Detta arbete kom till på inrådan från Jordbruksverket som tagit emot telefonsamtal från hästägare som haft problem med att få titta till sina hästar i samband med färjetransporter. Regelverket kring transport av djur är omfattande och detaljerat och man måste ta hänsyn till både den nationella djurskyddslagstiftningen och EU:s regelverk, Rådets förordning (EG 1/2005). Jordbruksverket var främst intresserade av efterlevnaden vad gäller de regler som hanterar tillsyn av hästarna samt ventilation och placering/fixering av transporten på färjan. Enligt transportföreskrifterna (DFS 2006:9) ska transporten placeras nära ett friskluftsintag och hästarnas tillstånd ska kontrolleras varannan timme under färjeöverfarten. Det är länsstyrelsens djurskyddskontrollanter som har i uppdrag att kontrollera lagens efterlevnad, både på land och till sjöss.Transport av djur ökar risken för lidanden såsom hunger, törst, obehag, smärta, frustration rädsla och oro.

Tillämpningen av spö i Svenska galopptävlingar är etiskt problematiskt då det handlar om att slå eller stressa djur. Detta går emot den Svenska djurskyddslagen och organisationen Svensk Galoppsegna värdegrund. Dessutom överensstämmer inte tanken om spöets effektivitet med tidigareforskning om ämnet. Trots detta används spöet frekvent av tävlingsryttarna. Ur ett socialpsykologiskt perspektiv ämnar studien därför att belysa varför spöet tillämpas utifrån teorierna legitimering och social anpassning.

Opioider är vitt använt på smådjur som smärtlindring och för att minska behovet av anestesimedel. Opioider har också nyttjats på hästar så långt som 70 år tillbaka i tiden men användandet har varit begränsat och kontroversiellt då hästar lätt exciterar på grund av opioider. Metadon är en ?-receptoragonist och detta är den receptor som främst står för opioidernas analgetiska effekt. Metadon är inte godkänd för användning på djur i Sverige men används ändå ofta off-label på grund av sin goda smärtlindrande förmåga.

Mina mönster rör sig kring naturen, skogen och dess invånare.Flamingon står framför en blomma som slingrar sig uppåt, bredvid ser hjorten på oss med en bestämd blick och en snigel rör sig långsamt fram över en yta av växtlighet. Det här är min egen värld som jag skapar med tecknandet som grund, varje mönster är som att leka med ett dockhus, jag flyttar runt djuren och möblerar om med blommorna tills jag hittar en ordning och skapar små världar där djuren och naturen kan frodas. De har inte en kontinental tillhörighet, de hör inte till ett specifikt ekosystem eller en specifik del av jorden. De tillhör min egen värld, de är inte enbart från regnskogen eller norden. Det är en salig blandning av allt, det som finns på riktigt och det som är fantasi..

I Sverige idag är normen att man ska äta kött. Om man blir bortbjuden och är vegetarian, vegan eller något annat som innebär att man inte äter alla sorters djur, förutsätts det vanligen att man som gäst meddelar denna specialkost i förväg på samma sätt som man förväntas informera om eventuella allergier. Många vet inte hur den mat som vi äter blir till, trots att det enligt skolans läroplan ingår vissa grundläggande kunskaper om kost. Man ska veta hur bröd bakas, principen för hur växter planteras och skördas och hur en fläskkotlett ska stekas. Men inte någonstans i grundskolans undervisning, varken på hemkunskapen, naturkunskapen eller i något annat ämne får man veta hur kött blir till.

Detta arbetet behandlar smycken från Art Nouveau (ca. 1890-1914), och belyser smyckestilen i dess historia, utveckling, design och material. ?Jugendstil? är ett grundbegrepp för denna tidsepok, som är mest känd för sin konst och arkitektur. Art Nouveau var en internationell förnyelserörelse och betecknades som en övergång till det moderna.

Enligt lag måste avloppsvatten renas och tas om hand innan det släpps ut igen. Det är det som reningsverken gör, i Hede och Björnrike är det fällningsdammar med aluminiumsulfat som doseringskemikalie.I avloppsvatten finns bakterier, som kan orsaka sjukdomar hos människor och djur om det finns i för stora mängder. I denna undersökning ser man hur mycket bakterier det finns per 100 ml vid reningsverken i Hede och Björnrike, detta är för att se om att aluminiumsulfat är en bra kemikalie att använda för att få så lite bakterier som möjligt efter reningen.För att genomföra denna studie användes miljörapporter från Härjedalens kommun och vattenprover togs vid båda reningsverken vid två tillfällen.I resultatet ser man att detta är en metod som fungerar då antalet bakterier är så pass lågt när reningen är klar att det inte är någon fara ur hälsomässig synpunkt. Detta visar då att fällningsdammar med aluminiumsulfat är en av de reningsmetoderna man kan använda för att ?knäcka? dessa patogena mikroorganismer..

Utgångspunkten för denna rättskomparativa uppsats grundar sig i det Svenska och Finska djurskyddet. Arbetet bygger på en traditionell juridisk metod, med vilande tyngdpunkt på lagstiftningen och dess motiv. Sverige har sedan 1988 besuttit ett av världens starkaste djurskydd och har även varit en influens i skapandet av Europeiska Unionens och andra länders djurskyddslagstiftning. Oaktat att Finland är ett av Sveriges grannländer, har de en helt annan syn på djurskydd och framförallt hållandet av djur. Detta visar sig i de två olika lagstiftningarna, även om de influeras av EU-lagstiftning.

Klimatfrågan är en av vår tids största frågor. Om klimatförändringen får fortgå som trenden visar kan det få katastrofala konsekvenser i världen som till exempel utdöende av regnskogen, stigande vattennivåer, färskvattenbrist och mer extrema väderförhållanden. Jordbrukssektorn står globalt sett för upp mot 30 procent av växthusgasutsläppen vilket gör den till den enskilt största sektorn vad gäller växthusgasutsläpp. Inom jordbrukssektorn härrör mycket av utsläppen globalt sett från djurhållningen, orsaker till det är bland annat avskogning för att ge plats åt foderodling och bete, idisslares foderomvandling och användning av kväve i samband med foderodling. Ett sätt att minska utsläppen av växthusgaser är att minska köttkonsumtionen. Syftet med det här examensarbetet är att besvara frågan Hur mycket kött kan vi äta och av vilka djurslag för att det ska vara hållbart? I detta ingår ett annat syfte som är att ge visioner av hur en ur klimatsynpunkt hållbar köttproduktion kan se ut i Sverige i framtiden. Examensarbetet består av tre delar.

Fokus i examensarbetet ligger i att kartlägga likheter och skillnader i inlärning hos människor/djur och artificiella system genom att jämföra inlärningshastigheter och avkligningstider. Förhoppningen är att detta i förlängningen bidrar till ökad förståelse för och därmed förbättrad interaktion mellan artificiell och mänsklig intelligens. Arbetet bygger i huvudsak på teorier av B.F. Skinner och hans bok The behavior of organisms som gavs ut 1938. Hans teorier och experiment jämfördes med dagens kunskap om artificiell intelligens och ett eget experiment med artificiella neurala nätverk genomfördes.

Studien är inriktad på vårlammsproduktion. Efter kontakt med Swedish Meats har jag besökt fyra olika gårdar med inriktning mot vårlammsproduktion.När det gäller byggnader är ljus och god ventilation av avgörande betydelse för djurens tillväxt och välbefinnande. Att ljuset är så viktigt beror mycket på att man lättare ser om ett djur mår bra om man har ett fullgott ljus i stallet. Man kan använda sig av enkla byggnaderinom lammproduktionen såsom bågväxthus med vindnät längs med sidorna (se figur 15 på sid. 22).

Enligt lag måste avloppsvatten renas och tas om hand innan det släpps ut igen. Det är det som reningsverken gör, i Hede och Björnrike är det fällningsdammar med aluminiumsulfat som doseringskemikalie.I avloppsvatten finns bakterier, som kan orsaka sjukdomar hos människor och djur om det finns i för stora mängder. I denna undersökning ser man hur mycket bakterier det finns per 100 ml vid reningsverken i Hede och Björnrike, detta är för att se om att aluminiumsulfat är en bra kemikalie att använda för att få så lite bakterier som möjligt efter reningen.För att genomföra denna studie användes miljörapporter från Härjedalens kommun och vattenprover togs vid båda reningsverken vid två tillfällen.I resultatet ser man att detta är en metod som fungerar då antalet bakterier är så pass lågt när reningen är klar att det inte är någon fara ur hälsomässig synpunkt. Detta visar då att fällningsdammar med aluminiumsulfat är en av de reningsmetoderna man kan använda för att ?knäcka? dessa patogena mikroorganismer..

The main purpose of this examination paper has been to do a review of recent scientific and evaluated studies performed on children 0-15 years of age, treated with an animal as an assistant to the therapist/professional. The key term is Animal Assisted Therapy (AAT). Our focus has been to describe in what fields these kinds of studies have been performed, what the results are and how effective they have been. As a supplement to our study we have performed 8 short telephone interviews with professionals in the same field of occupation corresponding to the studies we have summarized. Our results concerning the studies show that there has been a positive outcome in the treatment of children and adolescents and AAT.

En vanlig åsikt bland lärare är att genetiken är ett intressant avsnitt, men att det är svårt att undervisa så eleverna förstår. Därmed är det viktigt att det bör finnas illustrativa bilder som förtydligar texten, och är pedagogiskt framställda. Som lärare är man ansvarig för lärandet, och använder olika hjälpmedel, exempelvis lärobok. Läroböckernas kvalitet är därför mycket viktig, Syftet med examensarbetet var att undersöka, hur bilderna inom genetik och genteknik presenteras i gymnasieläroböcker. Samtliga bilder analyseras och tolkas med hjälp av ett kodschema och dess tillhörande bedömningsgrunder.

Djur har historiskt haft en central roll i människans utveckling och behandling av ohälsa, och djurs hälso- och terapifrämjande egenskaper har de senaste decennierna börjat uppmärksammas. Med syfte att utröna hur hästar kan användas i terapeutiskt arbete intervjuades sex yrkesverksamma kvinnor på två behandlingshem med hästassisterad terapi (HAT) för tonårsflickor med psykosocial problematik. Därtill enkätintervjuades fyra kvinnor som genomgått HAT. Det framkom att hästar kan utgöra terapeutiska och kommunikativa verktyg som kringgår klientens försvarsmekanismer, reducerar det hotfulla i samtals-situationer samt underlättar koncentration och anknytning. Klienten upplever ett ömsesidigt förhållande med hästen, och meningsfullhet och kärlek.