Kvinnors psykiska ohälsa ökar samtidigt som intresset för personlig utveckling är större än kanske någonsin tidigare. Hösten 2008 lanserades en ny, svensk metod för ökad självkänsla och självinsikt kallad Skrivhjärtat. Metoden, som är ensam i sitt slag, går ut på att på genom en tydlig struktur skriva sig till ökad självinsikt. Studiens syfte är att undersöka fem svenska kvinnors upplevelser av denna metod. De tre frågeställningarna är:? Hur beskriver kvinnorna arbetsformen i metoden Skrivhjärtat?? Vad kan metoden bidra med i fråga om ökad självkänsla, självinsikt och ökat handlingsutrymme?? Har metoden medfört någon bestående förändring i kvinnornas Livssituation?Tidigare forskning visar på skrivandets positiva effekter på det mentala välbefinnandet men det finns mycket lite forskning på området i Sverige.

Bakgrund: Att vara patient i palliativt skede innebär att kroppen förändras successivt. Kroppen förlorar alltmer sin förmåga att reglera blodcirkulation, puls och temperatur. Individen blir trött och förvirrad. När livets slut närmar sig isolerar sig patienten från omvärlden och endast de närmaste personerna finns kvar nära patienten. Patienten är ensam i sin död där en lätt beröring kan vara viktigare än någonsin.

Bakgrund: MRSA, metcillinresistenta staphyloococcus aureus, ökar idag i Sverige och i hela världen och bidrar till längre vårdtider, kostsamma behandlingar och mycket lidande för de drabbade patienterna och deras anhöriga. Syfte: Studien syftar till att undersöka hur patienter med MRSA upplever sin Livssituation.Metod: Litteraturstudie  baserad på tio kvalitativa vetenskapliga artiklar.Resultat: Resultatet presenteras i tre teman benämnda ?Att vårdas?, ?Upplevelse av social förändring? och ?Att vara smittad med MRSA? med tillhörande subteman. Patienterna beskriver att bristfällig eller utebliven information om MRSA, dess symtom och effekter var ett problem. De beskriver också rädsla för att smitta sina närstående och vänner.

Bakgrund: Prostatacancer är Sveriges vanligaste cancersjukdom, ungefär sju tusen män behandlas varje år inom slutenvården. Ett dåligt bemötande från sjukvården kan påverka behandlingsresultatet. Varje man måste bemötas efter sin upplevelse, därför är det viktigt att vara lyhörd för mannens upplevelse av sin vardag. Olika behandlingsalternativ kan ge olika biverkningar, vilket kan leda till konsekvenser i mannens dagliga liv. Syfte: Syftet med studien var att belysa mäns upplevelser av vardagen efter påbörjad behandling vid prostatacancer.

Vi intervjuade tio högskoleutbildade om hur deras Livssituation påverkade deras etableringsprocess på arbetsmarknaden och deras syn på sin yrkeskarriär. Särskilt intresse riktades mot deras syn på pendling och flyttning. De frågeställningar vi sökte svar på var: Finns det skillnader i synen på mobilitet det vill säga pendla och flytta som kan kopplas till kön, familjesituation och klassposition? Påverkar dessa skillnader respondenternas etablering på arbetsmarknaden och yrkeskarriär? Finns det social konstruerade maktordningar som direkt eller indirekt påverkar individens handlingsval och upplevda handlingsutrymme? Vi använde begreppet intersektionalitet som en tankemodell för att se hur olika maktordningar samverkar. De teorier vi tolkade undersökningsresultat mot bestod av Bourdieus teori om klassposition, teorin om könsmaktsordningen samt Bourdieus familjebegrepp.

Bakgrund: En familj som lever med ett barn som har autismspektrumtillstånd påverkar dem och hela deras Livssituation. Barnet behöver särskilt stöd av föräldrarna under hela deras levnadsår. Barn med autismspektrumtillstånd är personer som har individuella behov och dessa kan variera stort. Enligt tidigare studier som inkluderats i denna litteraturstudie framkom det att dessa individuella behov kan ha negativ påverkan på föräldrarna. Autismspektrumtillstånd är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning där personen har ett annorlunda sätt att ta in, bearbeta och tolka information.

  Denna studie syftar till att undersöka vilka faktorer som skapar trygghet för nyanlända ungdomars Livssituation i skola och samhälle, samt om det finns eventuella skillnader utifrån ett elev- och lärarperspektiv. Detta har besvarats utifrån följande frågeställningar; Vilka personer, platser, händelser och aktiviteter hjälper till att skapa trygghet och framtidstro för dessa ungdomars tillvaro och lärande? Hur upplever ungdomarna sin vardag i denna övergångssituation? Vilken roll har skolan, vad är värdefullt för ungdomarna? Finns det några skillnader i hur elever och lärare uppfattar Centrum för Introduktion i Skola (CIS) som verksamhet, gällande undervisning, bemötande, elevernas trygghet och framtidstro? Metoden för denna studie är intervju med hjälp av ljudupptagning, intervjuerna har genomförts med sex stycken nyanlända ungdomar samt två stycken undervisande lärare på CIS. Bearbetning och analys av insamlad data utfördes under diskussion utifrån ljudupptagningen. Resultatet av vår studie visar att CIS har ett välfungerande arbetssätt för nyanlända ungdomar och fungerar som en fast punkt som skapar trygghet i elevernas Livssituation, samt att relationen mellan lärare och elever är viktigt gällande trygghetsaspekten.

Det är idag mellan 700 ? 800 patienter som väntar på ett nytt organ i Sverige. Dock är tillgången på organ betydligt mindre än efterfrågan, vilket leder till att väntan på ett nytt organ kan bli mycket lång. För en del patienter orkar inte kroppen med den långa väntan vilket leder till en för tidig död. Att vänta på ett nytt organ innebär ett stort lidande för patienten.

Förekomsten av övervikt och fetma hos barn har ökat kraftig de senaste 20 åren och är idag ett stort samhällsproblem. Barn med övervikt och fetma har ofta en problematisk livsvärld vilket kan skapa ett lidande som påverkar barnets psykiska hälsa. Syftet med denna uppsats är att utifrån aktuell forskning om barns upplevelser kring sig själva och sin Livssituation beskriva och tolka hur övervikt och fetma påverkar deras psykiska hälsa. Uppsatsen diskuterar även sjuksköterskans hälsofrämjande roll vid kontakten med dessa barn. Denna litteraturstudie har en kvalitativ ansats där kvalitativa vetenskapliga artiklar med grund i empirisk data har används för att belysa barns upplevelser och erfarenheter.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att få en djup förståelse för en whiplashskadad individs Livssituation, belysa dennes upplevelse av sin nuvarande hälsorelaterade livskvalitet samt hur denna tedde sig i jämförelse med andra whiplashskadade. De använda frågeställningarna belyste de fysiska, psykiska, sociala och ekonomiska aspekter samt dessas påverkan på den hälsorelaterade livskvaliteten hos respondenten.MetodUtifrån studiens syfte valdes en fallstudie som metod. Studien genomfördes på en respondent med en djupintervju som undersökningsmetod. I redovisningen av resultaten samt i den sammanfattande diskussionen har frågeställningarna besvarats med hjälp av citat samt relaterats till andra individers upplevelse av deras hälsorelaterade livskvalitet.ResultatDe skador som respondenten ådrog hos sig vid olyckstillfället har resulterat i nedsatt hälsorelaterad livskvalitet. De fysiska besvären, speciellt smärtan, påverkar hennes psykiska välmående negativt.

Reumatoid Artrit (RA) är en av de vanligaste folksjukdomarna, den är den mest kända av de olika reumatiska sjukdomarna. Det är en kronisk inflammatorisk autoimmun sjukdom. Att drabbas och få besked om en kronisk sjukdom som inte går att bota utan behandlas för att bromsa sjukdomen innebär en stor omställning i livet. Sjukdomen påverkar inte bara patientens Livssituation utan påverkar även patienternas närstående. Vårdpersonal träffar många patienter och närstående både i öppen och i slutenvården.

Varje år drabbas ett tusental människor i Sverige av allvarlig brännskada, en skada som kommer att förändra deras liv för alltid. Sjuksköterskan kan dagligen möta människor som känner sig stigmatiserade, kanske utan att hon vet om det. Den brännskadade kan inte dölja sitt yttre och sjuksköterskan kan inte låta bli att lägga märke till det. Syftet med denna studie är att belysa hur människor som drabbats av allvarlig brännskada upplever sin Livssituation efter skadan. Resultatet är sammanställt genom analys av sex kvalitativa artiklar.

Lungcancer drabbar inte enbart den sjuke utan får även konsekvenser för dennes partner. Partnern delar i mångt och mycket den sjukes sjukdomsupplevelse och tillsammans möter paret de utmaningar som sjukdomen ställer dem inför. Sjukdomen är en av våra vanligaste cancersjukdomar och är förenad med dålig prognos. För den övervägande majoriteten som insjuknar är behandlingsinriktningen palliativ. Sjukdomen har ett snabbt förlopp och innebär en successiv försämring av hälsotillståndet för den drabbade samt ett ökat behov av hjälp och stöd allt eftersom sjukdomen framskrider.

När en familjemedlem får palliativ vård i livets slut i hemmet förändras Livssituationen för hela familjen. Närstående kan uppleva att de bär huvudansvaret när vården sker i hemmet, även om de får stöd från vårdarna. Vissa närstående önskar att vara delaktiga i vården medan andra blir det ofrivilligt. Om vårdarna tar del av familjens förändrade livsvärld finns förutsättningar för att skapa en god vårdrelation med både familjemedlemmen och dennes närstående. Genom att ta del av närståendes upplevelser och förväntningar kan vårdarna få en bättre förståelse för närståendes Livssituation och ge stöd utifrån detta.

Syftet med studien är att beskriva arbetslösa ungdomarnas upplevelser av vardagen ? deras subjektiva erfarande av det som är av central betydelse för dem ? för att fördjupa kunskapen och få ett bättre underlag för samhällets framtida kontakter med arbetslösa ungdomar. Det empiriska underlaget utgjordes av en intervjustudie som genomfördes bland sexton arbetslösa ungdomar i åldern 20-24 år, som varit arbetslösa mellan 3-18 månader. Resultaten visar att de flesta ungdomarna var missnöjda med sin Livssituation som arbetslösa. Beskrivningar av vardagen som tråkig, ensam, meningslös, stressande och deprimerande var frekvent återkommande i intervjuerna.