Genom den ökade medellivslängden drabbas allt fler personer av demens, en sjukdomsgrupp vars symtom endast kan lindras, inte botas. Demenssjukdomar räknas därför till gruppen palliativa sjukdomar. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva faktorer som påverkar palliativ omvårdnad av personer med gravdemenssjukdom. Studien genomfördes som en systematisk litteraturöversikt. Resultatet baserar sig på analys av 35 vetenskapliga artiklar med olika metodansatser publicerade 2001- 2011.

Denna uppsats behandlar debatten om sprutbytesprogrammet. Sprutbytesprogrammet är ett program där narkotikamissbrukaren kan byta gamla och använda sprutor mot rena, detta för att förhindra smittspridning av blodburna sjukdomar. Programmet syftar även till att motivera missbrukaren till vidare behandling. Huruvida sprutbytesprogrammet hjälper eller stjälper missbrukaren är omdiskuterat, vilket speglas i denna debatt.Syftet är att förstå innehållet i debatten om sprutbytesprogrammet gällande argument och meningsskiljaktigheter mellan förespråkarna och motståndarna.Våra frågeställningar är:* Hur kan kontroversen om sprutbytesprogrammet förstås utifrån förespråkares och motståndares argument?* Hur framförs argumenten från respektive förespråkare och motståndare inom debatten om sprutbytesprogrammet?För att förstå denna debatt har vi valt att utgå ifrån socialkonstruktivismen, med vilken vi kan tolka att debatten kan förstås utifrån att förespråkarna ser sprutbytesprogrammet som en hälsofråga medan motståndarna ser programmet som en narkotikapolitisk fråga.

Sjuksköterskans omvårdnadsarbete har förändrats genom tiderna. I början av 1900-talet var sjuksköterskeyrket ett kall, vilket huvudsakligen innefattades av att se till att smittosamma sjukdomar inte spreds vidare, samt hålla patienten ren. Idag innefattar sjuksköterskeyrket ett mer komplext arbete där administration, specialistvård, teknik, patientnära omvårdnad samt kontakt med andra yrkeskategorier och instanser ska vävas samman. Syftet med den här pilotstudien var att belysa hur fördelningen av sjuksköterskans arbetsuppgifter ser ut över dygnets 24 timmar. Strukturerad observationsmetod användes för datainsamling.

Under senare år har samsjuklighet mellan psykiatriska sjukdomar och missbruksproblem uppmärksammats allt mer både i Sverige och internationellt. Vårdpersonal inom både psykiatrin och missbruksvården möter patienter med dubbla diagnoser. Termen dubbeldiagnos (DD) började användas inom litteraturen under 1980-talet. Syftet med studien var att ta reda på hur vårdpersonalen upplever det att vårda DD patienter samt vad vårdpersonalen behöver för att ge omvårdnad. Studien genomfördes som en litteraturstudie.

Rökning leder i många fall till allvarliga sjukdomar. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vetenskaplig litteratur med avsikt att få fram effektiva rökavvänjningsmetoder som sjuksköterskor kan använda för att hjälpa rökare/patienter att sluta röka samt att belysa sjuksköterskors attityder till rökpreventionsarbetet. Litteraturstudien ska besvara frågeställningarna: Vilka rökavvänjningsmetoder som rådgivning, akupunktur, läkemedel, hypnos och nikotinersättningsmedel är effektiva och användbara för sjuksköterskor som avser att hjälpa personer/patienter att sluta röka, samt vilka sjuksköterskans attityder till rökpreventionsarbetet är. Materialet till denna studie är hämtat från PubMed och ELIN. Litteraturstudien är baserad på 16 artiklar som alla blivit kvalitetsgranskade.

Syftet med denna litteraturstudie är att belysa omvårdnaden för familjer till barn med hjärtfel ur ett familjeperspektiv. Vården av hjärtsjuka barn och ungdomar kräver en kunskap om dessa sjukdomar inte enbart hos sjukvårdspersonal inom den högspecialiserade barnkardiologin utan inom ett flertal andra specialiteter. Studien omfattar sjuksköterskans omvårdnad av familjer, förberedelser för hemgång, samarbetet mellan olika yrkeskategorier, familjens reaktioner vid denna krissituation och de bearbetningsmodeller som finns till förfogande för att underlätta bearbetningsprocessen. Vidare forskning inom detta område är nödvändig. The purpose of this study is to illuminate the care of families to children with heartdisease from a familyperspective.

Bakgrund: Antalet personer med demenssjukdom ökar ständigt i hela världen och eftersom åldrandet är förknippat med smärttillstånd kommer sannolikt även antalet personer med demenssjukdom som har smärta att öka. Demens är ett samlingsnamn för sjukdomar och skador i hjärnan som innebär försämrad minnesförmåga. Personer med demenssjukdom har på grund av minnesstörning och kommunikationsproblem svårigheter att beskriva smärta. Detta kan leda till en smärtbehandling som inte är optimal och personerna utsätts för onödigt lidande. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva förutsättningar som påverkar sjuksköterskans bedömning av smärta hos personer med demenssjukdom.

Munhälsan är en viktig del av allmänhälsan som kan påverka livskvaliteten. Plack har betydelse för munhälsan och kan vara en bidragande faktor till utveckling av parodontala sjukdomar och karies. Syftet med litteraturstudien var att jämföra den plackavlägsnande effekten med användning av manuell och elektrisk tandborste.Studien utfördes som en allmän litteraturstudie och materialet samlades in genom sökning av vetenskapliga artiklar i databasen Pub Med. Sökorden var ?dental plaque?, ?plaque?, ?dental biofilm?, ?electric toothbrush?, ?power toothbrush? och ?manual toothbrush?.Resultatet baserades på en sammanställning av 15 vetenskapliga artiklar.

SAMMANFATTNINGPatienter som drabbas av höftfrakturer är en vårdkrävande och utsatt patientgrupp inom sjukvården. Riktlinjer för handläggning av misstänkta höftfrakturer har utformats för ett snabbare omhändertagande, så kallat snabbspår. Dessa används för att optimera och förkorta handläggningstiden, förbättra behandlingen samt minska risken för komplikationer. I Västernorrlands län tillämpas detta snabbspår, vilket medför att delar av den behandling som tidigare utfördes på akutmottagningen, nu utförs av ambulanssjuksköterskor redan i den prehospitala vården. Dessa medicinska och omvårdnadsmässiga åtgärder utförs i varierande och ibland svåra vårdmiljöer.

Syfte: Att undersöka telefonsjuksköterskors syn på folkhälsa och hur de arbetar med folkhälsa i telefonrådgivning i primärvården.Metod: Studien har en explorativ design. Åtta telefonsjuksköterskor i primärvården intervjuades under slutet av april och i maj 2011. Vid bearbetning av materialet användes manifest innehållsanalys.Resultat: Informanterna uppfattar folkhälsa som förebyggande av sjukdomar för att må bra. Det förekommer ett visst mått av folkhälsoarbete, rörande hälsofrämjande livsmiljöer och levnadsvanor samt till viss del alkohol, tobak och spel, i telefonrådgivning i primärvården. Av olika anledningar, såsom tidsbrist och kunskapsbrist och ovana bland telefonsjuksköterskor, är folkhälsoarbete i telefonrådgivning i primärvården dock inte särskilt utbrett.

Sexualitet är en central del av individens tillvaro, och ses som både ett behov och en drift. Flertalet sjukdomar, skador och medicinska behandlingar kan ge upphov till sexuella dysfunktioner. Sexualitet innefattas i en holistisk omvårdnad och patienter har en uttalad önskan att få information och kunskap kring sexualitet. Trots detta brister sjuksköterskor i att undervisa, stödja och råda sina patienter i frågor som berör sexualitet. Det ansågs därför betydelsefullt att belysa vad som främjar respektive hindrar sjuksköterskans professionella samtal kring sexualitet.

Bakgrund: Antalet personer med demenssjukdom ökar ständigt i hela världen och eftersom åldrandet är förknippat med smärttillstånd kommer sannolikt även antalet personer med demenssjukdom som har smärta att öka. Demens är ett samlingsnamn för sjukdomar och skador i hjärnan som innebär försämrad minnesförmåga. Personer med demenssjukdom har på grund av minnesstörning och kommunikationsproblem svårigheter att beskriva smärta. Detta kan leda till en smärtbehandling som inte är optimal och personerna utsätts för onödigt lidande. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva förutsättningar som påverkar sjuksköterskans bedömning av smärta hos personer med demenssjukdom.

Syftet med litteraturstudien var att beskriva föräldrars upplevelse av att ha barn med kronisk sjukdom. Fjorton vetenskapliga artiklar analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier: att stiga in i en ny verklighet i samband med barnets diagnos, att känna isolering och längtan att leva ett normalt liv, att känna ilska, frustration och sorg men även glädje och stolthet och att ha ett behov av organisation och kontroll. Föräldrarna kastades in i en värld de aldrig upplevt. Känslor av att ingen gav stöd till familjen framkom.

Bakgrund Övervikt och fetma är ett globalt problem som kan leda till sjukdomar som diabetes typ 2, hypertoni och olika former av cancer. Även den psykiska hälsan påverkas. Övervikt och fetma beskrivs av WHO som en onormal och extrem fettansamling som kan försämra hälsan. BMI kan användas för att sätta gränser för övervikt och fetma. BMI för barn är ålders- och könsberoende.Syfte Syftet var att beskriva omvårdnadsåtgärder för viktminskning hos barn och ungdomar i åldrarna 10-18 år med övervikt och fetma.Metod Studien utfördes som en litteraturstudie med beskrivande design och analysen genomfördes med inspiration från innehållsanalys.

Parkinsons sjukdom är en av de kroniska progressiva sjukdomar som medför funktionshindrade tillstånd hos den sjuke och påverkar personens livsvärld. Antalet personer med Parkinsons sjukdom kommer att öka alltmer med åldrande befolkning. Syftet med denna studie var att beskriva personers upplevelser att leva med Parkinsons sjukdom. Tolv vetenskapliga artiklar analyserades med manifest kvalitativ innehållsanalys, vilket resulterade i fyra kategorier: att ha en oförutsägbar och olydig kropp påverkade det dagliga livet; att känna oro och trötthet skapade en påfrestande tillvaro; att ha förändrad självständighet gav förbättrade relationer med närstående och minskat samspel med andra; att lära sig leva med sjukdomen och acceptera den, gav mening med livet. Resultaten visade att Parkinsons sjukdom påverkade personers fysiska, psykiska och sociala existens med andra negativt, men relationer med närmaste familjemedlemmar förbättrades.