Syftet med uppsatsen är att se om den kommunistiska regimen i Kina satsade på att försöka förändra landet och förbättra folkets Livssituation genom investeringar i teknik för att därigenom uppnå en ekonomisk utveckling. För att få reda på detta har vi genomfört en litteraturstudie. När det kommunistiska partiet kom till makten i Kina år 1949 började det genomföra ett antal reformer i syfte att få näringslivet på fötter igen. Med Sovjet som förebild kom kommunisterna att satsa hårt på industri och jordbruk. Kollektivisering av jordbruket och stora satsningar inom industrin resulterade i att landets produktion ökade.

Avancerad hemsjukvård blir allt vanligare. Den medicinska utvecklingen har gjort det möjligt för patienter med njursjukdom att få sin hemodialysbehandling i hemmet. Syftet med denna studie var att beskriva att beskriva den kunskap som finns angående omvårdnad vid hemodialys i hemmet med tre frågeställningar som utgångspunkt: Vilka omvårdnadsbehov finns vid hemodialysbehandling i hemmet? Vilka är fördelarna med att få hemodialys i hemmet? Vilka är nackdelarna med att få hemodialys i hemmet? Tretton artiklar analyserades med studiens syfte och frågeställningar som utgångspunkt. Elva domäner framkom.

The aim of this study was to examine young men born between 1990-1995 with anorectal malformations (ARM) whom have undergone the new PSARP-operation starting in 1990, and how they experience their psychosocial and sexual health. The study also examines how they cope with their life situation and what their experience is of the health care and how they were responded to through out the years. This study is a qualitative research and consists seven semi- structured interviews with young men between sixteen and twenty years old. The analyses of this material resulted in three themes around which the study centers: psychosocial health, sexual health and the medical establishment and the informants thoughts about the proposition of counseling for themselves and other individuals born with ARM. The study shows that these young men have a good psychosocial health and a likely reason for that is good parental relationships and close friendships.

Idag dagens samhälle blir människan mindre medveten om sina känslor och sämre på att lyssna på kroppens varningssignaler. Kulturaktiviteter kan trigga igång det som styr människans känslomässiga och mentala närvaro, och på så vis stimulera känslor av lycka och få ett nytt perspektiv på livet. Syftet med litteraturstudiestudien var att undersöka kultur som behandlingsmetod. Med hänsyn till studiens syfte utfördes ett strategiskt urval, åtta artiklar valdes från databasen Discovery via biblioteket på Högskolan i Gävle. Artiklarna omfattade en variation av målgrupper och kulturella aktiviteter som behandlingsmetod.

Många personer lever med demenssjukdom, och antalet beräknas stiga i takt med att befolkningen blir äldre. Syftet med studien var att utifrån personer med demenssjukdom och deras berättelser beskriva upplevelser av att bo i ordinärt boende och hantera vardagen. Studien har utförts genom ostrukturerade intervjuer med nio personer med demenssjukdom som är över 65 år och som bor i ordinärt boende. Data bearbetades genom kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultatet redovisas i sex olika kategorier som handlar om begränsningar i vardagen, förändrad självbild, känslan av missnöje, känslan av förnöjsamhet, sociala relationer och strategier.De äldre personerna upplevde begränsningar och varberoende av andra på grund av sin demenssjukdom.

Förlust av livskamrat beskrivs i forskning vara den svåraste livshändelse en människa kan råka ut för, och kan för äldre efterlevande leda till fysiska, psykiska och/eller sociala konsekvenser (Grimby, 2000). I föreliggande studie har 6 personer, 3 kvinnor samt 3 män i åldrarna 62-76 år, intervjuats om sin Livssituation efter förlust av livskamrat genom svår sjukdom. Syftet var att erhålla fördjupad kunskap om de konsekvenser livshändelsen medför, relaterat till ålder och genus, samt vilka salutogena resurser, relaterat till detsamma, som underlättar sorgeprocessen. Teorier som använts vid analys av insamlad empiri är livsloppsperspektiv, genusperspektiv samt salutogenes. Resultatet påvisar fysiska, psykiska samt sociala konsekvenser så som Grimby (2000) ovan beskriver gällande äldre efterlevande, samt att dessa konsekvenser kan skilja sig åt ur ett genusperspektiv.

Ensamstående mödrar beskrivs ofta som en utsatt och marginaliserad grupp i samhället med sämre hälsa och livsvillkor än andra grupper. Eventuellt positiva aspekter av att vara ensamstående moder lyfts sällan fram i vare sig massmedia eller facklitteratur. Syftet med denna undersökning var att beskriva och analysera ett antal ensamstående mödrars resonemang om sin Livssituation och undersöka hur de uppfattar sin livskvalitet. Centrala frågeställningar var bl a vad ensamstående mödrar uppfattar som möjligheter och svårigheter i sin levnadssituation, samt vilka handlingsstrategier de beskriver att de använder sig av i vardagslivet. Undersökningen baserades på en kvalitativ metod där fyra ensamstående mödrar intervjuades.

Ensamstående mödrar beskrivs ofta som en utsatt och marginaliserad grupp i samhället med sämre hälsa och livsvillkor än andra grupper. Eventuellt positiva aspekter av att vara ensamstående moder lyfts sällan fram i vare sig massmedia eller facklitteratur. Syftet med denna undersökning var att beskriva och analysera ett antal ensamstående mödrars resonemang om sin Livssituation och undersöka hur de uppfattar sin livskvalitet. Centrala frågeställningar var bl a vad ensamstående mödrar uppfattar som möjligheter och svårigheter i sin levnadssituation, samt vilka handlingsstrategier de beskriver att de använder sig av i vardagslivet. Undersökningen baserades på en kvalitativ metod där fyra ensamstående mödrar intervjuades.

Att leva med bipolär sjukdom innebär ett ständigt föränderligt stämningsläge som kantas av depression och mani/hypomani. Detta innebär svårigheter att utföra vardagliga sysslor och upprätthålla relationer. Det finns olika typer av insatser och behandlingar av bipolär sjukdom. Syftet med denna kvalitativa studie om livskvalitet och livsföring för personer med bipolär sjukdom är: att kartlägga och undersöka hur det är att leva med bipolär sjukdom, och vad den drabbade kan göra för att uppnå en dräglig levnadsnivå trots ett svängande stämningsläge. För att kunna utföra denna studie har enkäter skickats ut och respondenterna har valts ut genom ett bekvämlighetsurval.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Personer med demenssjukdom vårdas vanligtvis av sina anhöriga i hemmet. Det långa vårdförloppet samt den ökande belastningen kan påverka anhörigas upplevelser och även Livssituation. Studien vänder sig främst mot sjuksköterskor samt anhöriga som vårdar individer med demenssjukdom.Syfte: Att belysa anhörigas upplevelser av att vårda en familjemedlem med demenssjukdom i hemmet.Metod: En systematisk litteraturstudie där sökningar genomfördes i databaserna PubMed och Cinahl. Sammanlagt elva kvalitativa artiklar utgjorde grunden för resultatet. De analyserades med innehållsanalys.Resultat: Resultatet indelades i sex kategorier: Den nya rollen som vårdare; Personlig utveckling; Förändrad relation till personen med demenssjukdom; Känslomässiga reaktioner; Vikten av goda relationer; Brist på stöd.

Integration av invandrare i det svenska samhället är ett aktuellt och angeläget ämne. En bristande social integration är ett resultat av en mängd olika faktorer på olika nivåer och kan leda till kriminalitet. Syftet med den här uppsatsen är att identifiera några av dessa faktorer och påvisa den speciella situation som uppstår för invandrarpojkar då dessa faktorer sammanfaller. Vår frågeställning är: Vilka sociala faktorer gör att pojkar med invandrarbakgrund hamnar i kriminalitet och missbruk? Tillvägagångssättet har varit att med en kvaltitativ metod där tre nyckelinformanter, samtliga med mångårig erfarenhet från vård av kriminella invandrarpojkar, och fyra invandrare med ett kriminellt förflutet deltog.

Syftet med den enkätstudie som ligger till grund för denna uppsats var att ta reda på hur ungdomarna som kommer till Ungdomshälsan och Ungdomsmottagningarna i Västerbotten upplever sin fysiska och psykiska hälsa. Vidare hur deras förhållande till sina föräldrar och andra vuxna ser ut, hur deras alkoholvanor är och vad de anser vara viktigt för att de ska må bra. Besöken på ungdomsmottagningarna sker oftast med anledning av preventivmedels-frågor, graviditetstest och liknande, medan de som besöker Ungdomshälsan till största delen vill prata om sin psykiska hälsa. En enkät delades ut till besökarna under hösten 2007. De resultat som kom fram är att många anger att de har dålig självkänsla och är nedstämda, deprimerade, har ångest/oro eller relationsproblem. Många ungdomar är också i riskzonen för att utveckla ett missbruk av alkohol. Resultatet av den öppna frågan i enkäten visar att åtskilliga ungdomar saknar trygghet, god kontakt med föräldrar och andra vuxna och att de längtar efter lugna och harmoniska relationer. En slutsats som kan dras är att det är viktigt att införliva hela familjen i samtalet med ungdomarna och att lyfta upp alkoholfrågan tydligare.

Klimakteriet är en naturlig process i kvinnanslivscykel där kroppen genomgår fysiologiska förändringar på grund av omställningari hormonnivån. Samtidigt är klimakteriet en utvecklingsrelaterad transition. Enligttransitionsteorin sker övergångsprocesserna inom en bestämd tidsram, följer enriktning och leder till förändringar i identitet, roll, relationer ellerbeteendemönster. Kunskap om dessa skeenden ochvad som påverkar kvinnors beteende under transitionen är en förut-sättning föratt sjuksköterskan skall kunna hjälpa dem att nå en hälsosam transition. Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer som påverkar val avkvinnors copingstrategier.

I vårt arbete lägger vi tyngdpunkten på lärarens perspektiv i arbete med barn som far illa. Genom intervjuer vill vi försöka förstå hur lärare anser att man bör hantera förhållanden kring barn som far illa. Vi önskar större insikt i vad dessa barn behöver och hur vi kan tillgodose deras behov. Vi vill också försöka förstå den process som följer en misstanke om att ett barn mår dåligt. Vi önskar att detta examensarbete kan bidra med en liten del i diskussioner inom ämnet.

Uppsatsen syftar till att förstå unga, arbetande akademikers reflektioner kring att uppnå balans mellan fritid och arbete. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer har vi undersökt och fått större inblick i problemområdet utifrån våra sex intervjupersoner upplevelser. Resultatet av vår undersökning visar att våra intervjupersoner upplever att de har balans. Balansen uppnår de genom en klar gränsdragning mellan arbete och fritid och att använda fritiden till rekreation, återhämtning och umgänge med familj och vänner. Då våra intervjupersoner är nya på arbetsmarknaden och har lagt mycket tid och pengar på utbildning, har de som mål att utvecklas inom sitt yrke.