Det råder en viss diskrepans mellan konsumentens attityd och inköpsbeteende när det gäller ekologiska livsmedelsvaror. En positiv attityd behöver inte innebära att konsumenten väljer att köpa ekologiska livsmedel när denne väl befinner sig i matbutiken. Ekologisk livsmedelskonsumtion är ett steg mot en mer hållbar samhällsutveckling med ambitionen att människors levnadssätt idag inte ska ha en negativ påverkan på framtida generationers sätt att leva. Det kortsiktiga synsätt och agerande som är typiskt för dagens generation ger upphov till viss oro eftersom sättet många lever på idag i flera avseenden inte är hållbart. Den ekologiska dimensionen av hållbar utveckling förespråkar en ökad ekologisk livsmedelskonsumtion, vilket skulle kunna bidra till en mer hållbar miljö i framtiden.

IntroduktionFetma är ett globalt problem som drabbar fler och fler människor och länder. Både samhällen och enskilda individer söker lösningar för att komma till bukt med problemet som fetma är. Överviktskirurgi är idag den mest effektiva behandlingen mot fetma och sleeve gastrectomy är en av överviktskirurgins tekniker som enligt experter kan ha en klar fördel jämfört med andra tekniker. Det behövs idag fler studier gjorda på sleeve gastrectomy och även på dess påverkan på patienternas kosthållning innan metoden kan accepteras i vardagligt kliniskt bruk i Sverige.SyfteSyftet med studien är att kartlägga överviktspatienters kostvanor sex månader efter det kirurgiska ingreppet sleeve gastrectomy.Metod och Material217 överviktspatienter som genomgått sleeve gastrectomy har sex månader efter operationen besvarat en enkät gällande deras måltidsmönster, Livsmedelsval och sensoriska förändringar av matupplevelsen. Svaren bearbetades och utmynnade i deskriptiv statistik.ResultatResultaten visar att en patient som genomgått sleeve gastrectomy i genomsnitt äter fem av sex rekommenderade måltider per dag sex månader postoperativt. Den måltid som flest patienter äter dagligen är frukost tätt följt av middag och lunch.

BakgrundMed rätt typ av kost kan man förebygga ett flertal sjukdomar, så som vissa cancertyper, kardiovaskulära sjukdomar, övervikt och högt kolesterol. Samtidigt visar studier att få människor äter tillräckligt med fisk, fiber, frukt och grönsaker som kan förebygga ohälsa. Skiftarbete är en riskfaktor för bland annat hjärt- kärlsjukdom, övervikt och sömnbrist. Därför är det extra viktigt för skiftarbetande med en hälsosam kost. Med hjälp av en måltidsplanering kan problematiken kring ohälsosamma matvanor förändras tilldet bättre.

Flera vetenskapliga studier som handlar om lågkolhydratdieter har visat sig ge en snabb viktminskning och har av det skälet blivit alltmer populära under de senaste åren. En av dessa dieter är Low Carb High Fat (LCHF) som utgörs av en låg andel kolhydrater och en hög andel fett. Dieten har fått stor uppmärksamhet i svenska medier och många människor har valt att följa den. Mat har utöver näringssyfte ett flertal andra betydelser som är viktiga att ta hänsyn till vid kostrådgivning. Livsmedelsval kan bl.a.

Studien syftar till att undersöka konsumentens roll för en hållbar utveckling genom att analysera hur fyra organisationer som arbetar för hållbar livsmedelskonsumtion konstruerar hållbarhet och konsumenten.Organisationerna representerar olika intressen och empirin består av officiella kommunikationsdokument samt intervjuer. Empirin analyseras i relation till postmodernitetens individualisering som beskriver hur individer, genom kommunikation om miljörisker och ohållbarhet åläggs ta ansvar för en hållbar samhällsutveckling. Analysen visar att hållbarhetsbegreppet ständigt omformuleras vilket leder till ambivalens hos konsumenten, och vikten av politiska åtgärder för hållbar konsumtion framhålls av organisationerna med politisk inriktning.Tre konstruktioner av konsumenten uttrycks. Samtliga organisationer konstruerar i en officiell diskurs en hållbar konsument som med hjälp av kunskap tar ansvar genom aktiva Livsmedelsval. I en vardagsdiskurs konstrueras konsumenten som förvirrad av budskapen om hållbara Livsmedelsval och sägs behöva hjälp genom förenklad kunskap.

Bakgrund LCHF (Low Carbohydrate, High Fat) är en lågkolhydratskost som fått stort genomslag i Sverige. Svenska Livsmedelverket är oroliga för hur denna utveckling kommer att påverka folkhälsan, framförallt då kolesterolnivåerna i landet under samma period ökat. Förespråkarna av kosthållningen ställer sig däremot frågande till rådande rekommendationer och menar att det är dessa som gör oss feta och sjuka. Trots debatten fattas det data på hur en LCHF-kost faktiskt ser ut.     Syfte Syftet med denna studie var att kartlägga hur en LCHF-kost ser ut gällande Livsmedelsval och näringsintag och utifrån det diskutera kosthållningen ur ett folkhälsoperspektiv.Metod 14 individer som ansåg sig äta enligt LCHF rekryterades till att utföra en vägd kostregistrering under tre dagar.

Ett viktigt ämne i dagens samhällsdebatt är miljo?frågor och visionen om en hållbar utveckling. En fjärdedel av svenska hushålls klimatutsläpp kommer fra?n maten vi äter och följaktligen kan en förändring av svenska hushålls konsumtionsmönster bidra till en mer hållbar utveckling (Livsmedelsverket, 2013). Det är dock svårt att uppnå en bestående förändring i människors beteende i vardagen.

IntroduktionFetma är ett globalt problem som drabbar fler och fler människor och länder. Både samhällen och enskilda individer söker lösningar för att komma till bukt med problemet som fetma är. Överviktskirurgi är idag den mest effektiva behandlingen mot fetma och sleeve gastrectomy är en av överviktskirurgins tekniker som enligt experter kan ha en klar fördel jämfört med andra tekniker. Det behövs idag fler studier gjorda på sleeve gastrectomy och även på dess påverkan på patienternas kosthållning innan metoden kan accepteras i vardagligt kliniskt bruk i Sverige.SyfteSyftet med studien är att kartlägga överviktspatienters kostvanor sex månader efter det kirurgiska ingreppet sleeve gastrectomy.Metod och Material217 överviktspatienter som genomgått sleeve gastrectomy har sex månader efter operationen besvarat en enkät gällande deras måltidsmönster, Livsmedelsval och sensoriska förändringar av matupplevelsen. Svaren bearbetades och utmynnade i deskriptiv statistik.ResultatResultaten visar att en patient som genomgått sleeve gastrectomy i genomsnitt äter fem av sex rekommenderade måltider per dag sex månader postoperativt. Den måltid som flest patienter äter dagligen är frukost tätt följt av middag och lunch.

Bakgrund: Studier på energi- och näringsintag hos gravida kvinnor har tidigare utförts i Kenya i vilka det framkom ett otillräckligt intag av makro- samt mikronutrienter. Graviditet medför ett ökat behov av energi såväl som näringsämnen. Afrika är den kontinent med störst förekomst av HIV, där främst fertila kvinnor drabbas. Malnutrition påverkar utvecklingen av HIV genom att försvaga immunsystemet, öka infektionskänsligheten samt påskynda progressionen av HIV till AIDS. Obstetriska och neonatala faktorer hos malnutrierade kvinnor påverkas dessutom ytterligare vid förekomst av HIV.Syfte: Syftet med studien var att undersöka och jämföra energi- och näringsintag samt Livsmedelsval hos HIV- positiva samt HIV- negativa gravida kvinnor på Kinondo Kwetu Clinic, Kenya.Metod: 35 stycken HIV- positiva samt 35 stycken HIV-negativa gravida kvinnor ingick i studien.

Bakgrund: Idag finns ett tydligt behov av att minska utsläpp av växthusgaser. Hoten mot miljön innebär att det är bråttom att utveckla hållbara system för livsmedelsproduktion. Utvecklingen ska tillgodose dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov, och där har konsumenter samt jordbruket en viktig roll att spela. Det debatteras idag om huruvida ekologiskt eller konventionellt jordbruk är det bästa alternativet för en hållbar livsmedelsproduktion. Då studenter ofta har en begränsad budget är det intressant att undersöka deras inställning till hållbar livsmedelsproduktion och hur det påverkar deras Livsmedelsval.Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att undersöka studenters förhållningssätt till hållbar livsmedelskonsumtion och produktion samt vilka konsekvenser dessa får för deras Livsmedelsval.Metod: En webbaserad enkätstudie utfördes där deltagarna, studenter vid Uppsala universitet och SLU i Uppsala, nåddes via www.facebook.com.

IntroduktionFetma är ett globalt problem som drabbar fler och fler människor och länder. Både samhällen och enskilda individer söker lösningar för att komma till bukt med problemet som fetma är. Överviktskirurgi är idag den mest effektiva behandlingen mot fetma och sleeve gastrectomy är en av överviktskirurgins tekniker som enligt experter kan ha en klar fördel jämfört med andra tekniker. Det behövs idag fler studier gjorda på sleeve gastrectomy och även på dess påverkan på patienternas kosthållning innan metoden kan accepteras i vardagligt kliniskt bruk i Sverige.SyfteSyftet med studien är att kartlägga överviktspatienters kostvanor sex månader efter det kirurgiska ingreppet sleeve gastrectomy.Metod och Material217 överviktspatienter som genomgått sleeve gastrectomy har sex månader efter operationen besvarat en enkät gällande deras måltidsmönster, Livsmedelsval och sensoriska förändringar av matupplevelsen. Svaren bearbetades och utmynnade i deskriptiv statistik.ResultatResultaten visar att en patient som genomgått sleeve gastrectomy i genomsnitt äter fem av sex rekommenderade måltider per dag sex månader postoperativt. Den måltid som flest patienter äter dagligen är frukost tätt följt av middag och lunch.

Bakgrund: Idag finns ett tydligt behov av att minska utsläpp av växthusgaser. Hoten mot miljön innebär att det är bråttom att utveckla hållbara system för livsmedelsproduktion. Utvecklingen ska tillgodose dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov, och där har konsumenter samt jordbruket en viktig roll att spela. Det debatteras idag om huruvida ekologiskt eller konventionellt jordbruk är det bästa alternativet för en hållbar livsmedelsproduktion. Då studenter ofta har en begränsad budget är det intressant att undersöka deras inställning till hållbar livsmedelsproduktion och hur det påverkar deras Livsmedelsval.Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att undersöka studenters förhållningssätt till hållbar livsmedelskonsumtion och produktion samt vilka konsekvenser dessa får för deras Livsmedelsval.Metod: En webbaserad enkätstudie utfördes där deltagarna, studenter vid Uppsala universitet och SLU i Uppsala, nåddes via www.facebook.com.

Sedan århundraden tillbaka har skillnader mellan män och kvinnors sociala status lett till en skillnad i närings- och energistatus mellan könen, där kvinnorna tenderar att konsumera en mer näringstät kost med lägre energiinnehåll medan männen tenderar att välja en mer energität kost med ett lägre näringsinnehåll. Genom ett livsmedelsfrekvensformulär med 28 livsmedel undersöktes Livsmedelsvalet avseende närings- och energitäthet hos 43 respektive 53 motionstränade män och kvinnor i Uppsala. Ett näringsprofileringsindex togs fram som mätinstrument för att fastställa näringstätheten i enskilda livsmedel. Resultatet från studien visade att det inte existerade någon signifikant skillnad mellan könen avseende närings- och energitäthet baserat på livsmedelval. Både kvinnorna och männen översteg dessutom ett framräknat referensmedelvärde- och median för både näringstäthet samt energitäthet vilket antyder en ökad hälsomedvetenhet bland den motionstränade befolkningen.

Under de senaste åren har tillsatser i skolmåltiden debatterats väldigt mycket, då många har synpunkter angående Livsmedelsval, måltidsmiljö, näringsinnehåll och tillagningsmetoder. Det är kostcheferna som ofta får stå till svars när föräldrar och media har åsikter om maten som serveras i skolan. Livsmedelsverkets Bra mat i skolan är riktlinjer och normer för hur den svenska skolmåltiden kan se ut. De tillsatser som är bedömda av Efsa och godkända av EU, är märkta på livsmedelsprodukten med ett E- nummer.Syftet med denna studie var att undersöka vad tio kostchefer i skolmåltider runt om i Sveriges kommuner har för uppfattningar och tankar om livsmedelstillsatser, samt om det förekommer ett aktivt arbete kring livsmedelstillsatser i dessa kommuner.Studien utfördes genom en kvalitativ intervjumetod för att få fram personliga erfarenheter och tankar hos kostcheferna. Intervjuerna gjordes per telefon och frågorna ställdes efter ett förskrivet frågeformulär och det fanns möjlighet att även ställa följdfrågor.I resultatet presenteras det att flera kostchefer är överens om att många tillsatser är onödiga, men vissa måste finnas.

Järnbrist är en av de tio enskilt största riskfaktorerna för förlorade friska levnadsår, studier har visat att upp till 40 % av tonårsflickor i Sverige har järnbrist. Vad man kan göra för att påverka järnstatusen för denna utsatta grupp är att få dem att öka intaget av livsmedel, ge kunskap om måltidssammansättning eller att återinföra järnberikning av mjölKostens sammansättning har betydelse för absorptionen av järn, en kost som innehåller stimulerande faktorer kan öka absorptionen av järn med 2.5 gånger jämfört med en kost som innehåller hämmande faktorer. Kalcium har visat sig ha en hämmande effekt på absorptionen av järn, exempelvis kan ett glas mjölk hämma absorptionen med 50 %.Syftet med detta examensarbete var att undersöka tonårstjejers uppfattningar om järn i kosten samt deras medvetenhet om järnrika livsmedel och faktorer som påverkar absorptionen av järn. Vi ville se om uppfattningar eller medvetenhet påverkade tonårstjejers val av livsmedel och hur väl de kombinerade ihop en måltid ur järnhänseende.För att få svar på våra frågeställningar valde vi att göra en enkätundersökning på en gymnasieskola samt hos en idrottsförening i västra Sverige, totalt medverkade sjuttiofem tonårstjejer i studien.Resultat av enkätundersökningen visade att det inte fanns några korrelationer mellan uppfattningar eller medvetenhet med tonårstjejernas val av livsmedel. För denna grupp tonårstjejer kan man konstatera att ur järnhänseende görs det oftast inga bra Livsmedelsval, de bra matval man gör i avseende järn förstörs av att man väljer dryck som hämmar kroppens absorption av järn..