sjukdomar och barnets femte dos ges vid fem års ålder. Barn i förskoleåldern befinner sig i ett utvecklingsstadium vilket kan försvåra vaccination. Tidigare studier beskriver svårigheter och den stress sjuksköterskor upplever i samband med vaccination av barn, kunskapsbrist finns däremot kring hur barnen bör hanteras. Syftet med studien var att utifrån betydelsefulla händelser beskriva barnhälsovårdssköterskans (BHVsköterskans) erfarenheter och agerande vid vaccination av förskolebarn som inte vill medverka.

Fetma är ett ökande problem och bariatrisk kirurgi blir allt vanligare. Bariatrisk kirurgi är ett effektivt sätt för snabb och hållbar viktnedgång och minskar fetmarelaterade sjukdomar. Vissa patienter går dock efter en tid upp i vikt igen och då har sjuksköterskan en roll att motivera patienterna som genomgått en operation till att uppnå en tillfredställande viktnedgång. Syftet med denna litteraturstudie var att genom en sammanställning av metoder som visat sig vara effektiva för viktnedgång efter bariatrisk kirurgi ge allmänsjuksköterskor kunskap för att på bästa sätt motivera, hjälpa och stödja patienter som genomgått ett bariatriskt ingrepp att uppnå en tillfredställande viktnedgång. Den metod som användes var artikelsökning i PubMed och Cinahl där elva artiklar valdes.

Att leva med kronisk sjukdom påverkar individen och kan medföra problem i det dagliga livet. Förmågan att acceptera och hantera sin sjukdom i dagligt liv kan variera avsevärt mellan olika människor. Följaktligen är behovet av omvårdnad individuellt. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors hanteringsstrategier vid fibromyalgi. Med hanteringsstrategi avsågs i denna studie en handling eller tanke med målet att uppnå lindring eller ökad livskvalitet.

Fetma har idag blivit ett världsproblem och i Sverige är cirka var tionde person fet. Denna siffra förväntas öka och med den även kostnaderna inom hälso- och sjukvården. Det är viktigt att finna effektiva metoder för att behandla och förebygga fetma och fetmarelaterade sjukdomstillstånd så som diabetes typ 2 och kardiovaskulära sjukdomar. För att en person ska kunna förändra sin livsstil och sitt beteende krävs stöttning och motivation och enligt sjuksköterskans kompetensbeskrivning är det sjuksköterskans ansvar att motivera patienten till förändrade livsstilsfaktorer. Vårt syfte med denna uppsats är att undersöka viken effekt motiverande samtal (Motivational interview ? MI) har vid konventionell viktreducerande behandling vid fetma.

Ohälsosamma matvanor ökar risken för övervikt och fetma vilket medför ökad risk att drabbas av sjukdomar som cancer, diabetes samt hjärt- och kärl. År 2010 var 20 procent av 16-29 åringarna i Sverige överviktiga samt 7 procent feta. Prevalensen av övervikt och fetma är högre bland funktionsnedsatta än bland de utan funktionsnedsättning.Syftet med studien är att undersöka uppfattningar om kostvanor hos ungdomar på en särskola samt hur de praktiskt tillämpar dem. För att besvara syftet valdes en kvalitativ metod i form av enskilda intervjuer.Kunskaper om kost får intervjupersonerna framförallt från vuxna i sin närhet. Dessa är lärare, tränare, föräldrar eller expertråd.

Det varierar stort i vilka erfarenheter barnen har med sig när de blir adopterade. Majoriteten av de barn som blir internationellt adopterade har i förväg kända särskilda behov på grund av exempelvis sjukdomar, funktionshinder eller svår social bakgrund. En del kan ha tillbringat den första tiden i livet med sin biologiska familj, medan andra kan ha blivit lämnade vid födseln. Dessa separationer kan sätta djupa spår hos adoptivbarnet och bilda problematik under uppväxten (Myndigheten för internationella adoptionsfrågor, 2013).Studien syftar till att undersöka om adoptivpersoner upplever problem relaterat till sina liv som adopterade, och i sådana fall undersöka hur dessa problem kan se ut. Empirin utgörs av kvalitativa intervjuer med tre adoptivpersoner som sedan har transkriberats och analyserats utifrån tematisk innehållsanalys.

Raising pigs in absence of a number of certain diseases is called Seroproduction in Sweden. Internationally it?s called SPF (Specific Pathogen Free) ? Production. It results in higher growth, lower feed consumption, and lower medicine consumption. The pigs are produced under the same concept, but the rules vary a bit between countries.

Bakgrund: Mellan 20000 och 25000 personer beräknas leva med stomi i Sverige. Dessa patienter har olika bakgrundsproblematik där tarm-och urinblåsecancer samt inflammatoriska tarm-sjukdomar är vanligast förekommande. En stomi leder till förlorad kontroll över eliminationen, förändrad kroppsuppfattning och generellt även till fysisk sexuell dysfunktion. Sexualitet är en central del i människans liv och människan har behov av att uttrycka sig sexuellt genom hela livet oberoende av sjukdom. Dock har det visat sig att sjuksköterskan pratar om sexualitet i allt för liten utsträckning.