Sökresultat:
938 Uppsatser om Livsstil och hälsa - Sida 58 av 63
Certifierad ekologisk och smÄskalig grönsaksodling mot ett restaurangkök : En samarbetsform mellan odlare och restaurang, exemplet Wij trÀdgÄrdar
Detta arbete analyserar och exemplifierar initiativ för att skapa hĂ„llbara kollektiva odlingar pĂ„ landsbygd. Arbetet undersöker hĂ„llbarhetsbegreppet och fördjupar sig i frĂ„gan om vad hĂ„llbara jordbruks- och livsmedelssystem kan vara. FrĂ€mst studeras alternativa kollektiva odlingsmodeller som strĂ€var efter att sammanföra konsument och producent, framförallt via CSA-kooperativ, Community-Supported-Agriculture. Ăven begreppet Civic Agriculture, CA, uppmĂ€rksammas dĂ„ det beskriver ett odlingsengagemang som gĂ„r bortom de enskilda kooperativen. CA innebĂ€r ett förhĂ„llningssĂ€tt och agerande som verkar för lokalt hĂ„llbara livsmedels- och jordbrukssystem, och som utgĂ„r frĂ„n den lokala platsens behov och förutsĂ€ttningar med hĂ€nsyn till dess ekologiska- och socioekonomiska kontext dĂ€r den passiva konsumenten istĂ€llet blir en aktiv ?matmedborgare?.I arbetet framkommer det att lĂ„ngsiktigt hĂ„llbarhetsarbete behöver fĂ„ utgĂ„ frĂ„n varje enskild mĂ€nniskas situation, och baseras pĂ„ lust.
VÀlj trappan för ditt hjÀrta : en observationsstudie om vardagsmotion och socioekonomi i Stockholms tunnelbana
Syfte:Syftet med denna studie var att undersöka om skillnader fanns i mĂ€ngd vardagsmotion mellan olika socioekonomiska omrĂ„den. Detta genom att undersöka anvĂ€ndandet av rulltrappa och vanlig trappa i offentlig miljö. Ăven eventuella skillnader i trappanvĂ€ndande mellan könen samt gĂ€llande tidpunkt pĂ„ dagen studerades.Metod:För denna studie valdes en kvantitativ observation. En förstudie gjordes för att kartlĂ€gga olika socioekonomiska omrĂ„den och deras byggda miljö i tunnelbanan för att kunna göra urvalet av lĂ€mpliga trappor. Som representant för hög socioekonomi valdes Traneberg, för lĂ„g socioekonomi valdes SkĂ€rholmen.
"Jag Àr inte ensam" : Patienternas upplevelse av livsstilsfokuserad gruppbehandling inriktad pÄ primÀr och sekundÀr prevention vid hjÀrt-kÀrlsjukdom och typ 2 diabetes.
Bakgrund HjÀrt-kÀrlsjukdom och diabetes Àr idag tvÄ av vÀrldens vanligast förekommande vÀlfÀrdssjukdomar trots att 80 % av alla insjuknanden skulle kunna förhindras genom livsstilsförÀndringar. Att förÀndra livsstil har dock visat sig vara svÄrt och stöd frÄn flera hÄll Àr centralt för att behandlingen ska lyckas. De fysiologiska effekterna av livsstilsfokuserad behandlingar Àr relativt vÀlstuderade men hur patienterna upplever dessa behandlingar Àr dÀremot tÀmligen oklart. Syfte Syftet med studien var att undersöka hur patienter upplever en livsstilsfokuserad gruppbehandling inriktad pÄ primÀr och sekundÀr prevention vid hjÀrt-kÀrlsjukdom samt typ 2 diabetes.Metod 19 kvalitativa intervjuer genomfördes med patienter vid en behandlingsmottagning i norra Sverige. En semistrukturerad frÄgeguide anvÀndes som stöd men fokus lÄg frÀmst pÄ patienternas egna berÀttelser kring upplevelserna.
FörutsÀttningar för ett integrerat HBTQ-perspektiv i Àldreomsorgen ? En fallstudie av tre implementeringsprojekt
Studien tog sin utgÄngspunkt i att Àldre som möter Àldreomsorgen idag Àr en alltmer heterogen grupp i frÄga om livsstil och sexuell identitet. Trots att Àven gruppen Àldre HBTQ- personer (homo, bi, trans, queer) Àr heterogen sÄ visar forskning pÄ att det inom gruppen finns sÀrskilda behov nÀr det kommer till vÄrd och omsorg. Gruppen delar erfarenheter av att vÀxa upp i ett homofientligt samhÀlle, dÀr homosexualitet har varit bÄde olagligt och klassat som en psykisk sjukdom. MÄnga har upplevelser av diskriminering grundad pÄ sexuell lÀggning i kontakten med vÄrd och omsorg, erfarenheter som kan komma att pÄverka vidare kontakt med sektorn och dÀrmed kÀnslor inför Àldreomsorgen. Syftet med studien var att undersöka hur förutsÀttningarna ser ut för ett integrerat HBTQ-perspektiv i Àldreomsorgen genom att: 1) studera samverkan och styrning i implementeringsprocessen och 2) urskilja förutsÀttningar, attityder och vÀrderingar hos tillÀmparna som har potential att pÄverka implementeringen.
Att inte följa strömmen : En studie om differentiering bland musikstreamingtjÀnster
Titel: Att inte följa strömmen ? en studie om differentiering bland musikstreamingtjÀnsterFörfattare: Riccardo Furrer, Matilda Johansson och My LarssonHandledare: Kaisa LundKurs: Kandidatuppsats 15hp i Företagsekonomi inriktning Marknadsföring, Music & Event Managementprogrammet, Linnéuniversitetet, Höstterminen 2013SyfteSyftet med denna uppsats Àr att analysera de sÀtt digitala prenumerationstjÀnster inom musiksektorn kan differentiera sig pÄ marknaden. Vi vill Àven undersöka vad det Àr konsumenten anser vara viktigt i valet av en digital musiktjÀnst.Vi har ocksÄ arbetat kring en forskningsfrÄga:Hur kan företag bakom digitala prenumerationstjÀnster inom musiksektorn positionera sig pÄ den svenska marknaden?MetodVi har valt att göra en kvalitativ studie som tillslut antog en abduktiv ansats. Kvalitativ metod passade oss bÀst dÄ vÄrt mÄl var att gÄ in pÄ djupet i vÄrt Àmne och inte gÄ pÄ kvantitet i vÄra empiriska undersökningar.
Assyriska/Syrianska ungdomars vÀrderingar och beteenden kring sexualitet, alkohol och droger
Sexualvanor bland ungdomar har i generella termer genomgÄtt stor förÀndring. DebutÄldern sjunker och fler sexualpartners Àr mer vanligt förekommande. En tidig sexualdebut kan dock vara problematiskt i mÄnga avseenden. Forskning visar att en tidig sexdebut bör ses som ett tecken pÄ en skadlig livsstil dÄ det visat att ungdomar med tidiga sexuella relationer ocksÄ tenderar att anvÀnda mer tobak, alkohol och droger jÀmfört med ungdomar utan sexuella erfarenheter. En studie pekar pÄ att assyriska/syrianska ungdomar i Sverige tenderar att sexdebutera sent samt ha ett lÄgt antal sexualpartners.
Att kommunicera och utforma ett erbjudande - en studie av företaget GANT
I dag blir det allt mer viktigt för modeföretagen att sticka ut och komma med annorlunda erbjudanden för att kunna konkurrera med de andra modeföretagen som finns pÄ marknaden. Konsumtionen har blivit en livsstil och vi skapar vÄr identitet och personlighet genom den. För mÀnniskan Àr det viktigt att tillhöra en grupp, vilket bidrar till att det skapas en mÀrkeshets, dÀr till exempel skjortmÀrket talar om för andra vilka vi Àr och vad vi stÄr för.DÄ konkurrensen har ökat Àr det viktigare för företagen att jobba med lÄngsiktiga kundrelationeroch aktivt jobba med att locka till sig nya kunder, samt behÄlla dem. I dag Àr det större konkurrens om kunderna, dÀrför blir erbjudande företagen förmedlar allt viktigare. LÀgger företaget ner tid pÄ att fÄ fram ett bra erbjudande och differentierar sig blir kommunikationen till kunden tydligare vilket i sin tur leder till att företaget fÄr tillfredsstÀllda kunder och högre omsÀttning.
Raw food diet En kvalitativ studie
Raw food, eller rÄkost diet kan ses som en vÀxande trend i vÀstvÀrlden och Àven i Sverige. Det har kommit ut raw food böcker pÄ svenska, pÄ internet finns det svenska diskussionsforum, bloggar och butiker som alla har dedikerat sig till rawfoodister, första raw food restauranger har öppnats i landet. Raw food Àr en form av vegankost; den bestÄr av frukt, grönsaker, nötter, frön och kallpressade oljor. Maten vÀrms inte upp mer Àn 40 C, torkning och frysning accepteras, mÄnga Àter mjölksyrade grönsaker, groddade spannmÄl och baljvÀxter. Kaffe, alkohol, raffinerat socker, vit mjöl och salt undviks.
Genus, kön och sexualitet. En kvalitativ studie i en ungdomsgrupp.
Varför klÀr sig somliga unga mÀn i klÀder som traditionellt anses feminina,
anvÀnder make up och bÀr hÄret i smÄ tofsar i alla möjliga fÀrger? Varför Àgnar
sig somliga ungdomar Ät samkönat hÄngel samtidigt som de ser sig som
heterosexuella? Vad Àr det som gör att de vÀljer detta beteende trots att de
riskerar att bli utsatta för vÄld pÄ grund av detta? Dessa frÄgor har mynnat ut
i föreliggande undersökning. Detta Àr en kvalitativ fallstudie/etnografi med
hermeneutisk ansats. Syftet med denna undersökning har varit att belysa hur en
specifik grupp ungdomar idag ser pÄ genusidentitet och sexualitet för att
försöka förstÄ dess betydelse i konstruerandet av sjÀlvidentiteten idag.
Undersökningen har skett genom deltagande observation i ungdomsgruppen under
loppet av fyra Är.
Designa ditt eget boende : StudiolÀgenheter ? en framtida bostadsutveckling
I dagslÀget Àr en stillasittande livsstil med inget eller endast litet inslag av fysisk aktivitet vanligt förekommande. Med sin slogan ? Inspiring all generations ? vill HAGS Aneby AB bjuda in alla generationer till fysisk aktivitet genom sina produkter inom lek, sport och fitness. Genom att styrka idén om utomhusgym kan den fysiska aktiviteten ökas ? anvÀndare ska vilja anvÀnda utomhusgym och kunder ska vilja köpa in utomhusgym.
Att tala om alkohol: statliga alkoholdiskurser dÄ och nu : En komparativ semiologisk studie av tvÄ statliga alkoholkampanjer; Spola Kröken frÄn 1971 och Festmetoden frÄn 2005
I dagens samhÀlle finner vi mÄnga budskap om en sundare livsstil och genom tiderna har Àven den svenska staten producerat hÀlsokampanjer för att pÄverka unga vuxnas syn pÄ alkoholkonsumtion.Den centrala forskningsidén för min uppsats var att genom en semiotisk analys undersöka och jÀmföra tvÄ svenska hÀlsokampanjer producerade av statliga myndigheter som verkat för en sundare syn pÄ alkohol. Kampanjerna som lÄg till grund för analysen var Spola Kröken som startades 1971 av Systembolaget och Festmetoden som startades 2005 av Alkoholkommittén. Bakgrunden till min uppsats var att se hur synen pÄ alkohol samt den statliga alkoholdiskursen för en sundare alkoholkonsumtion verkar ha skiftat frÄn 1970-talet dÄ Spola Kröken var aktuell, till idag, dÄ vi bland annat haft Festmetoden.Resultatet visar att alkoholdiskursen har förÀndrats över tid och att den statliga alkoholdiskursen idag Àr mer accepterande Àn vad den tidigare varit. Det som kommunicerades under 70-talet som ett aktivt avstÄndstagande frÄn alkohol har idag istÀllet blivit ett aktivt accepterande av alkoholkonsumtion bland unga dÀr mÄlet Àr att minska alkoholkonsumtionen istÀllet för att förbjuda den. PÄ en denotativ som konnotativ nivÄ bÄde i Spola Kröken och Festmetoden har staten skapat tvÄ vÀldigt kontrasterande alkoholdiskurser.
Konceptutveckling av ett nytt utomhusgym med trÀningsredskap för offentlig utemiljö
I dagslÀget Àr en stillasittande livsstil med inget eller endast litet inslag av fysisk aktivitet vanligt förekommande. Med sin slogan ? Inspiring all generations ? vill HAGS Aneby AB bjuda in alla generationer till fysisk aktivitet genom sina produkter inom lek, sport och fitness. Genom att styrka idén om utomhusgym kan den fysiska aktiviteten ökas ? anvÀndare ska vilja anvÀnda utomhusgym och kunder ska vilja köpa in utomhusgym.
Vi Àr trÄkiga Kalmar? : Fotbollssupportar som vÀrdeskapare i medieekonomin
Denna uppsats studerar fotbollssupportrarna i deras roll som konsumenter men framförallt som producenter ? som vĂ€rdeskapare. Syftet Ă€r att kartlĂ€gga och anaÂlyÂsera deras kommunikativa praktiker för att pĂ„ sĂ„ sĂ€tt ta reda pĂ„ i vilken omfattning de producerar vĂ€rde för sina fotbollsklubbar. UtgĂ„ngspunkten Ă€r att supportrarnas identitetssökande supporterskap i kombination med projicering har stor betydelse för hur starka de band blir som knyts med fotbollsÂklubben. Projiceringen syftar till att fĂ„ bilden av klubben att passa in i den egna livsstilen.
HÀlsofrÀmjande arbete : En analys av friskvÄrdsprojektet HÀlsovÄgen
 En hÀlsocoach kan arbeta pÄ flera arenor i samhÀllet. Exempel kan vara i företag, skolor, trÀningsinstitut. Dessa kan arbeta pÄ olika sÀtt men oftast handlar deras arbete om att hjÀlpa mÀnniskor med deras hÀlsoarbete. "HÀlsovÄgen - Bölja och balans i vardagen" Àr ett projekt som syftar till att stÀrka friskvÄrdsinslaget pÄ Karlstads universitet. Projektet startade vÄren 2005 och mÄlet var att förbÀttra den fysiska och psykosociala hÀlsan hos de anstÀllda och dÀrigenom fÄ ner sjuktalen.
Hinder och möjligheter med att nÄ en bred mÄlgrupp ? hos Fast Fashion-företag
Detaljhandeln Àr idag prÀglad av hög konkurrens och mÄnga aktörer som slÄss om sammasegment. Fast Fashion med sina snabba produktlivscykler och lÄga prissegment trots en högmodegrad, har lett till att konsumtionsmönstret förÀndrat konsumenternas beteende genomderas krav pÄ stÀndiga uppdateringar av sortimentet. Dagens kunder krÀver mer Àn enbart ettlÄgt pris för att attraheras, vilket krÀver att Àven Fast Fashion-företagen adderar ytterligarevÀrden. Imagen och kÀnslan för varumÀrket spelar dÀrför en stor roll Àven för Fast Fashionföretagoch inte enbart för mÀrken som agerar inom en högre prisklass. För att kunnatillfredstÀlla det kunden efterfrÄgar krÀvs av företaget att de tydligt identifierat sin mÄlgruppför att kunna anpassa erbjudandet efter just dem.