Syftet med denna uppsats är att studera hur vissa svenskar med invandrarbakgrund upplever sin situation i det svenska samhället, samt att bidra med ny kunskap om andragenerationens invandrares Livssituation i det svenska samhället. Uppsatsens fokus kommer att ligga på identitet och problematiken med att ha olika kulturer att anpassa sig efter. Metoden vi har använt är kvalitativa intervjuer med sammanlagt sex personer av vardera kön som har invandrarbakgrund. Det vill säga att vi har intervjuat tre tjejer och tre killar för att få en mer klar bild om könskillnader. Samtliga informanter har växt upp i Sverige men har föräldrar som har växt upp i hemlandet och dess kultur.

Bakgrund: I Sverige insjuknar cirka 300 barn och ungdomar varje år i någon form av cancersjukdom och cancer är den vanligaste dödsorsaken för barn under 15 år. När någon i en familj blir sjuk så påverkar det hela familjen. Därför handlar familjecentrerad omvårdnad om att se familjen som en helhet. Det innebär ett lidande att bli sjuk och lidandet behöver hopp och mening för att kunna genomlidas. För att kunna ge bra vård till barnen behöver vårdpersonalen skapa ett bra samarbete med föräldrarna och få föräldrarna att vara delaktiga i omvårdnaden.

Demenssjukdomar är mycket utbrett och hör till de stora folksjukdomarna i Sverige. Den mest vanliga är Alzheimers sjukdom. Ofta då vi tänker på sådana tragiska livsöden är det lätt att relatera dem till människor som är i åldern sextiofem år eller äldre. Dessvärre finns det även personer som drabbas i ett tidigare skede i livet vilket kan vara redan vid femtio års ålder. Syftet med denna studie är att studera Livssituationen för dessa ?yngre? personer med demens eller demensliknande symptom boende på en gruppbostad.

Bakgrund: Anorexia nervosa är en självförvållad bantningsform, ?självsvält? som karaktäriseras av ett litet matintag och undvikelse av feta livsmedel. Anorexia nervosa drabbar främst flickor i tonåren. Tidigare forskning visade på att föräldrar till dessa barn och ungdomar upplevde bristfälligt stöd och information från sjukvården samt avsaknad av delaktighet kring sitt sjuka barns behandlingsprocess.  Föräldrarna upplevde även att sjukdomen hade en psykisk, fysisk och social påverkan på deras Livssituation och att de behövde stöd i att hantera denna situation.Syfte: Att belysa föräldrars upplevelse av att leva med ett barn som drabbats av Anorexia nervosa.Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktivt synsätt som är baserad på fem ostrukturerade intervjuer med en öppen fråga.

Hjärt-kärlsjukdom kan uppstå plötsligt men också komma smygande. Det kan medföra förändringar i patientens Livssituation vilket medför vissa begränsningar. För att kunna hantera dessa förändringar behöver patienten ha kunskap om sjukdomen och om de konsekvenser det har för det dagliga livet. Det är viktigt att som sjuksköterska uppmärksamma om patienten har svårt att förstå informationen på ett korrekt sätt. En ofullständig förståelse kan leda till ett nytt insjuknande.

Syftet med studien var att beskriva vilka interventioner arbetsterapeuter använder sig av för att personer med psykiska funktionshinder ska kunna vara delaktiga i dagliga aktiviteter. För att besvara syftet valdes en litteraturbaserad studie som kan ge en fördjupad kunskap inom det valda området. Denna studie är en litteraturöversikt som syftar till att beskriva befintlig kunskap. Data insamlades genom sökningar i databaser. Sökningen resulterade i tolv utvalda artiklar som analyserades vidare utifrån en manifest kvalitativ innehållsanalys som beskriver det synliga och faktiska innehållet i artiklarna.

Bröstcancer är idag den vanligaste cancerformen som drabbar unga kvinnor, och flera hundra kvinnor under fyrtio år får diagnosen varje år. Denna studie har valt att belysa unga kvinnors upplevelser av att drabbas, då dagens forskningsläge framförallt belyser äldre kvinnors upplevelser. Denna studie är gjord på kvinnor mellan 29-50 år. Orsaken till bröstcancer är idag inte klarlagd, men det finns teorier om vad som kan påverka uppkomsten. Att drabbas av bröstcancer som ung påverkar hela kvinnans Livssituation och det sker en rad kroppsförändringar i samband med behandlingen.

Syfte: Syftet är att undersöka vilka åtgärder som föreslås i åtgärdsprogram för elever i årskurs 8 samt på vilket sätt åtgärderna får konsekvenser i den pedagogiska verksamheten. Detta syfte ligger till grund för följande frågeställningar: Vad är det som styr vilka elever som får åtgärdsprogram? Vilka åtgärder skall genomföras enligt åtgärdsprogrammet? På vilket sätt och i vilken utsträckning följs åtgärdsprogrammen upp? Metod: Metoden för att hitta svaren på frågeställningarna är intervjuer tillsammans med genomgång av ett antal åtgärdsprogram som skrivits för elever i åk 8. 7 högstadielärare från 5 olika skolor intervjuades med en kvalitativ intervjumetodik. 13 åtgärdsprogram har analyserats huvudsakligen utifrån en kvalitativ ansats men med inslag av kvantitativ ansats.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur unga vuxna arbetslösa upplever sin situation under de första 90 dagarna på Arbetsförmedlingen genom frågeställningarna: Hur upplever de stödet och mottagandet på Arbetsförmedlingen och hur ser deras handlingshorisonter ut? Empirin har samlats in via kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med sju intervjupersoner som vid tillfället för intervjuerna var inskrivna på en arbetsförmedling i en småstad i Västra Sverige. För att nå en fördjupad förståelse av empirin har de teoretiska ansatserna KASAM och Careership använts. Resultaten visar att bland unga vuxna arbetslösa återfanns somliga med en positiv bild av Arbetsförmedlingen och andra med en negativ bild, men att båda dessa grupper, efter 90 dagar utvecklade en känsla av en positiv överraskning gentemot myndigheten, utifrån sitt respektive utgångsläge. De hade vidare svårt att skapa sig en helhetsförståelse för Arbetsförmedlingens verksamhet men tyckte att de fått ett gott mottagande.

Bakgrund: Palliativ vård är en aktiv holistisk vård som utgår från den enskilde patientens Livssituation. WHO definierar palliativ vård som ett förhållningssätt som syftar till att förbättra livskvaliteten för patienter och deras närstående som drabbats av livshotande sjukdom. Sjuksköterskans roll i denna vårdkontext kan beskrivas som relationsskapande, stödjande, kommunikativ och koordinerande. Patienten i palliativ vård befinner sig i en utsatt situation och dennes behov består i att upprätthålla god livskvalitet genom smärtlindring och existentiellt stöd. Denna situation ställer krav på sjuksköterskor att ständigt skapa och upprätthålla vårdrelationer med patienter som senare dör, vilket kan vara en utmaning för sjuksköterskan.Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter i palliativ vård.Metod: Litteraturöversikt baserad på åtta vetenskapliga kvalitativa artiklar hämtade från databaserna CINAHL och MEDLINE.

Studiens övergripande syfte har varit att belysa hur individens hela Livssituation och möjligheter samt fysiska, medicinska, psykiska, sociala och existentiella behov beaktas i utredningar gällande rätt till bistånd enligt Socialtjänstlagen (2001:453), samt hur biståndshandläggare resonerar kring denna helhetssyn i hela handläggningsprocessen. Studien har genomförts på en myndighetsenhet för social och medicinsk omsorg i Malmö stad. Vår granskning av 16 utredningar inom äldreomsorgen syftade till att ta reda på hur helhetssynen beaktas i dessa utredningar. Våra resultat visar att uppgifter om till exempel fysisk hälsa, ADL-status, boendesituation och socialt nätverk förekom i samtliga utredningar, medan uppgifter om exempelvis intressen och närmiljö förekom mer sällan. Hur omfat-tande beskrivningarna av uppgifterna är varierar.

Bakgrund: Palliativ vård är en aktiv holistisk vård som utgår från den enskilde patientens Livssituation. WHO definierar palliativ vård som ett förhållningssätt som syftar till att förbättra livskvaliteten för patienter och deras närstående som drabbats av livshotande sjukdom. Sjuksköterskans roll i denna vårdkontext kan beskrivas som relationsskapande, stödjande, kommunikativ och koordinerande. Patienten i palliativ vård befinner sig i en utsatt situation och dennes behov består i att upprätthålla god livskvalitet genom smärtlindring och existentiellt stöd. Denna situation ställer krav på sjuksköterskor att ständigt skapa och upprätthålla vårdrelationer med patienter som senare dör, vilket kan vara en utmaning för sjuksköterskan.Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter i palliativ vård.Metod: Litteraturöversikt baserad på åtta vetenskapliga kvalitativa artiklar hämtade från databaserna CINAHL och MEDLINE.

Bakgrund: Övervikt och fetma är ett kraftigt ökande hälsoproblem i världen. Att kunna bemöta och förstå patienter som har övervikt eller fetma är därför väsentligt för sjuksköterskor. Sjuksköterskorna bör kunna bemöta och ge råd gällande alternativa behandlingar som oftast involverar förändring av livsstil och vanor hos patienten. Syfte: Syftet var att studera hur sjuksköterskor bemöter patienter som har övervikt och fetma. Metod: Studien grundar sig på ett kvalitativt synsätt av hur sjuksköterskor bemöter patienter med övervikt och fetma.

Hjärntumör kan vara en kronisk sjukdom som påverkar människan på många olika sätt. Sjukdomens förlopp, behandling och prognos inverkar på den fysiska psykiska och sociala hälsan och därmed påverkar människors livskvalitet och välbefinnande. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelse av livskvalitet och att leva med hjärntumör hos vuxna människor. En beskrivande systematisk litteraturstudie användes för att analysera de elva vetenskapliga artiklarna. Analysen resulterade i fyra kategorier: fysiska förändringar medför svårigheter i det dagliga arbetet, känslomässig påfrestning innebär lidande, att känna dödsångest och att känna behov av socialt stöd.

I den här uppsatsen studeras vilken betydelse och funktion ett specifikt boendestöd har åt psykiskt funktionshindrade personer, specifikt åt personer med funktionshindret Aspergers syndrom. Uppsatsen tar också upp boendestödjarnas perspektiv på verksamheten och deras arbete. Detta gjordes för att få en breddare förståelse kring vilken betydelse den här verksamheten har. Brukare fick delta i en enkätundersökning och kvalitativa intervjuer genomfördes med personalen och en brukare. Genom det insamlade materialet fick jag ta del en mängd intressanta tankar och åsikter kring boendestödet, det visade sig också att diagnosen roll var en central problematik för så väl brukare som personal.