Bakgrund:Hjärtinfarkt är den vanligaste dödsorsaken i Sverige.   Varje år insjuknar cirka 30 500 män och kvinnor, varav 8 500 avlider.   Hjärtinfarkt uppstår när blodtillförseln till hjärtats kranskärl har varit   avstängt i mer än 20 minuter, vilket leder till en irreversibel   hjärtmuskelskada. Ateroskleros, med flera livsstilsrelaterade riskfaktorer,   är den vanligaste bakomliggande orsaken till att personer insjuknar.   Omvårdnaden kring dessa patienter ser olika ut beroende på var i   sjukdomsförloppet de befinner sig men syftar till att förebygga riskfaktorer,   motivera till livsstilsförändringar och egenvård samt ge stöd utifrån   patientens behov.  Syfte:Att beskriva patienters erfarenheter av livet efter hjärtinfarkten. Metod:Tio vetenskapliga artiklar ligger till grund för denna   litteraturöversikt.

Bakgrund: Barnfetma är ett växande problem i världen och behandlas på olika sätt. Studier har visat att ju yngre barnet är när behandling sätts in, desto bättre blir resultatet. En allt vanligare behandling är beteendeterapi som involverar föräldrar i större utsträckning. Barns viktutveckling påverkas till stor del av hur föräldrarna möter olika utmaningar kopplade till livsstilsrelaterade beteenden i sin uppfostran av barnet.Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur föräldrar till normalviktiga respektive överviktiga barn upplever olika beteenden hos barnet kopplat till mat och stillasittande samt hur självsäkra de är på att hantera dessa. Syftet var även att jämföra svenska föräldrars upplevelser och självförtroende med resultaten från motsvarande studier som tidigare gjorts i Nederländerna och Australien.Metod: En enkätundersökning gjordes bland föräldrar (n=196) till fyra och femåriga barn i Stockholmsområdet efter ett icke slumpmässigt urval.Resultat: Svenska föräldrar i den undersökta gruppen upplevde generellt få problem med barns beteenden kring mat och stillasittande.

Bakgrund: Den äldre populationen ökar och många av de äldre lider av flera olika sjukdomar. Därmed ökar behovet av professionell och god omvårdnad. Den äldre människan som ofta lider av flera sjukdomar bor vanligtvis sista tiden av sitt liv på vård- och omsorgsboende. Äldre människor vårdas inte utifrån ett palliativt perspektiv trots att behov föreligger. Palliativ vård kopplas ofta ihop med människor som är under 65 år och har en obotlig sjukdom exempelvis cancer.Syfte: Att belysa hur den äldre människan vårdas i livets slut på vård- och omsorgsboende, ur de äldres, de närståendes och vårdpersonalens perspektiv.Metod: En litteraturstudie inspirerad av Friberg (2006).

Omkring hälften av alla kroniskt sjuka uppvisar bristande följsamhet till sin behandlingsplan. Med en äldre befolkning ökar prevalensen av kroniskt sjuka och komorbiditet vilket ställer höga krav på följsamheten. Patienters svårigheter att följa medicinska ordnationer och föreskrifter har traditionellt sett beskrivits som ett problem orsakat av patienterna själva. Idag menar förespråkare att ansvaret för att uppnå god följsamhet istället bör delas mellan patient och vårdpersonal. Syftet med denna litteraturöversikt är att genom ett patientperspektiv belysa faktorer som påverkar patienters följsamhet i samband med kroniska sjukdomar.

The histiocytic diseases are generally rare in dogs and not much is known about the disease. The disease complex that includes both a reactive form and a tumour form, is however common in certain breeds, among them the Bernese Mountain Dog. As the literature is very limited on the subject of histiocytic diseases, my aim with this thesis has been to gather current knowledge of these diseases. I have also attempted to estimate the frequency of the diseases among the Swedish Bernese Mountain Dogs and investigate if they appear to be more common among certain families..

Allt fler människor drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och högt blodtryck. Detta är kostrelaterade sjukdomar och risken att drabbas av dessa sjukdomar ökar för en person med övervikt eller fetma. För att underlätta för människor att äta hälsosamt finns ett flertal kostrekommendationer. Dessa rekommendationer är bra, men är de tillräckliga? Räcker det att veta vilka livsmedel som är hälsosamma för att äta sunt?Vi anser att kunskap om matlagning behövs som ett komplement till de kost-rekommendationer som finns.

Bakgrund: Stroke är en av de vanligaste orsakerna till olika funktionsnedsättningar/funktionshinder[1]. Efter genomgången stroke kan ett flertal riskfaktorer leda till återfall, mortalitet eller sjukdomsutveckling. Genom strukturerad prevention kan förändringar i levnadsvanor minska sådana risker. Sjuksköterskor på strokeenheter har i uppgift att informera strokepatienter om eventuella livsstilsrelaterade förändringar som bör genomföras. Syfte: Syftet med litteraturöversikten har varit att belysa forskning vad gäller livsstil och sekundär prevention för patienter efter stroke.

 Syfte och frågeställningarStudien syftar till att ge svar på om de hinder som presenteras i tidigare forskning även är applicerbara i primärvården inom Järfälla kommun.Frågeställningar i studien är:Vilka hinder visar tidigare forskning att läkare har inom primärvården när det gäller att ge råd om fysisk aktivitet till sina patienter? Är hinder vid rådgivning av fysisk aktivitet enligt tidigare studier väsentliga i Järfälla kommun? Anser läkarna i Järfälla kommun att de har som sin arbetsuppgift att förändra människors levnadsvanor mot ett mer fysiskt aktivt liv? MetodEn litteratursökning har genomförts med sökningar i PubMed, Chochrane Library samt Google Scholar. Inklusionskriterier för studierna är att de innehåller åsikter och värderingar från läkare inom primärvården om FA och livsstilsrelaterade frågor i preventivt syfte som publicerats senare än 1995. Fyra studier följde inklusionskriterierna. Definierade hinder och möjligheter för rådgivning av FA inom primärvården från litteratursökningen sammanställdes och vägdes mot en intervjustudie på allmänläkare i Järfälla kommun för att undersöka om vidhållna hinder även kunde bekräftas inom den lokala primärvården.Resultat"Tidsbrist" och "bristfällig kunskap om FA och prevention med FA" är de största hindren enligt tidigare forskning.

Patienter med olika sjukdomar kan svimma eller tappa medvetandet och behöver akut hjälp. De kan inte veta i förväg att de kommer att behöva hjälp. Det finns trygghetslarm men kommunikationen och tekniken hos sådana larm är mycket begränsad. Denna rapport beskriver ett examensarbete där vi utvecklade en prototyp till en produkt, GSM personlarm. Prototypen övervakar kontinuerligt patientens puls och om pulsen överstiger eller understiget värdet som anges av en läkare skickas ett SMS-meddelande till en larmmottagare som kan skaffa hjälp.

Mårdhunden är en invasiv art i Europa och har tack vare sin generalistiska diet, hög reproduktivitet och stor anpassningsbarhet lyckats etablera sig i stora delar av Nord-, Öst- och Centraleuropa. Den introducerades i tidigare västra Sovjetunionen mellan 1929 och 1955 med syftet att få ett nytt pälsdjur att jaga. Då mårdhunden gärna vandrar långa sträckor spred den sig snart från utsättningsområdena och etablerades i Europa. I dagsläget finns det en oro för att den ska påverka andra arter och deras ekosystem samt att den ska sprida olika parasit- och virussjukdomar. Min studie undersöker om man sett någon påverkan på andra arter och huruvida mårdhunden fungerar som sjukdomsspridare.

Stadens form är en viktig faktor som påverkar människans val av fysiska aktiviteter och livsstil i allra högsta grad. Idag drabbas befolkningen i västvärlden allt oftare av livshotande sjukdomar som hjärt- och kärlsjukdomar, högt blodtryck, fetma, diabets typ 2 och benskörhet. Dessa sjukdomar kan härledas till att människan har anammat en allt mera stillasittande livsstil och en avsaknad av fysisk aktivitet. Samhället har utvecklats och moderniserats genom effektiv teknikutveckling som gjort att människan inte behöver anstränga sig fysiskt i lika stor utsträckning. Städerna har vuxit och blivit funktionsuppdelade och avstånden mellan städernas målpunkter har blivit längre. Det blir ofta bilen som förblir det självklara transportmedlet mellan dessa destinationer. Värdefulla grönytor som används för rekreation och en biologisk mångfald får allt oftare ge vika åt städernas frammarch och utbredning.

Sammanfattning: Människor med lungrelaterade sjukdomar har ofta besvär med att kunna andas. Det finns många olika faktorer i miljön som kan påverka deras andning och välbefinnande. Studiens syfte var att belysa sambandet mellan den psykosociala miljön och välbefinnandet hos patienter med andningsbesvär ur ett patientperspektiv. Metoden som användes var litteraturstudie. Resultatet visar, att bli sedd och förstådd samt känslor, har en stor betydelse for denna patientgrupps välmående.

Ridhästar når sina bästa tävlingsprestationer när de är 10-15 år vilket gör att en lång livslängd är önskvärd för att få ut så mycket som möjligt av individen. Det är därför viktigt med bättre förståelse för varför hästar slås ut och för vad som kan indikera hur lång livslängden kommer att bli. Medellivslängden hos den Svenska varmblodiga ridhästen (SWB) har man beräknat till 18 år hos ston och 15 år hos hingstar och valacker. Hos den kallblodiga hästen är medellivslängden istället 18 år för valacker och 16 år för ston. Om man tittar på den andel av SWB som deltagit i kvalitetstävlan så var sannolikheten att överleva 14 års ålder 72 % hos ston respektive 51 % hos valacker och hingstar. Jämför man det med kallbloden så ligger sannolikheten för hingstarna och valackerna på 69 % och för stona på 62 %. Den vanligaste orsaken till utslagning hos SWB har visat sig vara sjukdomar och skador i rörelseapparaten (55 %).

Informationskampanj om säker sexDetta examensarbete handlar om en informationskampanj för säker sex, inriktad mot ungdomar i åldrarna 16-23. Rapporten består av undersökningar kring varför och hur ungdomar kan informeras om säker sex. Undersökningarna ligger till grund för utförandet av kampanjen. Informationskampanjen har som syfte, att med hjälp av illustrationer och text, förbättra ungdomars attityd till säker sex. Det finns ett behov av mer information då diagnostiseringen av veneriska sjukdomar har ökat varje år sedan 1994..

Felint leukemivirus (FeLV) är ett gammaretrovirus som drabbar katter över hela världen. Viruset ger en kronisk infektion som kan anta fyra olika former i den infekterade katten. De fyra formerna är abortiv infektion, regressiv infektion, progressiv infektion och fokal infektion. Karakteristiskt för FeLV-infektionen är att katten oftast genomgår en lång asymtomatisk fas utan kliniska symptom. De vanligaste symptom som sedan uppkommer är anemi, kroniskt inflammatoriskt tillstånd, lymfom, leukemi samt nedsatt immunförsvar som i sin tur predisponerar för opportunistiska infektioner.