Denna uppsats behandlar idéer och ideologier i två tidskrifter, Djurens rätt och Djurfront, utgivna av djurskyddsföreningen Nordiska Samfundet mot Plågsamma Djurförsök under 1970-talet. Uppsatsen syfte är att undersöka vilka idéer och ideologier som framkommer i tidskrifterna, det vill säga vilka värderingar och föreställningar om verkligheten som kommer till uttryck. För detta har jag använt mig av idé- och ideologianalys. Min teori består i en förståelse av språk och begrepp som uppbyggt och format av en antropocentrisk diskurs som särskiljer och upphöjer människan och det mänskliga från djuret och det djuriska. Vidare menar jag att detta får konsekvenser för hur en rörelse som ämnar ändra på djurens underordnade ställning hanterar begrepp som är kopplade till det mänskliga och begrepp som ställs i motsättning till det mänskliga enligt traditionella dikotomier. Undersökningen visar att det i huvudsak finns två sätt att hantera bärande begrepp.

Studiens syfte var att undersöka magsäcksinnehåll hos skjutna vildsvin i syd- och mellansverige för att fastställa vad vildsvinen ätit, d.v.s. om födan kom från utfodringsplatser eller från naturen, och om det kan ha betydelse för reproduktion. Även könsorganen (äggstockar och livmödrar) undersöktes för att se om det fanns ett samband mellan utfodring och reproduktion. Arbetet ingick som en del i en pilotstudie om vildsvin och reproduktion. Studien genomfördes under 2013 på fyra gårdar (fyra olika län) med egna viltslakterier för att få en spridning av insamlat material. Till dessa gårdar skickades en enkät för att få information om deras utfodring till vildsvin (typ av foder och utfodringsrutiner).

Det traditionella lantbruket minskar mer och mer, gårdarna som fortsätter med lantbruk blir större och mer nischade på antingen djur eller växtodling. Det är många som helt lägger ner sin produktion för att ge plats åt något annat på gården som t.ex. bed and breakfast-ställen, spa, m.m. När produktionen läggs om och företagen nysatsar så är det mycket att tänka på. En ny affärsidé ska arbetas fram och kalkyler beräknas.

I dagens samhälle har landskapet en viktig roll i att tillfredsställa många olika användare och användningsområden. Genom livsmiljöer för växter och djur gynnas den biologiska mångfalden men landskapet rymmer också historiska, kulturella, estetiska och rekreationella värden som är viktiga för människan. Denna stora variation av värden kan på landsbygden symboliseras av olika småbiotoper som kan vara stenmurar, odlingsrösen, alléer och andra element som skapats genom traditionellt jordbruk. Jordbruket har alltid haft stor inverkan på landskapet och dess utseende. Idag går utvecklingen dock snarare mot ett mer storskaligt och homogent odlingslandskap i takt med att jordbruket intensiCieras och effektiviseras för att kunna ge en hög produktion. För att inte gå miste om värden och funktioner är det viktigt att planera utvecklingen av landskapet hållbart för att samordna olika användningsområden och värna om resurser. Kompensationsåtgärder är metoder som ämnar att värna om de värden och funktioner som Cinns i landskapet genom åtgärder som balanserar landskapsvärden som förloras vid exploatering. Att sträva efter en integration av olika användningsområden och värden kan förklara begreppet mångfunktionalitet. Begreppen kompensationsåtgärder och mångfunktionalitet ligger till grund för denna uppsats som har som mål att genom teori och konkreta exempel undersöka frågeställningen hur kompensationsåtgärder kan användas i ett storskaligt odlingslandskap för att utveckla mångfunktionalitet. Syftet är att ge en bättre inblick och förståelse för vad kompensationsåtgärder är och hur de kan användas i strävan efter en hållbar utveckling. Genom litteraturstudier utreds innebörden av kompensationsåtgärder och mångfunktionalitet samt hur dessa begrepp kopplas till den ständiga förändringsprocess som sker i landskapet. Litteraturstudierna resulterar även i en undersökning av exempel på svenska kompensationsstrategier utifrån dess möjligheter att utveckla mångfunktionalitet och tillämpas i det storskaliga odlingslandskapet. En slutsats som förmedlas i uppsatsen är vikten av en variation av landskapsvärden som integreras för att utnyttja de ytor som Cinns till godo i landskapet i samband med dagens samhällsförändringar. Ett konkret exempel som kan användas för att svara på frågeställningen är strategin att anlägga kreotoper. Det innebär att medvetet anlägga småbiotoper genom att utnyttja restytor i odlingslandskapet för att bidra med funktioner som gynnar människa och natur..

Dagens kyrkogårdar har ofta reservmarker som inte används till något. De sköts på olika sätt, generellt används någon slags maskin. För att minska miljöpåverkan och maskinanvändningen kan betesdjur vara aktuella som ersättning. Syftet med arbetet är att undersöka vilka möjligheter och problem som kan finnas i att sköta kyrkogårdsmark med hjälp av betesdjur och vilken inställning kyrkogårdsansvariga har till betesdjur.Med hjälp av en litteraturstudie och av intervjuer undersöks betesdjur på kyrkogården. Resultatet från studien av litteratur redovisas under rubriken litteraturstudiens resultat.

Syftet med detta examensarbete är att göra en investeringsbedömning av en anläggning för kombinerad produktion av biogas och biodiesel åt lantbruksföretaget Lindhs Djur & Natur AB. Utgångspunkt är det koncept för kombinerad produktion av biogas och biodiesel på gårdsnivå som Ageratec AB utvecklat. Konceptet utgår från att glycerolfasen som bildas vid biodieselproduktion är ett värdefullt substrat vid biogasproduktion. Scandinavian Biogas Fuel AB har därför på uppdrag från Ageratec AB utvecklat och optimerat en biogasprocess för samrötning av glycerol och gödsel.För att kunna göra en relevant investeringsbedömning så granskas investeringen både ur ett ekonomisk och miljömässigt perspektiv. Den ekonomiska analysen består av en investeringskalkyl för två olika amorteringstider där teorier för nuvärdesanalys tillämpas.

Infektion med Salmonella hos människor har globalt sett stor betydelse. Smittvägen är fekal-oral vilket sker via kontaminerade livsmedel eller kontakt med djur eller människor. Bakterien koloniserar tunntarmen och producerar toxiner som ger diarré. Barn och individer med nedsatt immunförsvar riskerar att få en allvarligare infektion. Om sällskapsdjur infekteras föreligger en risk för spridning till människor i hemmiljön och där vid intar katten en särställning eftersom den ofta lever i en nära relation till djurägarna. Salmonellainfekterade katter drabbas vanligtvis av gastroenterit med diarré men kan även utsöndra bakterien via avföringen utan att visa några sjukdomssymtom.

H-1 parvovirus (H-1PV) är ett autonomt onkolytiskt parvovirus. Dess naturliga värddjur är råtta, men det kan även infektera andra vertebrater. H-1PV kan tas upp av alla celler men är endast skadligt för prolifererande celler i neonatala djur och tumöromvandlade celler. Vid infektion av tumörceller kan tumörsupprimerande mekanismer genereras. Dessa kan vara direkt cytotoxiska och celldödande, eller indirekta genom att aktivera viralt eller tumörspecifikt immunsvar.

Idag värdesätts tid mer än någonsin tidigare. Det blir då viktigare att veta var man lägger sin tid och var man kan effektivisera utan att för den skull behöva investera. Examensarbetet bygger på en tidsstudie gjord på tio gårdar, med besättningsstorlekar från 50 till 500 ungnöt. Till grund för tidstudien fanns ett Excel-verktyg utvecklat av Taurus som var till stor hjälp vid insamling och sammanställning av data. För att enklare kunna jämföra resultaten så avgränsades studien till att enbart innefatta ungnötsproduktion. Denna tidsstudie kompletterades med en litteraturstudie. De olika stallsystemen diskuteras med vilka för och nackdelar som de innebär.

Denna litteraturstudie behandlar strålbenshälta hos häst, även känd som Navicular disease (ND). Studien beskriver sjukdomen och dess karaktäristiska drag, samt belyser de två huvudsakliga teorierna om den bakomliggande orsaken till insjuknandet. Det finns tydliga inklusions- och exklusionskriterier, vilka är viktiga för att kunna göra en omfattande hältutredning och för att kunna ställa rätt diagnos, som är betydande för att ge rätt behandling. Litteraturstudien belyser även det faktum att hästar drabbade av ND har visat sig ha högre intramedullärt tryck i strålbenet, samt vilka genetiska riskfaktorer som visat sig vara kopplade till sjukdomen. De genetiska defekter som behandlas är röntgenförändringar i strålbenskonturen (RAC) och strålbensstrukturen (RAS), samt utvecklandet av deformerade näringsfåror i strålbenet (DCS).

Toxoplasma gondii är en parasit som kan infektera alla varmblodiga djur, men orsakar sällan komplikationer om den inte infekterar en dräktig eller immunosupprimerad individ. Den är ett stort problem för fårnäringen i och med de aborter, dödfödslar och neonatala dödsfall den orsakar. Då parasiten bildar vävnadscystor hos sin mellanvärd innebär infekterat fårkött en smittorisk för människa. I försvaret mot en toxoplasmainfektion är den cellmedierade immuniteten allra viktigast med tanke på att T. gondii är en intracellulär patogen. De viktigaste cellerna i skyddet mot infektion är NK-celler, aktiverade makrofager och T-celler.

Sammanfattning Idag genomförs många smärtsamma ingrepp på getter, så som kastrering och avhorning. Trots att det i svensk lagstiftning står att djur inte får utsättas för onödigt lidande finns det idag få smärtlindrande läkemedel som är godkända till get. Tidigare studier har visat att opioiden buprenorfin är olämpligt till getter. Syftet med den här studien var att genom att mäta olika fysiologiska parametrar undersöka om opioiden butorfanol kan vara eller inte vara ett lämpligt medel för getter. Läkemedlet är idag godkänt som smärtlindring till häst, hund och katt.

I Sverige har vi en låg prevalens av salmonella jämfört med övriga Europa och världen, ett nationellt kontrollprogram ligger till grund för denna låga förekomst. Öland har en högre prevalens av Salmonella Dublin (S. Dublin) än övriga Sverige, vid tankmjölkscreening 2013 konstaterades att 2/3 av besättningarna med tecken på infektion med S. Dublin låg på Öland. Fokusgruppsintervjuer är en metodik som använts för att belysa människors tankar, åsikter och funderingar gällande ett specifikt ämne. Sådana diskussioner hölls med mjölkproducenter på Öland för att diskutera förekomst och kontroll av S.

Bakgrund och problem: I samband med en tilltagande miljöförstöring har intresset förhållbarhetsarbete ökat. Detta har skapat press på företagen att redovisa miljöpåverkan ochutveckla hållbarhetsarbetet. Två industrier som är kritiserade för sin omfattandemiljöförstöring är gruv- respektive modeindustrin vars påverkan drabbar såväl natur sommänniskor och djur. Hur den konstaterade miljöpåverkan redovisas och eventuella skillnadermellan de två (helt) olika industrierna ligger till grund för den fortsatta studien.Syfte: Syftet med denna uppsats är att mer ingående undersöka redovisningen avmiljöindikatorer. Fokus riktas på omfattning och skillnader samt utveckling över enfemårsperiod mellan företag verksamma inom den svenska gruv- respektive modeindustrinsom redovisar sitt hållbarhetsarbete utifrån Global Reporting Initiative (GRI).Avgränsning: Studien är avgränsad till att endast behandla den miljöpåverkan de valdaföretagen har, ansvaret för de sociala och ekonomiska områdena har således bortsetts.Metod: Studien omfattar en kvalitativ innehållsanalys av hållbarhetsredovisningar för åren2009 till 2013 för sex utvalda företag, tre från vardera industri.

I detta kandidatarbete beskrivs, och diskuteras, växthuskackerlackan (Pycnoscelus surinamensis (L.) utifrån den information som framkommit genom en litteraturstudie. P. surinamensis är en växtskadegörare som äter på unga växtdelar. Arten finns idag i Sverige och utgör ett stort problem för Lunds botaniska trädgård. En botanisk trädgård är ett exempel på en känslig miljö. Med en känslig miljö menas i det här fallet att djur, växter och ett biologiskt växtskydd är bestående faktorer i miljön och att hänsyn för dessa bör visas vid en bekämpning.